Dalupproret 1743 - en ny inledande artikel 2003 
           Av Börje Sandén            
(ukf/dal-inle.htm)                   Forskningsläget - nytt märkligt spår år 2011

UKF:s startsida                                         Register över artiklar  
Förordet 1993 med kommentarer              Högtidstal på Stortorget i Stockholm 2003-05-17
Förordet 2001                                           Författaren läser inledningen
Förordet 2002 efter nya doktorsavhandlingen

          Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka !

Dalupproret 1743 - En ny tolkning börjar växa fram

Tolkningen av händelserna vid det s.k. Dalupproret 1743, som oftast brukar kallas "Stora daldansen", har behandlats på denna hemsida i ett stort antal artiklar. Att det som skedde i Stockholm skulle vara ett folkligt uppror - det sista bondeupproret - har stått att läsa i våra historiska läseböcker ända sedan 1700-talet. 

I en tidningsartikel hade jag läst att Stäket varit en viktig plats i sammanhanget. Då måste den stora  människoskaren marscherat genom Upplands-Bro. Vid ett Tibble någonstans längs marschvägen hade de haft sitt "högkvarter" fick jag veta. Kunde det vara Tibble i Kungsängen? Men det finns ju väldigt många Tibble - fyra stycken bara i Upplands-Bro. 

I ett antikvariat hittade jag en stora avhandlingen om Dalupproret. Här borde svaret finnas. Mycket riktigt - det var vår gästgivargård i Kungsängen. Och inte nog med det; i högkvaret hade man författat en skrivelse, där man förklarade vad man hade för avsikt med den långa marschen från Dalarna. 

Grundläggande för denna tolkning är framställningen i min bok Dalupproret 1743 - "Stora daldansen" i UKF:s bokserie Vad hände egentligen? utgiven 1993 i samband med 250-års minnet av den  blodiga avslutningen av en flera år lång inrikespolitisk kris.

När detta skrivs har den 10 år gamla boken just  sålts av bokklubben  Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek i 160 exemplar

Vid denna tidpunkt hade jag redan skrivit avsnittet om Kungsängen i hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro, som kom ut av trycket bara några månader senare 1984. Det blev dock plats för några rader om "Stora daldansen" i kapitlet om kyrkoherden Jacob Mörk i Bro som skrev en appell på vers riktad till den svenska riksdagen 1747, där man ännu ivrigt diskueterade det allvarliga som hade hänt vid den föregående riksdagen 1743.



År 1992, när vi närmade oss  - 250-årsminnet av händelserna 1743 - beslöt jag att på allvar ta itu med vad som hände vid Tibble gästgivargård den 19 juni 1743, där "upprorsmännen" skrev ner sitt i all hast tillkomna  Tibble-dokument.  Studiet av Bjarne Backmans grunläggande doktorsavhandling från 1930, annan litteratur i ämnet och allra viktigast ett femtiotal historiska handlingar, varav några aldrig blivit tryckta, övertygade mig om att det inte stod helt rätt till i den historiska beskrivningen om "vad som egentligen hände".

Jacob Mörk blev färdig med den sista delan av vårt lands första roman 1744, Adalrik 
och Göthildas äventyr, en fornhistorisk skildring som i själva verket återspeglar händerlser i Mörks egen tid.

Bjarne Beckman, Dalupproret 1743 och andra samtida
rörelser inom allmogen och bondeståndet. (1930)

Tryckta handlingar i Svenngårdska samlingen i Kungsängens bibliotek 
och Låssa kyrkas arkiv

Det skulle så småningom visa sig att mina funderingar  kring händelserna i Stockholm 1743 utifrån ett lokalhistoriskt perspektiv hade större bärkraft än jag vågade hoppas när förordet skrevs 1993. Jag tyckte mig nämligen ha funnit att historiens dom över den s.k. Stora daldansen alltför ensidigt grundade sig på den regeringsberättelse som utfärdades redan ett par veckor efter militärens "massaker" mot demonstranterna (min benämning) som samlats på nuvarande Gustav Adolfs torg. Förordet från 1993

Omvärderingen började när prof. Alf Åbergs anmälde boken i Svenska Dagbladet redan efter ett halvår under rubriken "Nytt ljus över Daldansens blodbad". Han avslutade sin anmälan med samma ord som han 2002 skulle använda i sin egen bok om händelsen.
"Regeringens officiella berättelse är en partsinlaga, som har använts i historieskrivningen fram till vår tid.  ... Uppbådet var inte någon sammansvärjning mot staten utan syftade till att återge bönderna deras bestämmanderätt på riksdagen. ... "

SvD 94-07-17 
Alf Åberg
Tragedin på torget

Sista stycket i SvD 94-07-17 


När Karin Sennefelt lade fram en ny doktorsavhandling år 2001, 70 år efter den föregående, blev "Stora daldansen" närmast en folklig manifestation med positiva förtecken.

Karin Sennefelts avhandling

Under mellantiden hade jag tagit än mer fasta på några skriftliga yttranden från den protesterande allmogen. Dels den nästan helt obeaktade skrivelsen, där ledarna för protestmarschen redovisar vad de vill förhandla med statsmakten om när de kommer till Stockholm, dels några promemorier som sändes till riksdagen från dalska allmogen.

Tibble-dokumentet 

Underdånigst memorial

Hörsamt memorial

Dessa handlingar visade på något mer än blotta händelseförloppet, vilket man även i forsättningen kommer att tvista om. Exempelvis vilken part som inledde stridigheterna. 
     Av Tibble-dokumentet framgår i sista punkten att man efter avslutade förhandlingar önskar få träffa sin kung. Så uttrycker sig inte rebeller som har för avsikt att störta kungen

Läs vad doktorsavhlingen
1930 säger i tillägget

Tibble-dokumentet 
punkt 6

Än viktigare är den fråga som inte fanns med från början, nämligen kravet att de valda riksdagmännen skulle vara ansvariga inför sina väljare - det som senare skulle kallas representativ demokrati.
Tibble-dokumentet 
punkt 5
Till detta kommer kravet från allmogen att få läsa riksdagens protkoll för att få veta hur det ödesdigra anfallskriget mot Ryssland kommit till, ett krav som skulle tillgodeses enligt protokollet från förhandlingarna. En stadfästning av en sådan offentlighetsprincip blev aldrig aktuell efter militärens ingripande. Men frågan kom upp igen när samma politiska krafter fick makten 1765 och från den tiden stammar vår berömda offentlighetsprincip

             Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka !

Tibble-dokumentet 
punkt 3
Underdånigst memorial
punkt 1
Förhandlingsprotokollet
punkterna 1 och 6
Offentlighetsprincip, representativdemokrati
Historien kring 1743 får en positiv beskrivning i november 2001 då Karin Sennefelt lägger fram sin avhandling "Den politiska sjukan - Dalupproret och frihetstida politisk kultur".
     Från och med nu är allmogens protest mot sin regering en legitim handling, en del av den politiska kulturen under frihetstiden. "Dalupproret utgjorde inget brott, undantag eller tillbakagång, utan det var en kombination av äldre politiska praktiker och nyskapande politisk aktion". Begreppet politisk kultur ingår i den akademiska forskningens ordlista sedan en tid.

Karin Sennefelt: Den politiska sjukan - Dalupproret 1743 och frihetstida politisk kultur

Även UKF:s bok får positiv beskrivning. Den ingår i forskningshistoriken bland tre omnämnda böcker i modern tid, och är den enda som i likhet med Beckmans grundläggande doktorsavhandling framhåller de rikspolitiska sammanhangen.

Utdrag ur Sennefelts avhandl.
De avsnitt som berör Börje Sandéns forskning i ämnet.

Det förvånar mig mycket att den under 1740-talet livligt diskuterade frågan om representativ demokrati (principalatsläran) inte ges en framträdande plats i dagens forskning. Särskilt avhandlingen från 2001 med titeln "Den politiska sjukan"  och med en underrubrik som tar upp" frihetstida politisk kultur" borde behandlat ämnet utförligt.
     När såväl bönder som borgare under riksdagarna 1743 och 1747 förde saken på tal är det en tradition från forntiden man faller tillbaka på, då den frie bonden hade självklar rätt att deltaga i samfundets angelägenheter. Den lösning som man kommer fram till 1747 är mycket märklig.
     Jag kommer längre fram att behandla "principalatsfrågan", dvs frågan om valda representanters förhållande till sina principaler = de som utsett representanterna.
 
Tillägg år 2011-14
Dalupproret placeras plötsligt under
Rubriken
.
 Brott och straff
Ett exempel på
 historia som inte stöder sig på själv- ständig forskning.

Norstedts bokserie
Sveriges Historia
UKF:s startsida             Register över artiklar   Ämnesområden
               Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka !
Förordet 1993 med kommentarer 
Förordet 2001  i samband med EU:s diskussion om offentlighetsprincipen  Förordet 2002 efter nya doktorsavhandlingen
 
Källskrifter
den senaste
forskningen