Projektbeskrivningar -  med lokalhistoriskt intressanta inslag
lokalhistforsk/Forskning/projekt_beskrivning.htm   
2011-06-20. rev 2011-07-20;  2012-07-03; 2013-02-15

UKF:s Startsida      Forskning - Metod - Teori    Lokalhistorisk forskning  före UKF                        


Aktuella / pågående studieobjekt        Sidan utökas kontinuerligt
                   
Läsa kartor med dåtida ögon - Kommentarer till en serie enskilda kartor

Arabiska mynt  från vikingatiden visar vägen genom Sverige!

*  Att göra historia av legender - Tolka gamla texter - teori och praktik
*Adam av Bremens berättelse om  Nordens geografi
       Historisk Tidskrifts bedömning av studerna om Adam av Bremen
       Artiklarna och 
2 och  sammanfattning i Artikel 3
       Frågorna till universiteten hösten 2012.  Läs frågorna.
*   Väderstrecken i isländska sagor måste ändras för att stämma med verkligheten - 100-årig myt
     
NYTT forskningsläge i april 2017

*   Olav Haraldssons seglats i Upplands-Bros farvatten  för 1000 år sedan

Ingvar den vittfarnes resa  - begreppet för isländska "å" = vattendrag; överordnat flod/älv
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------  
*
  Vad hände egentligen år 1809?
- krig, revolution, regeringsform med lokalhistorisk infallsvinkel
      - riksdagens sätt att lösa sin största  konstitutionella kris efter tre veckor utan grundlag!
*  Dalupproret 1743 - en demonstration för offentliggörandet av riksdagsprotokollet som berättar
    om hur   det gick till  när Sverige öppnade krig mot Ryssland.
    
Tillägg 2014: Ny officiell historieskrivning i Norstedts "Sveriges Historia"  8-bandsverket

 * Krönikespelet om Almarestäket - 1502-1520
      
Ej scenversionen - här berättas om 4 ärkebiskopar i 8 scener
 * Fornsigtuna - inte bara  en forntidsfråga.
   Obesvarade frågor om dess medeltida historia

 * Relationerna mellan  Ryssland och Skandinavien under forntid och medeltid.

    Här samlas artiklar och argument för en kommande sammanfattning
( Ur domstolprotokollen för Bro häradsrätt och sockenprotokollen för Bro och Låssa .


Ingångar till några tidigare studieobjekt

_ Kortfattad beskrivning av äldre forskningsobjekt
_ Forntida kultplatser

     \ Rösaring      Tacitus text med Per Perssons utförliga kommentarer (1929) 40-sid pdf
     \ Lilla Ullevi - guden Ull - arkeologisk  undersökning bekräftar äldre ortnamnsforskning
     \ Härnevi - gudinnan Härn - skålgropar med forntida och sentida användning
     \ Fornborgen som blev kultplatsDragets fornborg  -  Arkeologiska undersökningar
_
Upptäckten av märkliga forntidsvägar - ridvägar - vid Draget
_
Kungörelserna i kyrkan - motsvarande nytidens Rapport och Aktuellt i TV
_ Historiografi = historiens historiaVad hände egentligen?  "wie es eigentlich gewesen ist"
_ Rålambska Samlingarna skänks till Kungl. Biblioteket KB. Projektet Gällöfstas historik
_ Ortsbor berättar - Utskrift av bandade intervjuer.  http://www.ukforsk.se/subjekts.htm#ortsbor
 









                                 Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka !
Läsa kartor med dåtida ögon
Ovanstående rubrik användes våren 2011 när UKF erbjöds att i Kartografiska Sällskapets regi berätta om vad Börje Sandén tyckt sig ha funnit, när han närmare studerat kartbilden i några svenska 1500-talskartor. Han fann att en kartas viktigaste uppgift naturligtvis var att "visa vägen". För dåtidens människor var själva kartbilden svaret på frågan hur färdvägen gick mellan olika orter. Det behövdes ingen "teckenförklaring" det var ju floderna som var vägarna i det glesbefolkade Sverige och Ryssland.
     Men det måste finnas anvisningar på kartan om var det var möjligt att ta sig från en flod till annan.      Modellen för detta fanns redan i Olaus Magnus berömda karta över Norden från 1539, men det är i utvikskartan i den stora tryckta beskrivningen över de Nordiska folkens historia som modellen renodlats och sedan använts i Mercators med fleras kartor över Europa och Ryssland. Andra följde efter och ännu i början av 1600-talet gjordes kartor efter den mallen.

1. De gamla kartorna talar till oss - de har  något att säga nutiden
Vägen till förståelse av kartornas budskap är i högsta grad knuten till upptäckten av:
_ att väderstrecken i Adam av Bremens skrift är relativa till utgångsplatsen - ej till en karta
_ att den 100-åriga idén om att nordbornas väderstreck skall ändras för att stämma med
        verkligheten i själva verket är en myt som är okänd av dagens historiker
_ att samma myt beskrivs som felaktig av islandsforskningen så sent som 1965
_ att kartritarna inte hade ambitionen att fullt ut avbilda landskapet - vilket var en omöjlighet
_ att kartan inte var en slags konstnärlig återgivning utan hade ett budskap att förmedla
_ att kartans primära uppdrag helt enkelt var att "visa vägen''
_ att Lauritz Weibulls vetenskapliga bevis för nordbornas felaktiga uppfattning är felaktigt;
_ att nordbornas uppfattning av färdvägen mellan Norden och Svarta havet
       är samma som den Adam av Bremen har gett uttryck för

Börje Sandéns inledande artikel  från Kartdagarna i Jönköping 2011  Tillägg 2013
Dito mer utförlig - tillgänglig för åhörarna efter föredraget


2.
Kartor med beskrivningar och kommentarer     (under uppläggning mars 2012)
.

* Har de första kartorna något att säga oss idag?  Inledning                           >>> Kommentar
    Jacob Zieglers äldsta karta 1529-32;    Nyare version, hela kartan;     Del av kartan
* Floder, dragställen och orter dominerar i de äldsta landkartorna                >>>   Kommentar
  
Matthew Paris 1200-talet;                                                
* Olaus Magnus karta ur De nordiska folkens historia                                 
>>> 
  
Olaus Magnus 1567   Med kommentar 1.  Med  kommentar 2
* Nestorkrönikans färdväg till Kiev - alternativ väg via Valdaj                     >>> 
   Vattendelaren / alternativa vägar;   Två 1600-talskartor

* Experimentfärden med Aifur 1994/96 samma väg som krönikan       
         >>>
  
Kartor 1595 och 1994/96;
* Dragstället vid Dnjeprs källflöde - porten till största flodsystemet             >>>
  
Flodsystemet Dnjepr-Don-Volga;   
Viktigt dragställe med kommentar     
* När Skandinavien första gången sätts på kartan.                                         >>> Kommentar
   Carignanos karta 1320-talet;   Skandinavien på Carignanos karta
   Dulcert 1339;  Viladeste 1413.  Viladeste m text 1,   Vialdeste m text 2
      
* Biskop Brasks karta över Sverige - en "rektangel" fylls med information        >>>  Kommentar
   Brasks karta
Kartor som visar tusenåriga flodvägar genom Ryssland
          Vikingatida färdvägar finns markerade  på en karta från 1413 (öppnas snarast möjligt)

3.  Förteckning över enskilda artiklar / kartor
En svensk resenärs observationer år 1674 vid ett ryskt "båtsläpningsställe" vid Vysnij Volocok, en plats som också är utritad centralt i det förstorade avsnittet på Mercators stora Rysslandskarta från år 1595.

Carta Marina - varför fick Olaus Magnus karta det namnet? Det är ju ingen Carta-Marina - Argonaterna


_ Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och Isländska sagor

UPP


Relationerna - Ryssland och Skandinavien - forntid och medeltid

Källmaterial
Sigtunas förhärjning 1187.  Adolf Schück har läst Sovjetryska vetenskapsakademins 33-sidiga uppsats med titeln Sigtnatåget år 1187.


Att göra historia av legender - en tolkning av texter
                        Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka !
Att göra historia av legender
Historieskrivning med vetenskaplig ambition är inte gammal, knappt 150 år. Här har sagorna ingen plats! Så har det hetat sedan 1900-talets början. Och likväl finns det mängder av historia grundade på sagor. Jag vill erinra om att människan skiljer sig från djuren genom att ha en historia - och den har vi hittat på själva. All beskrivning av vad människan varit med om är något författat. Vi vill ju ha ”en historia” att luta oss mot i tidens alla skiften. Ambitionen i de flesta fall är att historien skall vara så sann som bara är möjligt. Det har därför utvecklats metoder för att sortera bort tvivelaktigheter. 
Källkritik - Isländska och Latinska texter
/_  Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor
UPP

  Väderstrecksproblematiken - en myt
                
Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka !

De isländska sagorna är i de flesta fall typisk lokalhistoria. Färdriktningarna på ön följde naturligtvis terrängen. Man behövde inte utnyttja Polstjärnan i sin hemmamiljö. Det räckte med orden norrut eller västerut precis om idag. I Bro bor vi norr om Stockholm men också i nordväst. De problem som jag talar om uppstod när några forskare i början av 1900-talet fick för sig att islänningarnas ungefärliga väderstreck skulle gälla även i Sverige. När det blev aktuellt för Snorre Sturlason att berätta om Stocksund valde han naturligtvis
de väderstreck som sagesmännen muntligt eller skriftligt använt. I vårt fall väster och öster.

      Under en lång följd av år - ända sedan jag i hembygdsboken (1984) berättade om Olaf Haraldsons besök här, har jag varit övertygad om att sagatexterna väderstrecksriktningar nöjer sig med de fyra kardinalriktningarna som kan variera up till max 45 grader, aldrig upp till 90 grader för då är vi ju redan inne på ett nytt kardinalväderstreck. I några andra artiklar berättar jag mer detaljerat om hur det kan ha gått till när idén om att vrida väderstrecken uppkom i början av 1900-talet. I själva verket stadfästes då en myt om nordbornas felaktiga uppfattning om åt vilket håll norr låg. Den hade fått sin sanktion i en vetenskaplig artikel 1928 av ingen mindre än Lauritz Weibull. Ännu 1984 ansågs vridningen av äldre väderstreck vara högsta sanning, men då hade vridningen ökat till 90 grader!  Det skedde i nyöversättningen av Adam av Bremens skrift om Norden. Denna felaktiga uppfattningen har senare övergivits av samme  författare i en dansk skrift om väderstreck i Norden. 
      Jag tolkar  Lauritz Weibulls  uttalande 1931 som en reträtt från hans uttalanden 1928 när det gäller tillförlitligheten i Adam av Bremens  väderstrecksanvisningar från 1070-talet. Han hade dock 1948 på nytt låtit trycka sin skrift från 1928 utan någon revidering. Ha ville väl inte officiellt erkänna misstaget.
     Men - ett så långvarigt felaktigt tänkesätt låter inte ändra på sig med några få ord. Detta trots att en doktorsavhandling från 2004 om de isländska sagorna under 300 år inte nämner något om att väderstrecken skall ändras. Att nordborna enligt en svensk professor inte skulle veta var norr var beläget avfärdas som nonsens i  Isländska Sällskpets årsbok  1965 (Scripta Islandica). Ännu när detta skrivs 2011-12 hävdas från visst forskarhåll att Adam av Bremens väderstreck måste vridas 90 grader


Väderstrecksfrågan - en hundraårig myt
Gemensam nämnare för Adams berättelse  Artiklarnas 1-3
och Olav Haraldssons seglats i Mälaren.  


/_  Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor

UPP  


Adam av Bremens berättelse - den bästa av de äldsta geografiska beskrivningarna                                                       
                                                                                    Artikel nr 1

                   
/_ Nyskriven översiktlig presentation av nedanstående tre artiklar  augusti 2012
/_ Adam av Bremen - inget fel på hans väderstreck  - ny tolkning av hans geografi
    Inledande artikel 2011-08-31   Läs gärna Artikel 2 som inledning - med sammanfattning av 1

    Kan en viss tolkning av begreppet Baltiska havet ge oss ny historia? 
    Adams definition av Baltiska havet -  kontra historikers och havsforskarens definition. 
    Adams förklaring öppnar dörren för en annan tolkning av Nordens geografi.
    Vad står det egentligen i hans latinska text?  Första 'kartan' över Skandinavien.
    Sambandet mellan Adams text och  medeltida seglationsbeskrivningar.      
    Det Baltiska havet - ett 1000-årigt namn med två betydelser
    = Digitalt Nyhetsbrev  2011-08-24.  Äldre version av Iakttagelser...... vid läsningen här ovan
      Äldre version utbytt 2012-07-06 Iakttagelser vid läsningen av den äldsta detaljerade geografiska beskrivningen
                                                     
   
/_ Adam av Bremen - Felaktigt utgångsläge har styrt översättningen       Artikel nr 2
    Anmärkningsvärda iakttagelser vid översättning och tolkning - överhoppade ord  latinska ord
     leder till  felaktig/annan översättning. Här lämnas förslag på tolkning anpassad till lokala miljön
     Äldre version  utbytt 2012.07-07  Fler iakttagelser vid läsning av Adam av Bremens skrift

/_ Sammanfattn. av artiklarna 1 och 2 - för dem som vet problematiken - Artikel nr 3
      Väderstrecken och det s.k. 'Baltiska havet' i Adam av Bremens berättelse från 1070-talet 

/_ Översiktlig presentation av ovanstående artiklar. Tillägg okt 2013  
  Del B
     Tillfällig kommande text
/_  Fylligare redogörelse för diskutabla moment vid tolkningen av Adams text
     Kommentarer till vissa Noter i bokens notapparat. 596;  600; 611; 625; 678  av Börje Sandén
     Begreppet baltisk ur boken Östersjöregionen år 2004  av Anders Fröjmark.
     Belt-havet som segelled finns kvar i 1500-talskartor
     Kritisk granskning av vissa vedertagna uppfattningar om vad Adam har velat berätta.
     Ripheiska bergen
/_  Citat / aktuella forskares artiklar - källor
     Nordbornas påstådda felaktiga uppfattning av väderstrecken. L. Weibull bevisar att så är fallet (1928).
     Ur Geo-etnografiska inskott och tankelinjer hos Adam av Bremen:
          Weibulls indirekt  ändrade ståndpunkt (1931)       Början av  "...inskott och tankelinjer 
     Lantinska texten, Bernhard Schmeidler 1917, urval 20 sidor
     Adams text i svensk översättning 1984    Adams text i 1718 års översättning
     Birger Nermans tolkning av isländska sagor:   Fornvännen 1919STF 1922
     Tunberg - Baltiska havet     Nordenskiöld-Ottar-Vita havet   
/_  En förstudie kring nordbornas väderstrecksbegrepp - bakgrunden till  Fylligare redogörelse (temporär)
     Exempel på hur Lauritz Weibull lyckats leda i bevis att nordborna inte visste exakta riktingen mot norr.
     Adam av Bremens påstådda dåliga uppfattning av väderstrecken i Norden dominerade i ca 100 år

/_  Artiklar om bl.a. väderstrecken i Snorre Sturlasons Heimskringla ur UKF:s Nyhetsbrev.
      Del av projektet om Adam av Bremen.
     Vad hände egentligen när vikingen Olav Haraldsson besökte Upplands-Bro för 100 år sedan.     
     Att göra historia av forntida legender - är det möjligt?  Ur Nyhetsbrev 2011:2

/_  Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor

     UPP


Olav den heliges saga
Här finns nu inledningsvis ett viktigt tillägg  2016-09-25

             Klicka här för Huvudartikeln  Olov den heliges seglats i "Mälaren" åren 1007-08

När grundforskningen kring de aktuella isländska texterna gjordes i senare hälften av 1900-talet utgick man från den regel som forskningen då tillämpade. Det betydde att förekommande väderstreck hade vridits upp till 90 grader för att de skulle stämma med verkligheen. (Weibull)
     I den tolkning som jag gör har
vädertrecken inte ändrats, vilket betyder att den geografiska framställningen är den som gällde före den Weibullska eran. I berättelsen om Olav den heliges besök i mälarområdet har därmed begreppet Svitjod återfått sin rätta utsträckning såsom varande landet norr om Mälaren och på bägge sidorna om nuvarande mälarfjärden Skarven.

Här följer nu först några exempel där de två tollkningsmodellerna ställs mot varandra. Vi ser då att den Weibulska doktrinen placerar Svitjod på bägge sidorna om Mälaren, varvid forskarna  tvingas manipulera med väderstrecken.

Legendariska sagan och Heimskringla:  "Olav seglade österut framför Svitjod tills han kom till ett vattendrag som heter Skarven."
Stockholms historia i 2 band: 1981: Olav seglade vidare längs Svitjods östkust och gick in i Lagen = Mälaren
Obs  Lagen/Mälaren  är vid denna tid en del av havet!
Obs. Karl G. Johansson. Fabel band 2, missar att Mälaren då var en del av havet, fotnot s.349

Begreppet  'stocksund'
I min framställning gäller också 1800-talets uppfattning att begreppet 'stocksund' skall användas i den pluralform det har i de äldre tolkningarna av såväl Ynglingasagan som Olavssagan.
Med den tillämpningen utesluts automatiskt den i vissa kretsar ännu idag hävdade åsikten, att både kung Agne (Ynglingasagan.) och norska kungen Olav (Snorre Sturlason) varit förknippade med platsen för det blivande Stockholm.
Båda berättelserna om Agne och Olav är knutna till Stocksunden vid nuvarande Almarestäket.

Forskargruppen
som 2016 utgivit boken Stockholm före Stockholm  menar att både Olav och Agne är knutna till Stockholms historia - det framgick tydligt av reportaget i Vetenskapsradion vid  presentationen av boken.

Ursprungliga texten i Ynglingasagans berätrtelse om Agne lyder:
"På vägen österifrån lade han till vid Stocksunden och slog upp tälten på näset som då var skogbevuxet". (Hildebrand 1869 sid. 26) 
Platsen är näset vid de båda sunden Stora och Lilla Stäket, noga räknat näset mellan Stäksön och Kungsängenlandet. Tältplatsen är på en av de två villatomterna  på näset.


Ursprungliga texten i "Den store saga om Olav den hellige" i  Kungl, Biblioteket i Stockholm. Oscar Albert Johnsen og Jon Helgeson
lyder:
Då for kung Olav ut till Stocksunden och kom där ej ut.
Det mindre sundet var troligen segelbart endast vid extra kraftig vårflod

Väl att märka
I det senaste större historieverket, Norstdts "Sveriges Historia" i 8 band, finns ingen som helst koppling mellan Stockholms historia och Olav den Heliges resa i Mälartrakten. Jag uppfattar det som att författaren är medveten om att Olav aldrig varit på platsen för Stockholm. Olav den helige är narturligtvis omnämnd i andra sammanhang i historieboken.

Det förefaller som om den akademiska forskningen hittills inte uppfattat att det också funnits ett mindre sund vid Stäket. I historisk tid kunde det endast användas vid högvatten  - och då i första hand för att minska vattentrycket vid det stora sundet.. Ända  in på 1700-talet var sundet vattenförande. Kartorna visar att det fanns en bro över vattendraget. Aschaneus - första riksantikvarien - skriver på ett ställe i sina skrifter "Lille Steke, ther som fordom vindbro varit haver".

                      

                         Foto Ulf Björkdahl                                             Foto Börje Sandén

Vi vet att  nivåskillnaden var 1,2 m år 1839. Strömmen var så stark så att den första ångbåten med propeller måste vänta 4 dagar innan den orkade ta sig uppför strömmen. På 1700-talet var isgången så svar att
 färjan slet sig och drev lånt ut på Görväln.

Topografin, geografin, kartorna och inte minst de två sagatexterna torde med önksvärd tydliget visa att platsen för Stocksunden inte är vid nuvarande Gamla stan. Se Hildebrands  fotnot  på sid 7 i hans utgåva av Konungaboken del 2 år 1869. Där kan vi läsa följande:
     Man torde kunna med visshet antaga, att Stocksund är en förväxling med Steksund och att såldes hela tilldragelsen passerat vid det norra Stäket, där utloppet är smalt, vårfloden ännu besvärlig och där för övrigt  finnes vid sidan av den nuvarnde farleden en annan kortare igenvallad. Det synes som om Agnefit skulle hava legat där uppe och icke på det nuvarande Stockholms plats. Det nordligare läget har ock största sannolikheten för sig. Det är bibliotekarien Styffe som först fästat uppmärksamhet vid detta.

"Forskningens dåvarande ståndpunkt"
Sagan om Olav den Heliges besök i Mälarområdet fick en framträdande plats redan när jag arbetade med hembygdsboken "Det hände i Upplands-Bro" (1984). Den professor jag kontaktade hade följt forskningens "dåvarande ståndpunkt" och utnyttjat den möjlighet som ledde till förmån Stockholmsalternativet. Se exemplet i början av denna artikel. Ända sedan jag läste Weibulls artikel, och såg vilka argument han använde som bevis för nödvändigheten av att ändra på väderstrecken, har jag förstått svagheten i hans bevisföring. (du kan hitta hans text på UKF:s hemsida) Mina studier i ämnet finns i ett antal artiklar på UKF:s hemsida som jag använder som kommunikationsmedel.

Mycket gamla ortnamn i Upplands-Bro kommun.
Vi kan alla konstatera att några av de äldsta ortnamnen i vårt land faktiskt finns i kommunen och att den äldsta skrivna historien därför också är vår lokalhistoria. Vi kan också konstatera den historiska forskningen tidigt kommit fram till att händelserna vid Stocksunden (= Stocksund !) ägde rum i Stockholm, men att forskningen nu tycks vara öppen för att text-trogen tolkning . Vi kan nu med intresse följa den kommande utvecklingen med hopp om en deklaration om vilken ståndpunkt aktuell forskningen nu intar i frågan om det Weibullska  inflytandet i dagens situation.
     Sagan finns i några olika versioner kopierade efter isländska handskrifter. En av dem - den äldre - berättar om Stocksunden vid Skarvens utlopp till havet. Namnet Skarven används än i dag på vattendraget norr om de båda sunden vid dagens Almare-Stäket. Det större sundet kallas Stora Stäket och det mindre benämns på  Lilla Stäket eller Bakstäket.
     Det är det mindre sundet som Olav utnyttjade vid flykten ut från Skarven, där han blivit instängd. Den versionen  nämner också två väderstreck som passar väl in i de geografiska förhållandena vid Stäket, men inte vid Stockholm.

Forskningen har traditionellt placerat sagans Stocksunden vid Stockholm
Det var nämligen där vattnet forsade ut i havet, när sagan först blev känd i Sverige på 1600-talet.  Observera att den ursprungliga texten använder pluralformen för sund.
     Vad man inte visste på 1600-talet var att Mälaren på Olav Haraldssons tid var en havsvik som således var  en del av nuvarande Stockholms skärgård. För tusen år sedan kunde man båtledes ta sig  via minst fem olika sund i skärgården fram till Stocksunden. Därifrån sträckte sig havet ända upp till orterna Valsgärde och Vendel norr om Uppsala.

Stora mängder vatten skall ut genom Stocksunden
Fyrisåns överskottsvatten och allt vattnet från fjärdarna och deras tillflöden skall  till slut ut genom Stocksunden vid nuvarande Stäket. Det gäller också Örsundaån som rinner upp i trakten av Sala  Även vattnet från Sävja och Almunge når till slut Stäket. Dessutom avvattnas till Stäket den relativt stora Vallentunasjön med dess tillflöden. Varje vår uppstår mer eller mindre starka strömdrag vid Stäket helt beroende på vårfloden storlek
      Med den ovan nämnda omständliga återgivningen av vattenflödena i Uppland vill jag  fästa uppmärksamheten på att det verkligen är stora vattenmängder som skall passera de två  stocksunden

Islänningarna var väl underrättade om seglationsförhållandena i Svitjod
En tredjedel  av hela textmassan.om Olavs besök används för att  beskriva  geografiska, geologiska och hydrografiska  förhållanden i ett för dem avlägset land. Sagan använder 11 tryckta bokrader av de 35 rader som  hela händeleförloppet omfattar. Fföljande står i de 11 raderna.
Det föll den tiden  mycket regn. I hela Svitjod faller vart rinnande vatten  ut i Skarven och från denna går ut till havet allenast en mynning, som är så smal, att mången å är bredare. Då det regnar mycket och töar, faller vattnet sä häftigt, att det är fors i sundet, och Skarven stiger så mycket upp på landen, att det är stor översvämning. .

Vad kan ha varit anledningen till denna utförliga beskrivning i ett så långt bort liggande land?  Jag tror att det måste ha en praktisk betydelse för kommuniationerna med vårt land. De sjöfarande skulle veta att vid vårfloden - och endast då -  kunde det vara svårt att komma fram till Svitjods bebyggda trakter den vägen. Vid högvatten var det enklare att använda den urgamla vägen via Draget i Kalmarviken. Där kunde fredliga handelsmän få hjälp av ortsbefolkningen. Att den möjligheten fanns, har vår första riksantikvaie Aschaneus dokumenterat  i sina skrifter. Han säger att befolkningen i Kalmrsandstrakten fått ett öknamn som syftar på denna hjälp:  "Kalmarboo kånkare, de är Dragare eller förare"

Fyrisåns överskottsvatten från de många tillfödena både från väster och öster måste alltså passera genom Stocksunden på sin väg ut mot det "vida havet". Detta har verkligen den isländska texten framhållit när den talar om häftigt forsfall och stor översvämning.

Observera! 
Med den Weibullska tolkningen blir det havsviken Mälaren som svämmar över!  En orimlighet. Världshavet svämmar inte över för ett överskott av vatten i Uppland. Och - en översvämningen sker naturligtvis ovanför forsfallet. Det var Skarven som svämmade över på Olavs tid och det är fortfarande vid Skarvens utlopp som det blir forsfall, mer eller mindre varje år.

I vår tid kan verkligen Mälaren svämma över eftersom nu är den en insjö. Det är inte många år sedan det var nära att Mälaren  skulle rinna in i  tunnelbanesystemet vid Gamla stan. trots att alla slussar var öppna.

Ännu ett språkligt uttryck behöver förklaras
När Olav lyckades ta sig ut vid Lilla Stäket kan man säga att han kom ut på det "vida havet". Dessförinnan var han förvisso också på havet, eftersom hela Upplands skärgård låg ute i havet.
Forsfallen vid Stäket kommer att fortsätta. Landhöjningen gör att forsfallet i Norrström kommer att öka med några millimeter varje år.

     När det i sagan sägs att Olav tog sig ut på havet vid Stocksunden är det inte helt riktigt. Han var ju redan på havet. Det i sagan nämnda trånga sundet och de höga bergen på bägge sidorna orsakar varje år större eller mindre översvämningar.Landhöjningen har inget med den saken att göra. Landhöjningen gör att Norrström får högre fallhöjd  varje år. På min barndom kartor låg Mälaren  0,3 m högre än Östersjöns nivå. Nu står det 0,7 m på kartorna.
(det måste fortfarande muddras regelbundet)

      Uppland var med andra ord en ofantlig skärgård där man båtledes kunde  förlytta sig bekvänt i hela vatteområdet.. Jordskorpan höjde med ungefär 5 millimeter varje år eller 5 meter på tusen år.Någon gång omkring år 1250 började det bli stömmande vatten i sundet som nu heter Norrström.
Vid snösmältningen på våren fylldes alla fjärdarna i denna "Upplands skärgård".Allt vatten skulle ut
Sagans Stocksund var således inte Norrström. Sundet måste ligga där både Olav och hans samtid ansåg att havet började
     Genom att bl.a. ändra på sagans väderstreck med 90 grader vid tolkningen av texten har man velat få berättelsen att passa in på Stockholm. Det var de mycket inflytelserika bröderna Weibull som fastslog att man  ofrånkomligen måste vrida på vädertrecksanvisningar i såväl isländska sagor, som i den samtida latinska texten författadsom angav orter i olika väderstreck  Man trodde att

 En akademisk institution menar att väderstrecksproblemet inte finns, en annan hävdar - med uttrycket "anser" - så sent som 1992 att det är Norrström som är sagans Stocksund.

Kort sammanfattning 2013-01 av debatten           Ny ännu kortare sammanfattning 2013-10-13

Snorre Sturlasons berömda skildring av Olaf Haraldsons seglats i "Lagen"

De bägge sagorna ger oss många historiska detaljer.
Artikeln i  Nyhetsbrevet 2011-1 beskrev kortfattat problemställningen och argument för en tolkning som visar att händelsen bör ha ägt rum vid Kungsängen-Stäket.
     Men det behövs mycket mer för att ändra på en hundraårig tankegång. Ett stort fartyg reagerar som bekant långsamt när kaptenen vill ändra färdriktningen. Han måste förbereda kursändringen i god tid. I vårt fall med texter måste ett antal fakta vara fast förankrade i medvetandet hos den som vill försöka förstå dunkla, ibland missvisande sammanhang. Argumenten kan liknas vid byggstenar i ett teoribygge som vill leda fram till en hållbar struktur i den nya byggnaden.
     Aderton sådana byggstenar ingick i del 2 av förra numrets artikel, den som finns på hemsidan i artikeln: Olav den heliges seglats i ”Mälaren” åren 1007-08. Några av de mest grundläggande stenarna vill jag nämna här innan vi går att presentera själva händelseförloppet så som det framgår när man slår ihop de två viktigaste sagorna i artikeln Två sagor – En händelse.
 
Några viktiga grundfakta för bedömningen av händelseförloppet.

_ Det finns en framträdande olikhet mellan de två sagorna. Endast den yngre sagan – Snorre Sturlasons sammanställning från flera äldre sagor – säger att Olaf var tvungen att gräva sig ut till havet. Hur har den uppfattningen uppkommit?
_ Bägge sagorna säger att platsen för händelsen var där det namngivna vattendraget via ett smalt sund rann ut i havet.
_ Havet började inte i Stockholm för 1000 år sedan. Mälaren blev inte permanent insjö förrän i slutet av 1200-talet, ca 250 år efter Olaf Haraldsson besök.
_ Sagorna säger att vattendragen – Lagen resp. Skarven - svämmade över vid vårfloden.
_ Den akademiska forskning säger att sagans beskrivna  vattendrag är nuvarande Mälaren
   vilket innebär orimligheten att havet skulle ha svämmat över när det regnade i Svitjod
_ Det skulle också innebära att de skulle ha plundrat Mälarens bägge stränder. Men plundringsvärda samhällen i den stora skärgården, som alltså även innefattade nuvarande Mälaren, fanns inte, förrän sunden vid Gamla stan blev enda inloppet som kunde pålas med stockar för att hindra plundrare att ta sig in i landet. På Olafs tid fanns minst fem öppna sund som ledde in mot Svitjod. Meningslöst att då anlägga samhällen utanför Svitjod. Ander Ödmans arkeologiska undersökningar kring Helgeandsholmen bekräftar att det inte fanns någon fast bebyggelse i närheten av nuv. Stockholm och Norrström uppkom först på 1300-talet.
_ I boken Storstockholms bebyggelsehistoria (2. uppl. 1991) av Ingemar Johanssons skiljer författaren noggrant på sagans ord och det verkliga förhållandet.
_ Även Jonathan Lindström markerar att Snorre Sturlassons saga inte stämmer med verkligheten
i boken  Stockholm från början (2012) Han framhåller särskilt alteranativet  Stäket i Upplands-Bro.

                         Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka !
Den här länken leder till en presentation, där sagornas visas "parallellt" stycke för stycke. Man ser likheter och olikheter. Det samlade resultatet ger många lokalhistoriskt värdefulla detaljer. De inlagda kommentarerna är en förkortad version av de som finns i den stora artikeln om seglatsen i våra farvatten för 1000 år sedan.

I en rad artiklar i UKF:s Nyhetsbrev och på dess hemsida har jag genom åren framfört min åsikt. Den ursprungliga versionen har uppdaterats åtskilliga gånger.  Den finns både i en längre och en kortare version på hemsidan, bägge med länkar som leder till såväl texter som kommentarer:
...........................................................................................................................
Olov den heliges seglats i "Mälaren" åren 1007-08 - Huvudartikel
Vad hände egentligen år 1007-08 - kortare artikel
Två versioner av Olafs saga - En händelse.  Du kan "parallelläsa" avsnitt för avsnitt

/_  Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor
    (Litteraturförteckning med det material som UKF har tillgång till.)


Märkesåret 1809.
Den fullständiga artikeln om händelserna 1809    Märkesåret 1809

Krig - revolution - kungen avsatt - ny regeringsform
- 200-årsminnet av separationen  Sverige och Finland
/  ett regeringsinitiativ,  som drevs av  "Märkesåret 1809" med landshövdingen i Stockholm som ordf.
/  Regeringen kommenterar högtidlighållandet med en egen artikel: Vad hände Märkesåret 1809?
   Märklig titel ! Artikeln säger inget om de två viktiga händelserna:
   * En revolution  med en stridsutrustad armé i Stockholms centrum
   * En ny regeringsform som skulle betyda väldigt mycket för framtiden ända till 1970-talet
  
   Varför valde man just titeln Vad hände?  när man inte tänkt säga något om tillkomsten av vårt lands
   berömda regeringsform, som vi åberopar som en anledning att fira vår nationaldag 6 juni !
   Det kanske finns en förklaring?
                            Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka !

Ny sammanfattande inledning  (2013) kring oklarheten om undertecknandet - (FaceBook-texten)
Adlersparres Tibble-Promenoria - inte bara adelsmän i regeringen!  Demokratins utveckling i Sverige

Problem vid undertecknandet av regeringsformen. Artikeln berättar om vad som hände 1809
Den fullständiga artikeln om händelserna 1809    Märkesåret 1809
Frågeställningar 2009  angående undertecknandet.
Obesvarad fråga till ansvarig. 2011
Litteraturförteckning för den som läsa mer än det som står på hemsidan

UPP


 
Fornsigtuna
- länge bortglömt - obesvarade frågor kring medeltid Fornsigtuna
- kompletterande förskning behövs
........................................................................................
Fornsigtuna-allmänt
Fornsigtunas medeltida lämningar - ej desamma som undersöktes 1984-1988
Forskningsprojekt - obesvarade frågor

Fornsigtuna - studier - teorier
Kronologiskt ordnade data om Fornsigtuna 
I ämnesförteckningen

Tillägg 2013-10-15 sedan Jonas Ros bekräftat sin övertygelse att Fornsigtuna varit Kungsgård
Intressant är vad Jonas Ros säger om min tolkning av Fornsigtunas fortsatta öden.
Han var med vid  utgrävningarna i Sigtuna stad och har skrivit en bok Sigtuna under sen vikingar och tidig medeltid där han refererar till UKF:s hemsida Fornsigtunas medeltida lämningar     

Jonas Ros skrev:
Jag är övertygad om att Fornsigtuna var en kungsgård under medeltiden. Det finns varken arkeologiska eller skriftliga belägg för en kungsgård inne i staden Sigtuna.
     
Men kungen och hans hushåll var ambulerande under vikingatiden och medeltiden. Maten tog ju slut på en gård och då reste de vidare, men under medeltiden var kungarna ofta på resande fot för att utöva sin myndighet.
 

Det är främst de två översta filerna som Jonas Ros syftar på i nedanstående "dagsfärska lägesrapport".
För 10 år sedan kommenterade jag David Damells tolkning i grävningsrapporten med artikeln Fornsigtunas medeltida samlingar där jag kom till slutsatsen att det vi grävt ut inte var ruiner av det medeltida ursprung som Aschaneus beskrivit 1612. Allt vi grävde under 5 somrar var forntida rester. 
Påven Alexander ville få tillbaka Fornsigtuna på 1170-talet och domkapitlet fick år 1215 påvens tillstånd att flytta tillbaka till Sigtuna. Domkapitlets intresse kan bero på att det redan fanns en biskopsborg i Fornsigtuna som kungamakten kan ha tagit över och gjort till kungsgård. Det måste vara ett särskilt stort intresse för Fornsigtuna när man inte ger efter för påvens önskan. Det är alltså min tro att kyrkan med ekonomisk och byggnadsteknisk kunskap skapade ett "fast hus" (Aschaneus uttryck 1612) som lämnat efter sig de medeltida byggnadsresterna.
     Jonas Ros skriver i sin bok om utgrävningarna och tolkningen av dem (Sigtuna under sen vikingatid och tidig medeltid, 2009)  I källförteckningen refererar han till min fil "Fornsigtunas medeltida ursprung."
 
Än idag håller såleds Jonas Ros fast vid sin åsikt att det funnits en medeltida kungsgård här. Det är ett påfund från 1900-talet att kungsgården skulle ha legat omedelbart öster om kyrkan. !700-1800-ens beskrivningar talar om platsen för Signhildsberg (se mina anteckningar i de översta filerna här ovan



Dalupproret 1743 - en demonstration för offentliggörandet av riksdagsprotokollen som  berättar hur det gick till, när Sveriges riksdag = 'svenska folket' öppnade krig mot Ryssland.
/ Hur blev en mycket allvarlig  rikspolitisk händelse ett ämne för lokalhistorien i  Upplands-Bro?
/ Hur ändrades historieskrivningen så att "Stora daldansen" blev  Dalupproret 1743?
/ Hur kunde ett uppror sedan förvandlas till demonstration?
/ Hur kunde en politisk denonstration placeras under Rubriken Brott och Straff är 2011 ?
/ Här ställde folket kravet att få läsa riksdagens protokoll - man ville veta varför Sverige anföll Ryssland.
         -ett av allra första försöken till offentlighetsprincipen
/ Här presenterades demokratins grundidé om att riksdagsmän skulle vara ansvariga inför sina väljare?
         "Representativ demokrati"  Principalatsfrågan - en extrem form av demokrati
      -  första gången en sådan idé framförts av en europeisk folkgrupp (Michael Roberts. Frihetstiden)

Tillägg 2014
/ Här diskuteras den nya situation som uppkom 2011 när historieforskningen inte läser alla käll-  skrifter !
Se
Norstedts Sveriges historia, 2011 sid 326.
Elisabeth Mansén skapar en annan historia .

Varför hoppar Mansén över de 24 timmar då den demonstrerande allmogen förhandlar med regeringens representanter?

Att det pågick förhandlingar  mellan regerings-representanter och ledningen för den demonstrerande allmogen nämns inte med ett ord. I stället får vi en ny historieskrivning: "Som det nu var höll bönderna (!?!) sin position under några dagar utan att kunna utnyttja den.  Båda sidor väntade och ingenting hände."
     Manséns sätt att använda ordet bönder avslöjar att hon talar om bönderna i bondeståndet. Men det var inte alls bondeståndet som protesterade. Det var enskilda svenskar, dalkarlar, västmanlänningar, upplänningar, soldater, lägre officerare som protesterade i en storslagen demonstration.  Det står det sannerligen inte mycket om i bondeståndets protokoll. Där rapporteras dock om allmogens skrivelse från Tibble gästgivargård i Kungsängen. På dagen med den stora massakern på Gustav Adolf torg står det inget alls i protokollet. Dagen efteråt  kommer en beskrivning som inte överensstämmer med det kända händelseförloppet. Skulden för dödandet läggs helt på allmogen, som påstås ha börjat stridshandlingarna.

_ ingenting hände !?  Några av demonstranterna utsedda representanter och den del av "regeringen" som inte flytt från staden sammanträdde. Resultatet blev två protokoll med överenskommelser inför avmarschen mot hembygden. De finns i UKF:s bok "Vad hände egentligen del 3 (1993) och på hemsidan sedan ca 1997.  Av uttrycket 'ingenting hände' får man uppfattningen att författarens källa är bondeståndets protokoll. Den aktuella dagen är nämligen överhoppad i den tyckta protokollsversionen från början av 1800-talet (HSH:15). 
_ bondeupproret !?  Att kalla demonstrationen ett uppror gav regeringen legitimitet för den militära insatsen inför de många utländska ambassader som bevakade det politiskt framtvingade tronföljarvalet. (Det var egentligen mot lagen att välja tronföljare innan kungen var död!)  Demonstranternas deklaration i det av forskningen länge undanstoppade "Tibble-dokumentet" med löftet att deras kandidat skulle väljas, var uppenbarligen så allvarligt menat att det löftet togs bort i den officiella beskrivningen av vad som hände. Det skulle ju för framtiden sett alltför illa ut om demonstranter dödas därför att de begär att ett fattat beslut skall följas.
     Under den mycket speciella situationen landet befann sig  i hade det sekreta utskottet beslutat att gå demonstranterna till mötes och välja böndernas kandidat till tronföljare.
     Inför den kommande massakern på Gustav Adolfs torg känns det synnerligen angeläget att framhålla att allmogens representanter vid förhandlingarna accepterade de styrandes val av tronföljare. I beslutsprotokollet finns alltså inte frågan kvar! Den finns i allra högst grad kvar i anteckningarna från sammanträdet. Frågan släpptes när en trupp soldater marscherade in lokalen.

Exemplen ur Norstedts Sveriges Historia här ovan är en bra illustration till tesen att all "historia är något författat". Beroende på enskilda författare och de källor som används kan en och samma händelse ges helt olika utformning.
     Det visar också på hur lokalforskaren kan bidra med andra källor som ger en vidare syn på ett händelseförlopp.

   
Mycket positivt
Mansén framhåller att riksråd och riksdagsmän i fortsättningen lyssnade och tog hänsyn till böndernas synpunkter. Detta är en nyhet i dagens historieskrivningen kring 1741-43. Men varför vill man inte kännas vid att deras argument fanns redan 1743. De handlade ju i sak om offentlighetsprincipen och tryckfrihetsförordningen. Allmogens argument gick t.o.m. längre än så. I ett "Hörsamt memorial" riktat till bondeståndets riksdagsmän krävdes att "Det är Ärendsmannens  (riksdagsmannens) skyldighet att göra dens vilja som sänt och anlitat honom". Det är med andra ord grundregeln för den representativa demokratin vi bevittnar 1743. Det i Manséns forskning okända förhandlingsprotokollet från 22 juni (ej bondeståndets) innehåller 10 punkter som i klartext beskriver situationen.

Jag tycker det är intressant att just lyfta fram hur bönder och allmoge agerade för att uppnå detta resultat. i demokratiutvecklingen i Sverige. Denna allmogen ställning var unik i europeiska sammanhang 1743.

Tibble-dokumentet från 19 juni 1743 med svaren på regeringens frågor om avsikten med demonstrationen nämns inte i traditionellt historieberättande. Första punkten var så graverande för "regeringen" att delar av den utelämnades i regeringens offentliga beskrivning av händelserna mindre än 2 veckor efter massakern. Dokumentet är omnämnt i en äldre doktorsavhandling. Jag återfann det i landsarkivet i Uppsala, där det var instucket i ett annat dokument. Benämningen Tibble-dokumentet skapades av mig eftersom vi också har en Tibble-Promemoria från den verkliga revolutionen 1809.  Den handlar om böndernas fortsatta försök att få ett avgörande ord med i rikets styrelse. Hela den historien - med länkar till förklarande historiska handlingar finns under rubriken Märkesåret 1809

Ovanstående frågor aktualiserades redan år 2001 i samband med den diskussion som uppkom i några pressrecensioner efter Karin Sennefelts avhandling  "Den politiska sjukan - dalupproret 1743 och frihetstida politisk kultur" år 2001. Frågorna hade lyfts fram år 1993 i UKF:s bok om Dalupproret 1743 i Del 3 av serien Vad hände egentligen?  Boken fick en mycket positiv beskrivning av prof. Alf Åberg  i SvD:s  "Under strecket", som konstaterade att det inte handlade om ett uppror utan om en demonstration.
Karin Sennefelt konstaterade att UKF:s bok var den enda sedan 1930-talet som behandlat ämnet i ett rikspolitiskt perspektiv.
     Trots att händelsen i doktorsavhandlingen 1930 fått beteckningen "Dalupproret 1743" fanns den inte upptagen i Nationalencyklopedin under bokstaven D (år 1990). Jag misstänkte att den skulle återfinnas under bokstaven S.  Mycket riktigt. När utgivningen kommit så långt år 1995 löd NE:s ord:  "stora daldansen, vedertagen men till sitt ursprung avsiktligt nedsättande benämning på ett bondeuppror som utgick från Dalarna 1743, mer korrekt benämnt Dalupproret 1743."   
    
Sista meningen i UKF:s bok 1993 löd: "Det kan dock vara värt att lägga märke till att dalupproret 1743 i  ett uppslagsverk av detta slag kommer att  beskrivas under ett förklenande - och dock vanligt  - uttryck".

Länken till "Register över artiklar på hemsidan"  innehåller 26 artiklar i ämnet
Här några exempel på artiklar: 
Lyssna när Börje Sandén läser de 6 första minuterna av den banbrytande boken
Alf Åberg: Nytt ljus över Daldansens blodbad
Börje Sandén: "Stora daldansen" i nytt historiskt ljus
Tibble-dokumentet: Sex frågor till regeringen/riksdagen. Tibble gästgivargård 19 juni 1743

ukforsk- enligt Fryxells undersökning
Nytt förord år 2001 inklistrat i UKF:s bok: När Sverige är ordförandeland i EU.
Principalatsläran- en grundbult i den representativa demokratin
Register över 26 artiklar på hemsidan

UPP



Krönikespelet om Almarestäkets historia 
Ursprungsmanus - hela historien från 1502 t.o.m. Blodbadet
Scenversion var nedbantad till sista ärkebiskopens tid
Länk till PDF-fil

KRÖNIKESPEL OM HÄNDELSERNA KRING ÄRKEBISKOPSBORGEN VID STÄKET

Den nationella frigörelsen - folkrepresentationens födelse

Manusversion 1986-03. Börje Sandén

1. Klockargården i Näs 1520 - strax efter Stockholms blodbad.

2. Riksmötet på Nääs äng - 5 juni 1502

3. Tingsplatsen vid Bro kyrka - sept/okt 1515

4. Hos Gustav Trolle på Stäket - augusti 1516

5. Sten Stures läger utanför Stäket - slutet av 1516

6. Belägringen av Stäket - 10/3 1517

7. Jul på Granhammar 1517.

8. Stäkets krog. mars 1518

 

SAMMANFATTNING av innehållet i KRÖNIKESPELET

Krönikespelet börjar några dagar efter Stockholms Blodbad. Första scenen ger

en repetition av det allmänt kända historiska händelseförloppet kring

Stockholms Blodbad.

De följande scenerna skildrar i kronologisk ordning sådana händelser som leder

fram till blodbadet - med särskild hänsyn till lokala förhållanden.

Krönikespelet avslutas med en scen förlagd till Stäkets krog 1518 under

pågående rivning av slottet.

 

KRÖNIKESPEL = BYGDESPEL, så till vida att alla spelplatser finns i bygden

kring Stäket

 

STÄKET SYMBOL FÖR:

_ Sveriges självständighet växer fram - NATIONELLA FRIGÖRELSEN

_ FOLKETS seger över ARISTOKRATIEN

_ Sture får FOLKMENINGHETENS stöd att handla mot RIKSRÅDETS beslut

_ Den svenska FOLKREPRESENTATIONES FÖDELSE.

_ STATENS seger över KYRKAN

_ Påvens makt bryts   (Sverige bryter med dåtidens Europeiska  Gemensk