Fornborgen
vid Draget - framgångsrik arkeologisk undersökning maj 1996
(införd 96-06-19) (fornbor1.htm) Åter till Första sidan Ämnesområden Rapporter Se fortsatta undersökningar oktober 1996 (införd 96-11-29) Se rapport från utvärderingen av 1996 års undersökningar (införd 97-02-27) Se några äldre inventeringsbeskrivningar av fornborgar
Rapport från undersökningen 1996 Den närmast följande redogörelsen för undersökningen bygger på de iakttagelser som gjorts under själva grävningen, således innan analysresultaten av funna prover återkommit från laboratorierna och innan kartor och fotografier studerats och utvärderats. Vad som iakttagits och diskuterats: - anläggningen är av allt att döma ingen "borg" - troligen en kultplats - den är alldeles för stor för att kunna försvaras, över 4000 kvm. - den över 400 m långa stenmuren är inte rester av en "riktig" mur, stenar ligger oordnade, till och med små stenar under stora, inga rester av träkonstruktioner kunde iakttagas - huvudingångens konstruktion hindrar inte en besökare, den snarare inbjuder till besök - ingången har framhävts med hjälp av stensättningar på jordvallens utsida på ömse sidor - en stor eldhärd till vänster om ingången kan ha haft en symbolisk betydelse - kanske finns en härd även på högra sidan - två gravrösen strax innanför ingången har inga begravningar i centrum, kanske är det bara symboliska "gravar" - kenotafer - två mindre "gravgömmor" hittades i periferien av det ena gravröset - troligen sekundära begravningar ![]() - jordvallens funktion är oklar, den kan inte ha hindrat någon att ta sig in i anläggningen, troligen har den snarare markerat yttre gränsen för anläggningen - jordvallens konstruktion redovisas längre ner - under och framför huvudingången i söder har stenåldersföremål hittats - norr om och utanför anläggningen har s.k. gropkeramik hittats, äldre stenålder Förutsättningar och förarbete Begreppet "fornborg" är inte klart definierat; man förleds helt naturligt till att tro att stenvallar uppe på berg har med försvaret av bygden att göra. Det är uppenbart att så inte alltid är fallet. I gängse litteratur har "Borgen" vid Draget kallats omväxlande "spärrfäste" och "farledsborg", vilket för tankarna till någon slags försvarsanläggning, allra helst som även en vårdkaskedja leder fram till borgen. Den ligger ju också vid en central vattenled in mot Gamla Uppsala, Valsgärde och Vendel. Traditionellt har man daterat "fornborgar" till den oroliga folkvandringstiden och den följande vikingatiden. Vid exkursionen i höstas fick Michael uppfattningen att borgen borde vara mycket äldre, kanske från bronsålderstid ca 1000 år dessförinnan. Han ansåg omedelbart att borgen borde närmare undersökas. Innan det kunde ske måste en noggrann kartläggning göras. Här fick vi en mycket förnämlig hjälp av Upplands-Bro kommun, som gratis ställde två mätlag till förfogande för att med moderna mätinstrument göra en karta över hela området. Till förarbetet hör också en annan undersökning som gjordes i området. När kvartärgeologiska institutionen vid Stockholms universitet behövde undersökningsobjekt för en students praktiska övningar och studier i kartläggning av bottensediment i sjöar och träsk hänvisades den av Björn Ambrosiani till Lillsjön och kärren längs den den s.k. Dragrännan. Ambrosiani är väl för allmänheten mest känd som ledare av utgrävningarna på Björkö/Birka. Han känner väl till Dragets centrala roll bland de vikingatida farlederna och insåg vilket stort värde dessa geologiska undersökningar skulle kunna få för bestämmande av tidpunkten, då farleden inte längre var öppen segelled, och man i stället måste börja dra båtarna över det uppkomna edet. Nere i gyttjan på ca 7-8 m djup hittades bl a daterbara träbitar och ett väl bevarat löv från ett träd. Arkeologiska undersökningen maj 1996 Laboratorieundersökningarna är alltid förknippade med kostnader. En del av proverna bekostas av Riksantikvarieämbetet; en del kostnader för undersökning och datering står Stiftelsen Upplands-Bro Fornforskning för. Stiftelsen sitter inne med medel som är öronmärkta för arkeologiska undersökningar i Upplands-Bro. Den har ursprungligen fått sina pengar från lokala sponsorer. Vad har vi undersökt egentligen? I arkeologers arbetsmetod ingår att så småningom ta sig ned till den orörda markytan. Efter avritning och fotografering tar man bort (förstör!) det undersökta lagret och går ett steg längre ner. Här kom en verklig "godbit" i dagen. Delvis under stenkonstruktionen låg en ca 40 cm lång förkolnad trädgren eller rot, så väl bevarad att laboratoriet utan svårighet torde kunna avgöra vilket trädslag det rör sig om. Grenen bör ha legat på platsen när stenkonstruktionen gjordes och en datering av den bör ge tidpunkten för vallens tillkomst. Dessa spännande fynd föranledde Michael att
låta öppna
ytterligare ett schakt i jordvallen ca 100 m därifrån.
Här
fanns emellertid inga som helst stenkonstruktioner eller kolrester.
Detta
var mycket förvånande och måste tolkas som att det
aldrig
funnits en kraftig palissad runt hela anläggningen. Till höstens rapport Vad har då vallen tjänat för ändamål? Med tanke på de andra iakttagelserna som jag redogjort för i början, så har vi ju avskrivit tanken på att fornborgen skulle vara en "borg". Om det är frågan om en kultplats skulle vallen i stället kunna vara en markering av den yttre gränsen för kultområdet. Här kan ha funnits ett enklare "staket" innanför vilket konventionen krävde ett visst uppträdande av den besökande. "Inte skrika och stoja; ta av dig hatten när du går in i kyrkan" o.s.v. I Upplands-lagen talas om "stavgårdar", forntida heliga platser som vi inte längre skulle få dyrka när vi på 1200-talet räknades som kristna. Min personliga tanke är att vi här har ett exempel på just en stavgård. Att jordvallen inte uppmärksammats långt tidigare kan bero på att sådana vallar inte är kända från andra fornborgar, och att vallen här dessutom var svår att upptäcka före den skogsavverkning som ägde rum för några få år sedan. I tron att anläggningen var en verklig borg hade det förvånat mig länge att det inte fanns åtminstone två försvarsvallar, vilket jag tyckte mig ha iakttagit på verkliga fornborgar. Jag letade då efter en palissad nedanför berget och fann då vallen och "diket", som gick tvärs över vattendelaren, vilket ju inte kunde vara ett vattenförande dike. Det gick dessutom inte på djupaste stället i den grunda dalgången mellan borgberget och nästa berg, som det bort göra om avsikten hade varit att dika ut området. Jag uppfattade dessutom att vall och vallgrav låg på lagom kastavstånd från stenmuren, ca 20 m. Om det är en kultplats kan den mycket väl vara från bronsålderstid. Att den i så fall skulle ligga just här är ju inte alls onaturligt, eftersom det då var segelbar båtled förbi platsen. Som kultplats skulle den då vara äldre än Rösaring, som ju än så länge hänförs till vikingatid, och Michaels reaktion från i höstas, när han för första gången såg borgen, skulle besannas. Stenåldersfynden Fyndet av gropkeramiken har sina poänger. Det skedde sista dagen. Medan vi var sysselsatta med att lägga igen schakten började Michael mäta in ett par mindre hålvägar straxt norr om fornborgen. Hålvägarna ledde in på det skogsavverkade området rakt mot en av de många upplöjda fårorna, som gjorts för att fröträdens frö skulle ha någonstans att slå rot. Där låg keramikskärvorna helt öppet för det vana ögat. Fortsatta grävningar i höst? Se rapport från
utvärderingen
av 1996 års undersökningar Åter till Första sidan Ämnesområden Rapporter Upplysningar E-post till Börje Sandén |