Förteckning över
vissa aktiviteter
/ukf/register.htm
- listan reviderad 2006 - delvis 2011
Ortnamnsarkivets kort för alla orter i Upplands-Bro
Ortregistret för Upplands-Bro
Jordeboksregister
Jordeboken för 1720
Äldre lantmäterikartor
Häradskartor från 1860
Fornminnesregistret
UKF:s hembygdsregister
Internet - hemsidan
Book on demand - nya förutsättningar
Föredrag-exkursioner-studiebesök 1987-1999

Andra verksamhetsområden
Till UKF:s startsida

Upplysningar E-post till Börje Sandén


Ortnamnsarkivets kort för alla orter i Upplands-Bro
Som enda kommun i landet har vi en datoriserad komplett uppsättning av Ortamnsarkivets i Uppsala ca 6000 kort för Upplands-Bro. Många ortnamn finns i olika varianter och vissa orter kan ha väldigt många kort som visar namnets förändring genom tiderna. Korten har tillkommit under lång tid, genom att forskare gjort kortfattade anteckningar, när de läst om orterna i olika källor.
     När man söker efter ett "namns äldsta belägg" går man till något av Ortnamnsarkiven i landet. Äldsta upptecknade ortnamnet i Upplands-Bro är Spånga ute på Thorestas golfbana; det är från mitten av 1100-talet. Almarestäket har flest antal kort - 311 stycken.
     Databasen är konstruerad så att programmet hittar alla ortens alla kort oberoende av hur namnet stavas på kortet. Det har ingen betydelse vilket namn du använder för ärkebiskopsborgen vid Stäket: S:t Eriks slott, Almare-Stäket eller Almarestäket.

Ortregistret för Upplands-Bro
Förteckningen över orterna i kommunen omfattar mer än 2000 namn. I den summan ingår såväl ortnamnskorten i Uppsala som senare tillkomna namn. Inga nytillkomna namn finns i detta register. Statistiska, topografiska och historiska notiser om orterna införs successivt. Dessutom har databasen ett särskilt fält där intressanta texter till historiska handlingar läggs in. Databasen skall kompletteras med kartor. Så småningom kommer den att finnas tillgänglig på bibliotekens datorer.

Jordeboksregister
Jordeböckerna låg till grund för beskattningen. De började upprättas av Gustav Vasa 1535. Med data från 15 utvalda år kan gårdarnas utveckling följas fram till 1875. Storleken på gården kan avläsas liksom stavningen genom tiderna. Man får veta om och när gården varit skattegård, frälsegård, kronogård eller tillhört kyrkan. Se exempel på våra Internetsidor.

Jordeboken för 1720
Detta är en komplett jordebok för samtliga gårdar vid skatteberäkningen 1720. Förutom skatten får man veta vem som ägde gården och i förekommande fall brukade jorden.

Äldre lantmäterikartor
Vårt register omfattar alla äldre skattläggningskartor, skifteskartor och andra anteckningar som förvaras på Kartverket i Gävle. Alla kartor som varit värda att fotografera har vi som färgdia (för läsbarhetens skull i många utsnitt). Alla nu digitaliserade och bekvämt åtkomliga i Excel-filer

Fornlämningsregistret
Ett av de allra första projekten - innan verksamheten blev institutionaliserad 1987 - var inköp av samtliga ekonomsika kartor (16 st 1:10 000) och införandet av alla fornminnes-nummer från länsstyrelsens kartor. Dessa nummer överfördes sedan till kommunens bladfilmskartor för att tjänstemännen skulle veta var fornminnen var belägna när den stora bebyggelseökningen började. Den satsningen medförde att vi fick kopior av RAÄ originalanteckningar (3 stora permar med 2 socknar i varje) om dessa nummer.  De kopierades och placerades i kommunens register och kommunbiblioteket och UKF. Under en lång följd av år kompletterades registret.
     Numera är Raä:s register digitaliserats. Vårt manuella register saknar således de senast tillkomna fynden.

UKF:s hembygdsregister
UKF har en förteckning över var faktauppgifter av många olika slag finns förvarade. Det kan gälla böcker, vissa kapitel ur böcker, artiklar i tidskrifter, uppsatser - såväl vetenskapliga som lokala skildringar - officiella rapporter från institutioner, småskrifter, tidningsurklipp, intervjuade personer med bandinspelningar och eventuella utskrifter, hänvisningar till historiska dokument. Sökning och utskrift kan göras på valfri bokstavskombination. Innehållsförteckningar (även utskrift) för valfirtt sökord kan tas fram med några tangenttryckningar på datorn. Registret omfattar för närvarande ca 3000 poster.

Ett gemensamt sökprogram för ca 25 databaser med register och anteckningar gör det möjligt att snabbt få fram uppgifter om personer, orter och valfritt sökord. Ett liknande sökprogram är kopplat till enbart ortnamn i Upplands-Bro, varigenom även orter med ålderdomlig stavning kan återfinnas.


Internet
Sedan hemsidan öppnades i april 1996 har UKF:s internetsidor utökats väsentligt. I början av 2004 blev det nödvändigt att byta webbhotell. Det som vi haft sedan starten 1996 kunde inte ge oss det större utrymme som vi behöver för all den information vi vill delge våra besökare. Samtidigt skaffade vi oss ett helt eget namn. Vi heter nu ukforsk.se. Det tidigare tilde-tecknet ~ , som ingick i namnet, var svårt att hitta på tangentbordet. Ungefär samtidigt placerade Upplands-Bro kommun en länk till UKF högt upp på sin hemsida. Det är nu betydligt fler som hittar oss.

På hemsidan återfinns naturligtvis våra utåtriktade aktiviteter, men det mesta utrymmet innehåller upplysningar om bygden. Sidorna uppdateras regelbundet och nya sidor tillkommer ofta eftersom vi inte behöver invänta tid hos någon datakonsult - och inte heller har råd att anlita någon.
     Ett urval av kulturaktiviteter även från andra föreningar brukar vi ta med i vår evenemangslista

På hemsidorna kan du bl. a. finna information om fornborgar, hålvägar, skålgropar, runstenar, labyrinter, ortnamn, jordeböcker, kartor, vikingarnas forntida färder, Håtunaleken, Dalupproret 1743, Almare-Stäket, Rösaring, Grafitgruvan, Rövargrottan/Fridegårdsgrottan.
     En särskild avdelning upptar rapporter från arkeologiska utgrävningar och andra resultat av UKF:s forskningsverksamhet.

Under länken Nyheter hittar du ett representativt urval av våra artiklar.


Övrigt
Medlemsinformation
UKF håller kontakt med sina medlemmar genom Nyhetsbrev/skriften Kultur & Historia 2-4 gånger om året.
Alla som har internet kan dessutom få e-postnyheter. Skicka ett mail så vi får din adress.
Du blir enklast medlem genom att sätta in 150:- på vårt postgiro 27 58 94-4.
Uppl. ca 410 ex.  
Hur blir jag medlem

Uppdragsverksamhet
En icke oväsentlig del av våra inkomster härrör från uppdragsverksamhet av olika slag. Det kan vara föreläsnings- och guideuppdrag från kommun och organisationer, ibland genom kursgårdarnas förmedling.

Häradskartorna
De första moderna ekonomiska kartorna började utges 1860. Man startade i södra Uppsala län med kartor över Bro och Håbo härader. Eftersom dessa gjordes innan järnvägen byggdes har vi här en bra bild av det gamla agrarsamhället. Här finner man exempelvis att största byn i Bro låg runt kyrkan. Vi säljer kopior i färg för 100:- på biblioteken i Upplands-Bro. Vid beställning hos UKF eller biblioteken kan du för en kostnad av 30:- få en kopia av den utförliga beskrivning till kartan över Bro Härad. (Ej Håbo härad än så länge)

Kultur & Historia
Sporadiskt ger vi ut en mera populärt hållen skrift med anknytning till vår verksamhet. Första numret är i fyrfärgstryck och innehåller karta med sevärdheter i Upplands-Bro. Här finns artiklar om Rösaring, Almare-Stäket, projektet Assurs by, tillkomsten av Svenngårdska samlingen, Forntida färder, "Historiska maträtter". Hittills har

Book on demand  - trycka häften och böcker efter behov
På den här platsen presenterade vi år 2006 en metod att göra häften med hjälp av programmet Adobe Acrobat  Professional. Metoden demonstrerades vid släktforskardagarna i Nacka strand.  Vi har nu tagit bort den från hemsidan eftersom nyare versioner av Microsoft Word har utskriftsformatet Bokvikning som fungerar bra vid nyproduktion av separata häften eller häften i en bok. Exempel härpå är återgivningen på modern svenska av de handskrivna handlingarna i Brogårdsarkivet.
     Vi använder dock Adobe versionen med framgång när vi gör pappersutgåvor av våra hemsidor. Här kommer några exempel på 300-400-sidiga pdf-filer på hemsidan, vilka vi låter binda in i en handfull exemplar för placering i kommunbiblioteken och i föreningens och länsmuseets arkiv.
Kungörelser som läster upp i kyrkan under 1800-talet   (ca 1800 A4-sidor)
Utskrifter av bandade intervjuer med ortsbor - ortsbors egna skriftliga alster.
Forskningsninstitutets samlade nyhetsbrev under drygt 20 år

Förenklat förfarande för böcker i 100-tal
Även vår modell för tryckning av böcker i 100-tal (lanserad 1997) har förenklats genom tillkomsten av programmet Adobe Acrobat (UDF).  När vi skapade den var det ovanligt att tryckerier kunde hantera den digitala tekniken. Nu kommer den till användning även där. Det vanliga layoutprogrammet underlättar visserligen utformningen, men den kan numera också göras bekvämt i vanlig ordbehandlare. Det färdiga resultatet konverteras till PDF-format, som skickas via e-post till tryckeriet. Så gjorde vi Ledung och sockenbildning av  John Kraft. Tryckeriet behöver inte göra något som helst ingrepp i materialet. Deras uppgift är bara at mångfaldiga det i önskat antal 500-700 exemplar.

Historik över utvecklingen
När vi inledde experimenten 1997 gjordes de mot bakgrunden av det faktum att tryckerierna ville göra en upplaga på minst 1000 ex, helst 1500, för att åtaga sig  ett tryckuppdrag.  De två första böckerna från åren 1990-91 fick alltså alltför stor upplaga. Kostnaderna kunde reduceras genom att använda ett layoutprogram och på papper skriva ut alla sidor och manuellt klistra in bilderna. Med fotoutrustning kunde tryckeriet därefter göra tryckplåtar. Vi kunde reducera upplagorna och minska kostnaderna för de två följande böckerna genom att låta trycka dem i Polen. Men där steg snart kostnaderna snabbt.

Hur det gick till när hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro trycktes 1984
I början av 80-talet propagerade datorfolket ivrigt för att man kunde skicka boken på en diskett till tryckeriet.  Så var det exempelvis tänkt när hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro skulle tryckas 1984.  För att diskett skulle kunna användas fullt ut krävdes att tryckeriet hade exakt samma version av programmet, exakt samma avstavningsregler, exakt samma form och storlek på bokstäverna. Om man gjort en speciell avstavning som inte var känd av programmet så kunde ordet inte delas vid bindestrecket utan det flyttade ner till nästa rad, vilket i sin tur betydde att  en hel rad flyttades till nästa sida och hela upplägget av boken spolierades. (Tryckeriet år 1984 var tvunget att manuellt skriva in hela boken i en datorfil från en pappersutskrift med ty åtföljande stora mängd av felskrivningar)

Vår  metod att trycka böcker var utvecklad 1997
Under åren fram till 1997 lyckades vi ta fram ett sätt att placera boksidorna på standardark i formaten A4 och A3. Därmed kunde färdiga inbindningsbara häften om 4 ark (med 16 boksidor) skrivas ut på vår laserskrivare. Det önskade antalet böcker (ex. 200) markerades i skrivaren och sedan satte utskriften igång. Det var bara att fylla på papper i magasinet och sätta i ny färg då och då. I detta läge ställde skrivarfabrikanten en stor färglaserskrivare till vårt förfogande. Vi fick också en ny svartvit laserskrivare. På några år utgav vi ett 20-tal böcker. För att finansiera detta hade vi åtagit vi oss att göra böcker i några 100-tal åt privatpersoner och hembygdsföreningar - en bok gjorde vi åt riksantikvarieämbetet.
     Datorföretaget stödde vår verksamhet och metoden lanserades på  tre datormässor åren 2000-01. Eftersom det inte fanns något färdigt datorprogram som kunde genomföra utskrifterna krävdes ett visst mått av datorprogrammering för att det hela skulle fungera. För att kunna sälja metoden skulle professionella programmerare behöva göra ett menystyrt program som kunde hanteras med vanlig datorkunskap. Det har inte gjorts. Men den digitala trycktekniken har utvecklats på den professionella sidan så att tryckerierna nu ockås kan skriva ut böcker digitalt i 100-tal, men det är fortfarande inte särskilt billigt. Och det är inte vår teknik heller om vi skulle börja ta betalt för arbetstiden och avlöna folk för arbetet.

Vi hjälper inte längre föreningar och privatpersoner i samma utsträckning som tidigare
Vi hänvisar nu till de nya/förbättrade program som gör det möjligt att på egen hand genomföra processen ända fram till inbindningen enligt nedanstående beskrivning

Rekommenderad metod år 2006
Du kan sida för sida skapa boken i exempelvis det spridda ordbehandlingsprogrammet Word. Det är praktiskt att ge varje kapitel en egen Wordfil. Kapitlen kan vara olika långa. När allt ser bra ut och och den viktiga korrekturläsningen gjorts sparar du filen i PDF-formatet direkt från Word. När alla konverterade filer är OK kan du antingen skriva ut varje kapitel för sig om sidantalet är en multipel av 4 eller slå i hop alla PDF-kapitlen till en enda PDF-fil. Jag har skrivit ut inlagorna till böcker på över 350 sidor på vår 9 år gamla laserskrivare utan hårddisk genom att skriva ut sidorna i grupper om 40 (10  A4 ark med 4 sidor på varje ark). de viks och falsas sedan till häften. Om du lärt dig manuell bokbindning binder du ihop så många du vill ha. Det går kanske att komma överens med  någon bokbindare som har maskinell bokbindarutrustning om det rör sig om många böcker
Läs mer om förfaringssättet (från demonstration vid Släktforskardagarna 2006)
..........................................................................................................................

Föredrag-exkursioner-studiebesök-konserter m.m åren 1987-2004

Till UKF:s startsida
Andra verksamhetsområden

Upplysningar E-post till Börje Sandén