Tolkningen av sockennamnet Näs.
/subjects/naastolkning.htm

UKF:s Startsida         Ämnesområden



Tolkningen av sockennamnet Näs.
Uppföljning från förra nyhetsbrevet
 
Artikeln i förra numret syftade i första hand till att förklara utvecklingen av namnet från Näs via Stockholms-Näs till Kungsängen. Jag förde också in frågeställningen näs kontra ed. Två ord som lätt blandas ihop.
     Vid tolkningen av ordet/namnet näs måste man ta hänsyn - dels till att ordet har två olika betydelser i vår tid - dels till att ordet använts under mycket lång tid – dels om man kan finna vilken av de två betydelserna som var bruklig när namnet tillkom.
 
Det finns ett svar på frågan när sockennamnet första gången finns i skrift. De två äldsta sockennamnen i den här delen av Mälarområdet är Näs och Bro i Upplands-Bro. De finns bägge med i Vårfrubergaklostrets jordebok  på 1100-talet. Av övriga 13 socknar i Mälardelen av Attundaland, dvs häraderna Bro, Färingsö och Sollentuna är 6 från 1200-talet och 7 från 1300-talet. (att Bro finns uppskrivet som församling redan på 1100-talet torde bekräfta sambandet med Assurstenens brobygge)
 
Sedan är frågan vilken typ av näs det kan vara frågan om.
     Det är här som uppslagsböcker och ordböcker svävar på målet. Alla jag sett nämner bägge typerna bakom siffrorna 1) eller 2), ibland den första betydelsen  näs = halvö/udde, ibland näs = landremsa mellan två större landområden
 
Svenska Akademiens ordbok (aktuellt avsnitt senaste reviderat 1948!) nämner åren:
näs 1612, näss 1578, nääss 1538.  Intressant är att SAOB från 1948 har ordningen
1) halvö, 2) landtunga mellan landområden.
Nationalencyklopedins särskilda ordbok (tre band 1996) använder definitionen “landremsa som förbinder två landmassor” “Betydelsenyans: ibl. även halvö.”
Nusvensk ordbok (1915-1972!!) sätter “udde” som nummer 2
Det verkar som om man numera särskilt framhåller definitionen landremsa.
 
Men det viktiga är ju vad ordet hade för betydelse på 1100-talet när namnet myntades.
     Det bör vid den tidpunkten ha funnits ett markant näs av det ena eller andra slaget någonstans i Kungs-ängenområdet som fångat resandes uppmärksamhet. Vi har att välja mellan halvön Lennartsnäs och landremsan mellan Kungsängen och Stäketön.
 
Eller har det kanske funnits ett tredje näs.  Herman Svenngård konstaterade en gång i sina skrifter att Lennartsnäshalvön, som en gång varit en ö, så småningom växte ihop med fastlandet på grund av landhöjningen och att det då i ett visst läge uppstått ett näs norrut. När vattenlinjen gick 15 m högre än nu fanns ett näs. Men på 1100-talet, när vattennivån bara var 5 m högre, var detta näs hela 2,5 km brett och kan inte ha uppfattats som ett näs.
 
Men det finns en gammal text som jag tycker är avgörande för hur man tolkade ordet näs på 11 -1200-talen:
I den isländska sagan om Olav Haraldsson (senare kallad ”den helige”) används ordet näs i betydelsen landremsa två gånger. Det är när Olav med sina skepp skall försöka ta sig förbi Olov Svenske (i Sverige benämnd Skötkonung) som behärskar det som i texten kallas Stocksund. Han väljer i stället att gå på andra sidan ön där sundet är avstängt av en lågt liggande landtunga, Agnefit. Det är nu Gud ingriper och låter ett under ske. Efter att Olav fallit på knä och bett till Gud låter han hissa seglen och sätter full fart mot den smala landremsan och
“då tilldrog sig på ett underbart sätt, att näset sprack sönder framför Olav Haraldsson och han seglade med tre skepp igenom näset och ut till havs.”
 
Det citerade avsnittet har jag hämtat ur en översättning publicerad i Historisk Tidskrift 1893. När jag tittar i den ordagranna isländska stavning står det ‘neset’ på bägge ställena. Jag kan inte isländska men det är många ord som är desamma i svenskan och det är ingen svårighet att hitta den ovan återgivna meningen.
 
Det är förresten också i den texten det står att händelsen ägde rum vid Skarvens utlopp, således vid det vi nu kallar Ryssgraven. Texten, som är Snorre Sturlassons ursprungliga version av sagan, används praktiskt taget aldrig. “Lokalpatriotiska stockholmsforskare” väljer Snorres senare version, vilken han förkortade avsevärt för att ”den stora” sagan skulle få rum i det berömda samlingsverket Heimskringla, i vilken inte heller platsen Skarven finns med. Som “lokalpatriotisk Upplands-Broforskare” väljer jag den text som berättar om vår bygd.
 
Med de argument jag ovan anfört vill jag mena att vårt sockennamn Näs har uppkommit efter det näs som Olav den helige på något sätt forcerade, när han år 1008 tog sig ut på havet, dvs nuvarande Mälaren. Här finns inte utrymme för mer. Men på UKF:s hemsida finns ovanstående artikel med ett antal tillägg, bl.a. vad 1600-talets riksantikvarie Aschaneus har att säga om vårt Näs och dess ”Näsboar.” Han var ju uppväxt i Håtuna och har berättat mycket om vår bygd. Du kan också läsa hela det aktuella avsnittet ur den äldre Olovssagan liksom artikeln om ”Olav den Heliges seglats i Mälaren för 1000 år sedan”. Du kan också komma till det nu annonserade föredraget den 7 sept. 

Några tillägg från artiklar i Nyhetsbreven 2005:1 och 2005:2

Näs - Stockholms-Näs - Kungsängen   När den första hembygdsboken skrevs i början av 1800-talet hette socknen Näs. När den andra hembygdsboken kom ut 1925 kallades den Stockholms-Näs (Kungl. brev 1885-04-17). Vid tredje hembygdsbokens tillkomst var namnet Kungsängen (Kung. brev 1967-03-03). Det var järnvägsbolaget som hittade på namnet Kungsängen för den station man anlade i Stockholms-Näs. Nuvarande idrottsplatsen hade sedan slutet av 1500-talet varit en “kungsäng” eller Kungl.Maj:ts äng, som det står i jordeboken. På kartan från 1755 i hembygdsboken (1984) står det ”Kungsängen, Korsängen kallad”.
     På 1800-talet blev det i vår del av Mälardalen nödvändigt att skilja tre socknar med namnet Näs från varandra, så det blev Enköpings-Näs, Uppsala-Näs och Stockholms-Näs. Men var ligger näset i Kungsängen? Det är den landförbindelse som i dag kallas Ryssgraven.

Skillnaden mellan "näs" och "ed"
Men nu finns det också någonting som kallas “ed”. På en karta ser de likadana ut. Skillnaden i betydelse är intressant att reda ut. Det är fråga om ett näs om det skapar en landväg mellan exempelvis fastland och en ö, som vid Ryssgraven. Om det främst nyttjas som en transport väg mellan två vatten, såsom mellan Edsviken och Sigtunafjärden, är det ett ed.

Hur Näs beskrivs av Aschaneus i första hälften av 1600-talet.
Ur Aschaneus Herr Mårten i Borgby av Göran Strömbeck. sid 751
1. Anteckningar från resor i Upplandsbygderna.  I. Utdrag ur handskriften F b 12.
 "(s. 80) Om Näs (i Bro hd).
-Nääs kyrkia säges vara målad av två kvinne personer, pigor.
Nääs är "Nämdt" som thet är, ty thet är itt Nääs eller landzudde med bynapmn Nääs prope (lat. prope = nära vid) Steek. Theras binampn är Nääsbo tövar ther av att then resande landsman ther töva måste framför Almerstäk och sund. Thet är ock them till försmädan vänt så: Nääsbo töffuan, men thet farer sig etc.
Steke är en befluten öö. Först själva slottet, ther vindbroo haver varit på både sidor. Therföre fara sjöresande på stenkistorna ofta illa i leden uti Stekes sund. Sedan Lille Steke, ther som fordom vindebro varit haver, med en värn som än synes, then är vid Nääslandet. I både Steeke är mäkta fiskeri. "
 
Obs. Lägg märke till att Aschaneus tolkning bygger på betydelsen landsudde. På hans tid kände man ännu till innehållet i Snorres stora saga om Olav den helige.

Aschaneus var formellt sett vår första riksantikvarie på 1600-talet och har lämnat efter sig värdefulla beskrivningar av Upplands-Bro.
Läs 1630 års antikvarie-institution