Ur en hembygdsbok från 1820
Västra Ryd och Kungängen
/hembygd/oberg1.htm

 Första sidan       Nästa kapitel        Övriga folklivsberättelser         Ämnesområden



Här presenteras del 1 av den första hembygdsboken om Upplands-Bro
En 40-sidig skrift i A5-format illustrad med några teckningar från 17-1800-talen
Säljs av UKF för 50:- Fråga efter den på biblioteken i Bro och Kungsängen

 
Försök
till Beskrivning över Ryd och Näs
Socknars Pastorat
Av L J Öberg
Tryckt Uppsala 1822
L. J. Öberg var Hovpredikant, Pastor i Ryd och Näs. 
Lanthushållnings Sällskapets Skriftväxlande Ledamot, 
                                  död 1821.
 faksimil av titel
Innehåll
* - Inledning
* - Allmän översikt

Första Avdelningen
§ 1 - Ryds socken
§ 2 - Säterier, gårdar och boställen
- Granhammar, Örnäs, Viby, Sundby, Österröra by, Örsta, Tranbygge
- Gällöfsta, Thorsätra, Garpebo, Kyrkoherdebostället, Klockarebordet
§ 3 - Hushållning och jordbruk i socknen
§ 4 - Jordbrukarens skatter
§ 5 - Skola, fattighus, magasin
§ 6 - Bostäder, kläder och mat
§ 7 - Skogar, vilda djur, sjöar och fiske
§ 8 - Ryds kyrka
§ 9 - Fornminnen

Andra Avdelningen - Ej publicerad här
innehåller motsvarande paragrafer med beskrivningar av
Stäke, Lennartsnäs, Aspvik, Öråker,  Tibble, Skälby, Sylta
Komministerbostället, Näs kyrka

Moderniserad stavning och lätt bearbetad text av Gudrun Sandén, UKF
 
 

v Ryd  
INLEDNING  
Om det är en avgjord sanning, att ett av Styrande Maktens syftemål bör vara att bereda Samhällets välstånd; så är det ock lika onekligt, att, utom behörig kännedom av Samhällsdelarnas ofta olika naturförhållanden och omständigheter, icke detta ändamål kan rätt uppnås. Denna kännedom kan endast vinnas genom upplysningar i enskilda ämnen, sammanflytande omsider till en fullständigare översikt av det hela. 
   Det är ock från denna synpunkt, som de tid efter annan stiftade Läne-Hushållnings Sällskap uppmanat sina Medlemmar att meddela sådana upplysningar. Såsom kallad Medlem i detta  Kongl Sällskap inom Uppsala Län, känner Författaren livligt sin förbindelse att svara emot ett sålunda lämnat förtroende  1)  och skyndar villigt att i någon mån erkänna det, medelst detta försök till en beskrivning över den del av länet, som naturligt bör ligga närmast för dess kännedom. Och om denna ringa del ej skulle bjuda några synnerliga föremål för det Kongl Sällskapets uppmärksamhet; så måste den dock, i samband med andra, mera 
anmärkningsbjudande, i något fall bliva ett bidrag till kännedom av det hela. 
   Må emellertid den härmed förrådda ofullkomligheten ursäktas av den uppriktiga välmeningen; och må det inblandande historiska i saken, ehuru kanske ett avsteg från Sällskapets egentliga ändamål, bedömas såsom  2) mindre oegentligt från en annan synpunkt. 

1) Önskeligt om var och en, även av Sällskapets Medlemmar, som vore i tillfälle och hugad till upplysningars meddelande, likt den avlidne författaren uti sådant funne sin heder och sitt nöje, så visst som det allmänna därigenom vunne. 

2) Det historiska, med sanning och korthet anfört, är ut ingen synpunkt för Sällskapets ändamål oegentligt. Det är uti minnet av det förflutna, och med skarp blick på det närvarande, som man säkrast söker och kan förutse det tillkommande. Tänkare påstå, att endast såsom historia, är statistiken verkligen upplysande. Jfr Geijer om Thorild sid 120.

 
Allmän översikt. 
Ryd och Näs Pastorat är beläget i Uppsala Län och Stift, under Upplands Lagsaga, i 1:sta Fögderiet Bro Härad och Håbo Kontrakt. Det utgör länets yttersta ände i söder, och omgränsas till det mesta av sjön Mälaren, uti en sträckning av mera än tre mil, då de större vikars och holmars stränder beräknas, och för övrigt av Sigtuna Kungsmark, Tibble och Bro socknar, då Lejondals eller, som den även kallas Lövsta Insjö och Häradets Allmänning därunder också begripas. 
   Pastoratets skapnad är sådan, att längden något överstiger bredden, och lär den förra i S och N utgöra, uti rät linje, nära 1 3/4 mil, men efter farvägens ledning 2:ne, och den senare i Ö och V 3/4 mil, i vilken sträckning västra landsvägen från Stockholm genomstryker Näs socken. På N och Ö sidan gränsar det till Stockholms Län, uti Mälarens fjärdar: Skarven, Granfjärden och Görveln, och på den S och V till Brofjärden, även av Mälaren, Bro och Tibble socknar, i förut nämnda förhållande. I allmänhet är pastoratet att beräkna såsom sädesort; 
men det är dock rikt på skog i synnerhet i Ryds socken, som, i förhållande till hemmantalet, onekligen kan anses vara den skogrikaste i södra delen av hela länet, ehuru även Näs socken äger betydlig skog åt gränsen av Ryd och vid Brofjärdens stränder. 
   Häradets Allmänning däremot, som på V sidan angränsar Ryd, är numera av intet synnerligt värde, sedan ägaren av Lejondals Säteri i Bro socken, uti laga ordning inhägnat och avrösat det mest dugliga därav, så att knappt 1/3, till det mesta bestående av ofruktbara berg, är till häradets begagnande övrig. Pastoratets hemman ikläda sig flera naturer, av säteri, boställe, frälse, rusthåll och skatte; varvid förtjänar anmärkas, att uti Pastoratet finns ingen jordägande bonde, och blott en sådan ståndsperson, som dock icke är där boende; ävensom i hela häradet ej finns någon jordägare av bondeståndet.3) 

3) 1820 års Quinquennii (period om fem år) tabell angiver ett menligt mortalitetsförhållande för Bro härad, oaktat ingen farsot där härjat. 

 
Första avdelningen 
Ryds socken
§ 1. Västra Ryds socken, så kallad till skillnad från Ö Ryd i Stockholms Län, utgör Moderförsamlingen av Pastoratet, och har sitt läge i dess norra ände, av nära 1 mils längd och 3/4 mils bredd, innesluten av förutnämnde gränser. Genom socknen löper blott en indelad väg: häradsvägen från Tibble socken, något avsides från Ryds kyrka fram till stora landsvägen vid Näs kyrka. Socknens utseende är sådant, att, omgiven av sjö och skog, består den av tvenne slätrymder, en i S och en i N om kyrkan, där skogsmarken något sammantränger sig, samt en mindre slätmark, utgörande Torsätra gärden och ängar i socknens norra ände. 
   I oförmedlade hemman består socknen av 28 1/4 mantal men i förmedlade blott av 22 1/4. Av dessa är 9 1/2 mantal säterier, - varav likväl tvenne av 
ålder är roterade och 1 1/2 berustade, - 6 3/8 mantal frälse, och 5 1/8 mantal kronoskatte, - 
därunder beräknat 1 1/2 rusthåll, - vartill kommer kyrkoherdebostället 1 1/4 mantal och klockarbordet 2 öresland. ej upptaget i hemmanstal. Blott få bönder finns här, och dessa bruka endels 1/2 eller 3/4 mantal; deras antal hade fordom varit större, innan man införde de större herrgårds sambruken, varigenom fler gårdar härstädes: Tibble, Svedjestad, Väsby och Nibble blivit till åbyggnaderna raserade, ävensom Österröra by 3 mantal, åtminstone vad de flesta uthusen beträffar. 
   Byarna, som av bönder brukas, äro blott 4: Brunna 7/8 mantal, Lerberga 1 1/2 mantal, Tång 1 mantal och Fiskeby 1 mantal, jämte ett mindre säteri Örsta, och en säteriladugård Viby, samt 1/2 mantal Lillbo, enstaka frälse.
 
 I anseende så väl därtill, att inga bönder äro jordägare, som ock att ej flere än tvenne grannar finnas i någon by, har ej fråga skäligen uppstått om storskiften, och än mindre om enskiften, vilka dock bland så få grannar vore lätt verkställbara. Jordtorpen, tillsammans på sätesgårdarnas och bondehemmanens ägor kunna räknas till 40, ett antal, som dock är underkastat förändring, tyvärr, merendels förminskning, och har det förut varit vida större, innan under dessa senare år många blivit nederlagde, och blott vid en sätesgård 8 st några under eget bruk, av lokalens föranledning, och andra till gräsmark, mera för ögat än nyttan, och utan att ännu ersättas av andras upprättande, å de lägenheter, som därtill erbjuda sig. 
   Backstugor bliva däremot genom jordtorpens minskning, till antalet förökade såsom boningsplatser för statfolk och inhysingar, under den obehagligaste inflytelse på fattigvården. 4) 
   Uti socknen är för övrigt nära 5 gamla Soldatrotar och 5 1/2 extra rotar, samt 3 rusthåll. - Enligt 
rådfrågade tabeller är folknumren i denna socken, jämfört med det ringa hemmantalet, må hända, större än vanligt här på orten; Den har dessa senare år uppgått till över 700, och det sistförflutne ända till 730, varav 435 mantalsskrivna, 160 män och 245 kvinnor, 275 underåriga - 130 män och 145 kvinnor, samt 20 fattighjon - 5 män och 15 kvinnor. 

4) Vilken arbetsstyrka kommer dessa Svältingars avföda en gång att lämna! Vem drabbar förlusten? Säkert även stattorpare-possessionaten. Det är tröstefull glädje att veta, det inom länet så många possessionater finnas, som sina arbetare icke endast se dagsverkare, utan ock --- fäder, makar, och som i den mån dessas familjer ökas lätta underhållsbekymren.  Så lär sig arbetaren att inte endast villigt bearbeta utan ock att älska den jord han med sin svett gör fruktbar. Sådana possessionater se ljusast sin egen nytta --- och samhällets ---och mänsklighetens.

 
  Första sidan       Nästa kapitel        Övriga folklivsberättelser         Ämnesområden