Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut
Verksamhetsbeskrivning 1987-88 - Första verksamhetsåret
(verks87.htm)

Åter till Första sidan         Tillbaka till inledande beskrivning av UKF

Prolog.
Upplands-Bro är en kommun där intresset för det förgångna är stort. Tre aktiva hembygdsföreningar borgar för detta. Därtill uppmuntras intresset av kommunens ledning på olikasätt. Hembygdsprojektet 1977 som bedrevs i samarbete mellan Historiska museet och kulturnämnden är ett exempel. Projektet syftade bl a till att kartlägga och belysa kommunens förflutna och vad som fordom timat på kommunens mark.

En hembygdsbok "Det hände i Upplands-Bro" gavs ut 1984 i kommunens regi. 1987 hade bygdespelet "Stöket vid Stäket" premiär. Manuset, som skrivits av hembygdsforskaren Börje Sandén (tillika författare av hembygdsboken), behandlade striden kring Stäkets slott mellan Sten Sture och Gustav Trolle, en strid som fick sin dramatiska upplösning i Stockholms blodbad 1520.

Under 1980-talet har arkeologiska undersökningar ägt rum vid Rösaring och Fornsigtuna - ett resultat av intimt samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och amatörarkeologer. Genom att amatörarkeologerna ställer upp som frivillig arbetskraft på sina semestrar har utgrävningar kunnat genomföras i en omfattning som annars inte varit möjlig.

Då medlen för genomförandet av utvärdering av utgrävningar vid Fornsigtuna tröt, startades på privat initiativ "Stiftelsen Upplands-Bro Fornforskning" med syftet att skaffa fram pengar till laboratorietester etc. I kölvattnet på alla dessa aktiviteter föddes idén att starta ett kulturhistoriskt forskningsinstitut. Tanken var att modellen för samarbete mellan professionella arkeologer och amatörarkeologer skulle överföras även på forskningsområdet. -

Föreningen för Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Diskussionerna om att starta ett institut började 1987. Den 18 februari hölls ett första möte varvid en interimsstyrelse tillsattes bestående av Curt H Dahlgren amatörforskare, Börje Sandén hembygdsforskare och Siv Wikström arkeolog. Interimsstyrelsen utarbetade ett konkret förslag till stadgar, arbetsformer etc och den 23 mars 1987 kallade man till ett konstituerande möte. De församlade beslöt att bilda Föreningen för Upplands-Bro Kulturhistoriska forskningsinstitut. Förslaget till stadgar antogs utan ändringar. Till styrelsen knöts bl a personer med förankring i de tre hembygdsföreningarna i kommunen och i Stockholms läns hembygdsförbund.

Målsättning
Föreningens syfte är att driva ett institut för kulturhistorisk forskning.
     Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut (UKF) skall fungera som en katalysator och nyttiggöra fornforskningsintresserade människors vilja att hjälpa till där så är möjligt. Genom frivilliga arbetsinsatser kan mycket forskningsarbete bedrivas som annars inte skulle vara möjligt att utföra. Ytterligare ett syfte är att sprida "kunskap om rön från det kulturhistoriska forskningsområdet och stimulera intresset för forskning överhuvud taget.
     Noteras bör att verksamheten inte strikt är bunden till kommunen även om många forskningsprojekt berör företeelser i Upplands-Bro.

Organisation
Det övergripande ansvaret för UKF:s verksamhet vilar på styrelsen. Styrelsen har utsett en institutschef som har det operativa ansvaret för UKF:s verksamhet. Det praktiska forskningsarbetet bedrivs i projektform.

Styrelsen har från 1989 följande sammansättning:
Curt H Dahlgren, ordförande
Inger Norelius, sekreterare
Börje Sandén, institutschef
Karl-Erik Mörk, Vallentuna, Hembygdsförbundet
Thore Zander, Håtuna Håbo-Tibble hembygdsförening
Lotta Hedin, Håtuna Håbo-Tibble hembygdsförening
Håkan Norelius, Håtuna, dataexpert

Institutet har, i jämförelse med traditionella forskningsinstitut, en unik förutsättning i det att allt forskningsarbete bedrivs ideellt. Det möjliggör genomförandet av forskningsprojekt som annars inte skulle kunna genomföras av kostnadsskäl.

En annan unik förutsättning är att amatörforskarna representerar olika kompetensområden. Vi har bland våra medlemmar ett brett urval av yrken representerade. Denna blandning av yrkeskategorier möjliggör kreativa grepp på gamla frågeställningar och goda förutsättningar att genomföra tvärvetenskapliga forskningsprojekt.

Ekonomi
Institutets verksamhet finansieras till viss del av sponsormedel. Vi har dessutom under 1988 erhållit ett kommunalt anslag på 10 000 kr. Bidraget för 1989 är 2000 kr jämte 3600 kr som stödköp av vår första bok. Visst praktiskt administrativt stöd ger också kulturnämnden institutet. Föreningen tar ut en medlemsavgift på 50 kr. (75 kr 1990).
     Institutet har 1989 anskaffat en kraftfull dator med 150 Mb disk, laserskrivare och programvaror. Systemet används både för uppläggning av forskningsdatabaser och framtagande av tryckoriginal för UKF:s skrifter. För att underlätta datainsamling på arkiv har även en bärbar dator inköpts. Finansieringen av dessa investeringar har möjliggjorts genom visad välvilja från vår huvudsponsor Vretmaskin AB, Kungsängen, och från Bindata AB, Håtuna beträffande programvaror. Margareta Norelius har på sponsorbasis korrekturläst Första Boken.

Epilog
Det är vår förhoppning att Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut med sina unika förutsättningar för ideellt arbete av amatörforskare från vitt skilda yrkeskategorier skall utgöra ett värdefullt komplement till de traditionella forskningsinstitutionerna.
     Det är vår förhoppning att vi genom vår verksamhet både kan åstadkomma nyttiga forskningsresultat och stimulera nya människor att ägna sig åt lokalhistorisk forskning.

Curt H Dahlgren, ordförande

Åter till Första sidan          Tillbaka till inledande beskrivning av UKF

Upp