Småskrifter - utförlig innehållsförteckning
Av Börje Sandén
/ukf/skrifter.htm

UKF:s startsida    Tillbaka till Böcker och skrifter    Ämnesområden


  (Enstaka exemplar kan finns kvar. Upplysningar ukf@ukforsk.se 2016-10-10)

1. Ortnamnet Upplands-Bro. Av Curt H Dahlgren.
1998. 24 s
Namnet Upplands-Bro
Historiska referenser
Stenens utseende
Tolkning
När dog Assur?


2. Kommunvapnet. Av Curt H Dahlgren. 1998. 36 s
Tacitus
Hövdingen och hans hird
Germanernas kläder
Figurparet på hjälmen i Sutton-hoo
Hjälmböecksmatrisen i Torslunda
Tolkning
Många bilder


3. Konsten att flyga. Tidsbild från 1909. Av O E Lundholm. Professor på Tekniska högskolan.  24 s.
År 1909  gjordes den berömda flygningen över Engelska kanalen - “Flykten över Kanalen” 
Samma år hade Ferdinand von Zeppelin utvecklat det första luftskeppet för praktiskt bruk. 
 
Vad ansåg man om flygets framtid? Hade det överhuvud taget en framtid? 
 
Läs detta blad ur flygkonstens historia,  hämtat ur Almanack för Alla 1910 
 
Bekanta dig med ordval och uttryck som ännu inte hade hittat sin slutliga form. 
Här berättas om flygapparater, flygdon, yrkesluftseglare, luftfarare, skruvflygare, 
vingflygare, areoplaner, monoplan, biplan. 
 
Läs om det moderna flygets föregångare drakar, styrbara fallskärmar, glidplan, 
ballonger, motorballonger. 
Läs om flygtävlingar och rekord fram till 1909. 


4. Negelstena. Barndomsminnen. Fotografier från 1910-talet. 
Negelstena är idag helt utplånat.
Bildförteckning 
1  Utsikt från skolbacken. Första huset är småskolan, som låg till   vänster om vägen.
2-5 Corps-de-logiet låg ovanför trädgårdsmästarebostaden.
6  Småskolan. 
7  Statarbyggnaden. Bostad om 1 rum och kök för 8 familjer. 
8  Logen. Första huset på höger sida. 
9  Ladugården på höger sida. 
10 Stallet på vänster sida. Ladugården och stallet låg mitt emot  varandra. 
11 Vägkorsning:  Till vänster vagnshuset. Rätt fram rättarbyggnaden.
12  Rättarbyggnaden med bostad även för kusken,  gårdskarlen och 2 enkelrum för ogifta arbetare.
      I källaren bl.a. omklädningsrum för arbetarna. På taket var “vällingklockan” placerad.
      (Mittemot låg trädgårdsmästarebostaden, men tyvärr gjordes ingen   bild av den.)
13  Arbetare på gården omkring 1915.  Smågrabbarna ville tydligen också vara med.
14  Lilla trädgården med växthus och drivbänkar. Till höger baksidan av rättarbostaden.
15  Förvaltarebostaden som gränsade till lilla trädgården.
16  Bortom förvaltarebostaden låg mejeriet. Vägen härifrån leder fram till Vallby.  Vid vägkorsningen 
      ledde till höger en backe ned mot oxhuset.
17  På högersida oxhuset.
18  På vänster sida bostad för smeden och 3 statare.
19  Vägen fortsatte sedan fram mot smedjan.  Från vägkorsningen går en väg rakt fram  med  stora och
       lilla magasinet på vänster sida (foton saknas). Vänstra gärdet gränsade till Parken. Här fanns bl.a.
       bokträden.
21  Vägen slutade vid ångbåtsbryggan, där ångbåten Uppland  passerade varje vardag för att bl.a. 
      transportera mjölken.
22  Sjötorpet.
23  Utmed stranden gångväg till Fiskartorpet.  På vägen innan Sjötorpet en vägkorsning:
24a Till höger uppe i en backsluttning låg på vänster sida Soldattorpet,  där snickaren bodde.
24b Alphyddan låg strax bredvid.
25 Vägen fortsatte upp genom skogen till Fågelhäll.
26  Åt andra hållet låg det gärden på båda  sidor om vägen. Därefter   kom Parken på vänster sida och 
      till höger uppför en backe låg    Änkehuset (Tälgby). Här bodde gårdens änkor och f d arbetare på  
      gården.
27  Bredvid Änkehuset låg Sjukstugan eller Jaktstugan, som den   kallades på senare år.
28  Mellan Negelstena och Vallby låg Täljebytorp.
29  Lövhagen var ett torp mellan Täljeby och Svarsta.  Jag vill minnas att en familj Rundlöv bodde där
      med 18 barn. 
30  Vägen fortsatte fram till Svarsta torp.
31  Borgarbo (förr Bojabo. BS) var helt förfallet redan på 20-talet.






5. Dalkarlsvägen. 16 s. Dalfolkets historiska vandringsväg till Stockholm. 
Sträckan Grans gård - Stäket. Av Börje Sandén
Kartor - Vägbeskrivning och kulturhistoriska notiser längs den gamla färdvägen
Hålvägar vid Draget.
Rövargrottan - Fridegårdsgrottan
Tibble gård - platsen för dalallmogens manifestation 1743
Riksmötet vid Kungsänges kyrka 1502
Dalkarlsbacken -  Ryssagraven
Ärkebiskopsborgen - Stäkets krog 1743

Serien Lokalhistorisk dokumentation - Upplands-Bro
Runstenar och runristningar.   30:- A4. 28.s 
Runstenar och Runristningar i  Upplands-Bro
Runinskrifter med kommentarer. Från UKF:s hemsida. (uppdaterad efter tryckning) s.1
Assurstenen ur Dybecks Runurkunder 1860  s. 11
Karta med Runstenarnas nummer  s. 12
Runtexternas särdrag  s. 13
Runstenarna sorterade efter personnamn  s. 14
Kristendomens genombrott - en studie av 
runstenarna i Upplands-Bro, Helene Andersson  s. 15
Ur Richard Dybecks reseberättelser  s. 17
Ur Historiskt-Geografiskt-Statistiskt Lexikon  s. 18
Runstenar och vikingaleder, Helmer Gustavsson  s. 18
Vikingarna. Norden och kontinenten i gammal tid  s. 18
Ur intervju med Anna Lundvall  s. 19
Ur Enköpings Veckoblad 1864  s. 19
Ur Elers vägbeskrivning, 1790-talet  s. 19
Runtecknen  s. 20
Slagordet Runor i UKF:s skriftsamling  s. 21
Bjurstastenen funnen, Sven B.F. Jansson, 1954  s. 22
Bilder av runstenarna  s. 22
(kopierat ur UKF:s skriftsamling och hemsida)

Litteratur - ur UKF:s /Börje Sandéns skriftssamling
Upplands runinskrifter. Wessén - Sven B.F. Jansson (stencil)
Runinskrifter i Sverige.  Sven B.F. Jansson.1984 i  
Sverikes Runurkunder - Uppland. Richard Dybeck. 1860
Runmärkt. Från brev till klotter. Runorna under Medeltiden
Runläseboken. Lars Rask, 1990
Runor - historia, tydning, tolkning. Lars Magnar Enoksen, 1998
Runor och ABC. 11 föreläsningar från symposium 1995
Runstenar och utlandsfärder. Mats G. Larsson, 1990
Ortnamnet Bro. Curt Dahlgren. UKF:s småskriftserie
Vad står egentligen på Assurstenen? Nils Larsson. 2002
Artiklar, uppsatser, kapitel, exerpter (stenciler) se sid 21















Allmogens besvär 15-1700-tal 30:- A4 24.s 
Avskrift - Bro härad  Slutet av 1500-talet - slutet av 1700-talet
Ur Riksarkivet Herman Svenngård 1952
Maskinskriven utskrift från Riksarkivet
Mer än 30 ärenden - många om skjutsningsplikten











Krönikespel om Stäket. orig,vers. 1502-1520 50:- A4. 46.s 
KRÖNIKESPEL OM HÄNDELSERNA KRING STÄKET
omfattar tiden 1502 - 1520

MANUS i denna form från 1986-03 Börje Sandén 
Detta manus är inte identiskt med scenversionen.
Scenversionen - av ensemblen döpt till STÖKET VID STÄKET - var betydligt förkortad.

Min ambition med texten har varit att följa det kända historiska händelseförloppet så noga som möjligt. Sålunda är praktiskt taget allt som Sten Sture d y säger på scenen hämtat ur de tal han hållit.

Övrig dialog bygger på argument och tankar som olika forskare bidragit med.Under studiet tycker jag mig ha funnit vissa argument som inte framhålls i den av mig kända litteraturen. 

1. Jag tror sålunda att man medvetet undvikit ärkebiskoparnas benämning Sankt Eriks slott i riksdagsbeslutet från Stockholm 1517. Sankt Erik var ju sedan lång tid tillbaka symbolen för den nationella frihetskampen. Den svenska lagen, som danska och tyska kungar upprepade gånger lovat att respektera, benämns traditionellt också Sankt Eriks lag: det är förståeligt om man vägrar att använda Sankt Eriks namn i ett dokument, som så starkt utpekar ärkebiskoparna som landsförrädare. 

2. Att jag låter Sten Sture hålla ett tal vid Bro kyrka beror på hans uttalande vid Södertälge, där han säger att han talat med allmogen i Stäks län. Av Gunnar Westins uppsats De s.k. länsregistren från medeltidens slut kan man utläsa att det vid den aktuella tidpunkten endast var Bro härad kvar i Stäks län. Bro halva hundare hade sin tingsplats vid Bro kyrka och den naturliga platsen att tala till folket är naturligtvis där. Av Stures egna uttalanden framgår inte var han mötte folket.

3. Jag har också antagit att Arendt Persson på Granhammar/Ornäs funnit sin hustru Barbro Stigsdotter genom fädernas starka engagemang för Sturesläkten. Peder Eriksson på Granhammar var en av de få som inte ‘avföll’ från Sten Sture d.ä. när kung Hans kom till makten i Sverige. Han utnämndes också senare till riddare 1511. Om det varit på detta sätt förklaras också Arendt Perssons handlingssätt i Ornäs 1520: han såg Gustav Vasa som inkräktare på Sturarnas område. När han senare upptäckte att Gustav Vasa hade samma politiska program som sturarna ändrade han åsikt, hjälpte Gustav Vasa kuva ett uppror i Dalarna och utnämndes sedan till häradshövding i Bro härad. Han son Bengt Arendtsson blev senare nära knuten till Gusta Vasa: han var med och förseglade kungens testamente 1560. 

4. Vidare har jag antagit att den riddare Bengt Arendtsson, som finns som undertecknare av såväl riksdagsbeslutet 1517 som ständernas rannsakning med besättningen på Stäket samma år, är son till riddaren och riksrådet Arendt Bengtsson, som en tid var hövitsman på Stockholm slott. Dennes dotter Karin var gift med den lågadlige Peder Eriksson på Granhammar, Arendt Perssons fader. Sonen har fått namnet Arendt efter sin förnämliga släkt på mödernet. 

Denna omständighet kan förklara varför Sten Sture kallade Bengt Arendtsson att deltaga vid den hastigt påkomna förhandlingen vid Stäket under belägringen; han kallar nämligen ‘de goda rådsherrar som var närmast till hands’: Det ligger nära till hands att antaga att Bengt Arendtsson under den årslånga belägringen vistades hos sin syster på Granhammar. 

I handlingen har jag även lagt in hänsyftningar på lokala förhållanden där jag funnit det ligga väl till. 

Scenversionen förkortades avsevärt, med den säkerligen riktiga motiveringen att det skulle bli för många personer på scenen att hålla reda på för en historiskt oskolad publik. Det var också svårt att finna tillräckligt många bra amatörskådespelare. Hela första scenen - skildringen av Stockholms Blodbad - gjordes om av regissör och ensemble för att passa den revyensemble som redan fanns lokalt. De spelade en gycklarfamilj, som på ett mycket bra sätt berättade om det som hände i Stockholm 1520. 

I scenversionen utelämnades helt - förutom scen1, som omarbetades - även mötet vid Näs’ äng 1502 och Granhammars-scenen 1517. Belägrings-scenerna slogs samman och förkortades. 

Den text som framfördes återgick i allt väsentligt på mitt manus - utom ovan nämnda inledningsscen. 

Föreställning blev regimässigt och skådespelarmässigt mycket bra. Stöket vid Stäket gavs åtta gånger våren 1987, alla för fullsatt salong med ca 400 besökare varje gång. Ett par föreställningar var särskilda skolföreställningar.

Källor och litteratur som jag använt mig av.
Handlingar rörande Skandinaviens Historia, del 24
Styffe. Bidrag till Skandinaviens Historia
Styffe. Skandinavien under unionstiden. 1911
Peder Swart. Konung Gustaf I:s krönika
Olaus Petri. En svensk krönika.
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. 1969
Elgenstierna. Den introducerade svenska adelns ättartavlor.
Greta Wieselgren. Sten Sture d.y och Gustav Trolle. 1949
Sven Ulric Palme. Sten Sture den äldre. 1950
Carlsson/Rosén. Svensk historia. 1962
Yngve Brilioth. Svenska kyrkans historia. 1941
Anton Sundberg. Jacob Ulfsson. 1877
Gunnar Westin. Maktkamp i senmedeltidens Sverige. 1971
Gunnar Westin. Riksföreståndaren och makten. 1957
Erik Lönnroth. Från svensk medeltid. 1959
Lauritz Weibull. Stockholms Blodbad. 1949
Gottfrid Carlsson. Sten Sture den yngre. En karaktärsstudie. 1929
Gottfrid Carlsson. Stockholms blodbad. 1920
Gottfrid Carlsson. Hemming Gadh, “Electus” i Lindköping. 1945
Sven Tunberg. Den svenska riksdagens uppkomst. 1931
Nils Edén. Den svenska riksdagen under femhundra år. 1935
Herman Schück. Riksdagen genom tiderna. 1985
Janken Myrdal. “Det som för alla gäller ...” 1981
Barbara Tuchman. Dårskapens vägar. 1985
Salomon Kraft. Senare medeltiden. Sveriges historia till våra dagar. 1944
Fabian Månsson. Sancte Eriks gård. 1922
Wilhelm Ridderstad. En svensk medeltidsborg. 1889
Olaus Berg. Almerstäk. Ak avh 1750. 
Georg Starbeck. Berättelser till svenska historien
Anders Fryxell. Berättelser till svenska historien

Börje Sandén, mars 1988.

KRÖNIKESPEL OM HÄNDELSERNA KRING ÄRKEBISKOPSBORGEN VID STÄKET
Den nationella frigörelsen - folkrepresentationens födelse

Manusversion 1986-03. Börje Sandén
               1. Klockargården i Näs 1520 - strax efter Stockholms blodbad.
               2. Riksmötet på Nääs äng - 5 juni 1502
               3. Tingsplatsen vid Bro kyrka - sept/okt 1515
               4. Hos Gustav Trolle på Stäket - augusti 1516
               5. Sten Stures läger utanför Stäket - slutet av 1516
               6. Belägringen av Stäket - 10/3 1517
               7. Jul på Granhammar 1517.
               8. Stäkets krog. mars 1518






Almarestäkets historia I. Arkeologi-register.
Hemsidans texter.
40:- A4 36.s 
Stäkets historia Arkeologiska undersökningar m.m.
Stäkets historia - Stockholms Blodbad, UKF.s hemsida  s.   1
Stäket - historiska handlingar, kommentarer  s.   9
- Riksdagsbeslutet om Stäkets rivning 1517  s.   9
- Beslutet som tillåter ärkebiskoparna att bygga Stäket  s. 11
- Olov den heliges plundringståg i Mälaren 1007-08  s. 12
- Kommentar  s. 13
Ur Historiska Nyheter, Historiska museet, 1977  s. 15
- S:t Eriks slott centrum för storpolitiken. B. Sandén  
- Ärkebiskopen släpper fram gerillaförband 
- Ärkebiskopen viker för Sten Sture
Stäket belägras - kriget hotar  s. 16 
- Dömd för landsförräderi - Gustav Trolle avsatt
- Blodbad efter rivningsbeslut
Almarestäkets borgruin - UKF:s rapport 1988  s. 17
- Försök med fjärrstyrd videokamera
Karta och terrängmodell av Stäket 1988  s. 19
Oscar Montelius' Promemoria om
en arkeologisk undersökning 1870  s. 20
Oscar Montelius brev till riksantikvarien   s. 23
Almarestäket - arkeologiska undersökningar  s. 25
- Kartering av ruinkullen
- Marinarkeologiska undersökningar  s. 26
Stäksund - Stocksund; Ryssgraven - Söderström
- Ett inlägg i en kontroversiell fråga, Börje Sandén  s. 27
Musikalisk salong på herrgården, 1994  s. 31
- Helena Charlotta af Ugglas hammarflygel från 1811 
Historiska handlingar angående Almarestäket 1007-1988  s. 32
(kopierat ur UKF:s skriftsamling och hemsida)

Litteratur - ur UKF:s /Börje Sandéns skriftssamling
Det hände i Upplands-Bro. En hembygdsbok. B. Sandén 1986
Vad hände egentligen? Almarestäket och Stockholms Blodbad, 1990
Sten Sture d.y. och Gustav Trolle. Greta Wieselgren, 1949
Sten Sture den äldre, Sven Ulric Palme, 1950
Riksföreståndare och makten. Gunnar Westin 1957
Stockholms Blodbad. Lauritz Weibull, 1948
Jakob Ulfsson och den svenska kyrkan. Gösta Kellerman, 1935
Engelbrekt, Sturarna och Gustav Vasa. Gottfrid Carlsson, 1962
- Arboga möte 1435
Helgeandsholmen. Göran Dahlbäck, 1982
Stockholm tre borgar. Anders  Ödman, 1987
Konung Gustaf 1:s Krönika. Peder Swart. Klemming 1912 m. fl
Se register över UKF:s skriftsamling i den här skriftserien.






Almarestäkets historia. Hist handl. 157 boksidor i faksimil, 
svensk/latinsk text. 50:- A4. 40 s. 
Historiska handl. I. Sten Sture d.y. registratur. 
Handlingar rörande Skandinaviens historia
Kungl. samfundet för utgivandet av Handskrifter rörande Skandinaviens Historia fann det lämpligt att avsluta serien med den 40 delen år 1865.
Den finns i sin helhet i Svenngårdska samlingen, f. n. placerad i det Svenngårdska rummet i biblioteket i Kungsängen. Den efterföljande serien heter Historiska Handlingar (HH)

En annan viktig utgivning av historiska dokument är Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver, utgiven av Carl Gustaf Styffe. 

Mycket stora delar av tryckta historiska handlingar finns i den  Svenngårdska samlingen.

Sten Stures s.k. "registratur" som här återges i faksimil (157 boksidor) var ett viktigt grundmaterialet för mitt manus till bygdespelet om Stäket 1987. Texterna är kopior av Sten Stures in- och utgående skrivelser och texter till ett antal agitationstal som han höll för allmänheten, bl.a vid häradsplatsen i Bro härad. Med dessa texters hjälp behövde jag inte hitta på vad Sten Sture skulle säga för att motivera sin stora dramatiska insats i Sveriges historia som slutade med Stockholms blodbad.
I scenframförandet avkortades historien till att enbart gestalta den tredje och sista delen i dramat. Manuset kommer att utges i sin helhet i ett häfte i denna  lokalhistoriska dokumentationsform.
Börje Sandén, febr. 2003




















Granhammar - när herrgårdsmark blev skjutfält

Innehållsförteckning

 

Granhammar - när herrgårdsmark blev skjutfält

1

Kronologisk översikt
- Ur manuskript till aldrig publicerad  bok

2

Turerna kring förslaget om rivningen av Granhammars slott

11

Hårlemans ritning av slottet

14

Skrivelsen till Försvarsdepartementet

15

Riksdagens behandling av Granhammarsfrågan

17

Friluftskonsert och historik kring turerna kring rivningen

22

Vandring vid Granhammar - ur hembygdsboken

23

Kungsängenfåltets kulturhistoria

29

Rålambska bok- och handskriftssamlingen på KB

31

Parkanläggningens historia - introduktion till universitetskurserna

35

Granhammars ägarlängd

36

Granhammar i konst- och arkitekturhistorisk belysning.

39

Planritning av Granhammars huvudvåning

40

Förteckning över universitetskurserna

41

       Kompletterande upplysningar på UKF:s Internetplats

www.ukforsk.se/hembygd/Granham-hem.pdf

        Ämnesområden  Orter med historia Granhammar


<>


<>

Håtuna kommun

Krönikebok

Håtuna Kyrka
Gamla protokollanteckningar och beskrivningar samlade av Edwin Hedin
Vissa rubriker har för läsarens bekvämlighet lagts till
av utgivaren, UKF

     Kyrkotuktsfråga                                       3
     Kyrkliga reparationer                                3
     Tornet                                                      5
     Kyrkans inventarier                                  6
     Runstenar                                               10
     Kyrkogården                                          10
     Gravar och gravfonder                            11
     Olivestiernska och rappeska
     gravfonderna                                          12
     Inspektor Gustaf Wettersten i
     Qvarnnibble                                           12
     Wetterstens testamente till
      orgelsverk                                             13
Orgelverket                                             


Berendeska gravkoret

14

Klockarbord eller Ängstorp

16

Egare till Norränge

17

Sockenstugan

17

Skolhus för Håtuna Kyrkskola

19

Tjusta skola

21

Skolhus vid Tjusta

21

Om Prästgården

22

Klockstapeln

23

Ringningen

24

Kyrkogång m.m.

25

Hänt i Håtuna

25

provinsial-medicus

26

husbehovsbränningen

26,

storskifte av vägarna

26

/vägunderhåll/

26

bruket av sidentyg

26

/bro vid Varpsund

26

/fattigvård/

27

/vaccination/

27

/lantvärn - beväring/

27

/Eriksunds fårja/

28

/varggård - skallgång/

28

medikamentsförråd

28

godemansvalet.

29

Aske kyrkväg

29

     /veterinär/                                             29
    
sockennämnden                                     29
     /kolera/                                                 29
     /fjärdingsman/                                      29
     /provinsialläkare/                                 29
     /missväxt/                                             31
     /kommunen/                                        31
     /fattigvården/                                       32
     reparation av klockargården                32
     järdingsmans lön                                   32
     skolbyggnadslånet                                 32
     bränvinsutminuteringsavgift                 32
     fri försäljning av öl                                33
     examinerad barnmorska                      33
     anteckning om folkmängden               33
     tingsställen                                             33
     härbärge åt vandrare                             33
     vägunderhållstycke och ploglag           33
     järnvägsbygge                                        33
     brandrotar                                             34
     telefon                                                    34
     diskussion om folkpensionering          34

                                                 Ägare av större gårdar
                 Aske                                                       34             

                Håtunaholm                                          35
                Signhildsberg                                        37

                  Nyborg                                                 38

Edwin Hedins handskrivna anteckningar är överförda till datafil av Gudrun
Sandén år 1977. Talen inom parentes visar början av ny sida i originalet, som
omfattar 123 sidor i folioformat. 
Sidorna i ordbehandlingsfilen har gjorts till bildfiler med hjälp av programmet
Acrobat, med en fil för varje sida. Dessa har sedan lagt i layoutprogrammet
Corel Venturas Booklet 2003-09-27 av Börje Sandén.
En version är avsedd för UKF:s hemsida.




Fornsigtuna
Artiklar på UKF:s hemsida 2004
Historia kring det forntida och  medeltida Fornsigtuna

Arkeologiska undersökningar 1984-88 påvisade en forntida anläggning vid Signhildsberg
Medeltida anläggningar kända på 1600-talet – biskopssäte / ärkebiskopssäte / kungsgård
Försök till förklaring hur de medeltida byggnadslämningarna kunde försvinna
Vad står i Rannsakningarna på 1600-talet?

Antikvariska notiser och 1980-talet arkeologiska undersökningar på 1980-talet
Martin Aschaneus och hans Sigtunabeskrivning
Citat ur Aschaneus’ Sigtunabeskrivning
Kronologiskt ordnade data om och ägare till Fornsigtuna/Signhildsberg

Tillkomsten av vår första fornminneslagstiftning
- Konungens plakat och påbud om ”Gamble Monumenter och Antiquiteter”
- Konungens brev till biskoparna
- Konungens brev till landshövdingarna

Om tillkomsten av 1630 års antikvarieinstitution av Oscar Almgren 1930
Fornsigtuna – ur Det hände i Upplands-Bro. Börje Sandén 1984
- hela texten jämte kommentarer
Sagan om Habor och Signhild i Saxo Grammaticus version från 1200-talet



Vägar I. Basmaterial. 50:- A4. 48.s 
Väghistoria i Upplands-Bro del 1
Register i fysisk ordning

Ur Svenngårdska samlingen
Johan Elers historia om svenska vägarna. Bro härad
- Häradsvägar.
- Sockenvägar.
- Byvägar
Brev till landshövdingen P Ribbing från Lars Träbom 1716. Hälledagshällarna vid Kalmarsand
Till Landshövdingen i Uppsala 1716. Stockar till milstolpar Stäket  -Segersta. Träbom 1716
Specification på milstockarna i Uppsala län och Bro Härad 1716.
Brev till Landshövding Baron Magnus Cronberg. Uppsala. Räkning på medel till milstolpar. 1721
Brev till Landshövding Carl von Grooth av De la Chapelle. Milstolpar av sten rekommenderas

Utdrag ur förteckning på alla i fögderiet befintliga gästgivargårdar, landsvägar,  härads- socken- kyrko- och kvarnvägar. 1769
- Tibble by i Näs socken
- Vintervägar

Ur handlingar angående vägar, broar, hamnar 1725. Tärnsund,Stäkets färja
Brev från Premielöjtnant och Arbetschef A W Thomeé, rensningsarbete vid Almarestäket.
Vägar, broar 1773-1871 ur Landsarkivets handlingar
Till Befallningshavanden i Uppsala län. Aspviks och Gripens backar

Till Kongl Maj:ts Befallningshavande i Uppsala. Brister vägen Tibble - Ryssgraven 1847
- Dito. Begäran om avsyning av nya landsvägen mellan Tibble och Ryssgraven, 1848
- Dito Vägen färdig efter åtskilliga förbättringar
Begäran om anstånd med fullbordandet av vägarbetet vid Aspviks och Gripens backar 1849
- Dito 1850
Begäran om avsyning av Dalkarlsbacken 1856 av Eric Sparre Bro gård
Kronofogde Groth godkänner vägbygget mellan Dalkarlsbacken och Stäksundet 1856
Entreprenad auktion - reparation av bron vid Almarestäket 1857

Ångfartygen Prins Gustaf, Carl v. Linné och Uppsala i trafik 1861
Brister vid Stäket för att skydda nya bron 1864
Utdrag ur protokollet hållet å Laga Hösttinget med Bro Härad den 14 sept 1745. Bekvämare väg.

Utdrag ur Bro Häradsrätts dombok hållen å lagtima sommartinget i Tibble Gästgivargård 30 maj 1768. Landsvägsgrinden vid Sylta förfallen. 
Brev till landshövdingen, samma år 1768. Sockenprästen begär bättre väg.
Landshövdingens svar på Lantingshausens skrivelse 1769-09-26 (ovanstående ärende)

Utdrag ur Bro Häradsrätts dombok hållen å lagtima höstting i Tibble gästgivargård den 18 oktober 1768. (samma ärende)
Carl Funck/Johan Lindeborg -  utlåtande 9 mars 1769 (samma ärende)
Lantingshausen protesterar. 10 juli 1769 (samma ärende)
 Högvälborne Herr Baron och Landshövdinge samt Riddare av Kungl Nordstjerneorden!  
- Wachschlagers protest mot Lantingshausens inlaga. 8 sept 1769. (samma ärende)
Jacob Gripenstedts brev (samma ärende)

Klagomål från gästgivarna i Tibble och Gran att de pålagts hålla fler hästar, 7 Sept 1784
Fullmakt in Blanco rörande av Landshövdingen nyligen anbefallte åtta hästar för gästgiveriet i Tibble.  1784

Utdrag ur dombok hållet vid lagtima sommartinget med Håbo Härad på Grans gästgivargård den 7 maj 1779. (angående hållhästar m.m.)
Herr Hovjunkare Iserhielm yttrade sina tankar över varenda ämne som sedermera av honom
inlämnades skriftligen författade uti följande: (hållskjutsar)
Även ingavs och upplästes följande: Till protokollet: (plågsamma hållskjutsar)

Resolutionen på allmogens besvär av den 17 september 1723 (skattepålagor i allmänhet, Lagunda)
27 okt 1769 Näs sockenvägs underhåll. Protest från Wachschlager

Ur UKF:s arkiv
Ur Hushållningssällskapets i Uppsala län årsberättelser 1845-47
Landshövding Kraemers kungörelse ang, nybyggnad av vägen vid Kalmarsand 1845
Utdrag ur anteckningar angående vägar - gällande främst Uppland
- gjorda av Nils och Inga Friberg under 1930-40-talen

Dalkarlsbacken
Fredrik Sundler - Arbetet avslutat 1856
Uno Lindgren -  Riksvägmästarens instruktion 
Uno Lindgren - Coswaijs fullmakt att vara riksvägmästare 1666
Ur En vägbok för Uppsala län - Bidrag till länets väghistoria
Reglor för Gästgifwerierna i Uppsala län. Robert von Kraemer 1834

Gudrun och Börje Sandén



Om tillkomsten av 1630 års antikvarie-institution faksimil
Oscar Almgren.
30:- A5. 20 s. 
Om tillkomsten av 1630 års antikvarie-institution
Av Oscar Almgren
Särtryck ur 
Riksantikvarieämbetets 300-årsjubileum
den 6 november 1930
En minnesskrift utgiven av Sigurd Curman
Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut 
Reproduktion Book on Demand 2003

Förlagan till detta häfte är ett särtryck ur fornvännen 1931 
Förlagans innehåll
Förord
Riksantikvarieämbetet genom 300 år. 
Högtidstal vid K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens minnesfest den 6 nov. 1930. 
Av Akademiens Preses  Henrik Schuck
Om tillkomsten av 1630 års antikvarie-instruktion.
Av Oscar Almgren
Antikvitetskollegiets och Antikvitetsarkivets Samlingar. 
Av T.J. Arne
Gustav II Adolf som byggherre. 
Studier rörande Stockholms slotts byggnadshistoria under 1600-talets början.
 Av Tord O:son Nordberg
Riksantikvaireämbetsts 300-årsjubileum
Högtidligheterna hade i huvudsak följande förlopp



Riksantikvarieämbetet genom 300 år. Högtidstal av Henrik Schück 1930. 
   faksimil 30:- ¡¡A5. 24 s. 
Riksantikvarieämbetet genom 300 år
Högtidstal vid K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens minnesfest den 6 nov 1930
Av Akademiens Preses Henrik Schück
Särtryck ur  minnesskriften
Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut 
Reproduktion Book on Demand 2003
Förlagan till detta häfte är ett särtryck ur fornvännen 1931 
Se ovan


Posten i Järfälla 125 år. 30:- A4. 34 s
Text Kurt Holmström
Teckningar Birgitta Johansson
Utgivare Järfälla hembygdsförening

Innehåll
3  Postföring, postbönder, posthemman, klockarpost
5  Diligenstrafik
6  Järnvägen kommer
6  Postflyget

Postkontoren
7  Jakobsberg
11 Barkarby
14 Skälby
16 Stäket
18 Kallhäll
20 Viksjö

Postutdelningen
22 Skälby
24 Jakobsbergb-bViksjö
27 Barkarby
29 Kallhäll - Stäket
31 Posten omstruktureras



Register till UKF:s skriftsamling I. 30:- A4. 48 s 
Register till UKF:s skriftsamling - del I
Förvärvade böcker - skrifter
   Böcker
   Kapitel ur böcker
   Artiklar ur tidskrifter
   (forts. i del  II)

Detta häfte innehåller vissa utskrifter ur: 
Register till UKF:s skriftsamling som i januari 2003 innehåller ca 3500 poster

Huvudregistret - kärnan i databasen - uppdateras och fylls ständigt på med nyförvärv.
Det visas i grundutförandet med Författare i bokstavsordning
Posterna registreras ofta med 2 ämnesord (tema 1, tema 2) allt efter prioriteringsgrad. Vid sökning på visst ämne vissa de tillsammans

Ur huvudregistret separeras ett stort antal deldatabaser:
   Bok beståndet
   Kapitel av eget värde inom böcker
   Artiklar ur tidskrifter
      - Populär historia, Populär arkeologi, Bebyggelshistorisk tidskrift,    Folkets historia m.m.
   Uppsatser - akademiska och andra
   Artiklar/ämnen i häften
   Småskrifter
   Rapporter - företrädesvis från Läns- Riksantikvarieämbetena
   Kartor - på papper; ca 300 diakartor ingår inte för närvarande
   Tidningsurklipp
   Kopior av dokument, såsom protokoll och dyl.
   Kopior (Exerpter) ur böcker, tidskrifter. (stenc)
   Intervjuer med ortsbor, företrädesvis om lokala förhållanden
   Inspelningar från föredrag och dyl.
   Studieanteckningar

Alla pärmar med handlingar är försedda med innehållsförteckningar skapade ur huvuddatabasen genom sökning på ex. g16, p29 (pärm 29)



Register till UKF:s skriftsamling II. 30:- A4.48 s 
Hembygdsstudier Register till - UKF:s skriftsamling- del II
(Forts).
   Förvärvade böcker/skrifter s.   1
   Uppsatser-häften-småskrifter s. 17
   Rapporter-Urklipp-vissa fakta s. 33     Artiklar i Populär historia  s. 41
   Artikler i Populär arkeologi s. 45
   Bebyggelsehistorisk tidskrift s. 48

Ur UKF-pärm Register till Hembygdssamlingen
Se ovan



Fifty years with the Cult Site of Rösaring. faksimil ur Viking Heritage Magaszine 2002       av Börje Sandén. 40:- A4 6 s. 
The cult site of Rösaring is located high on a glacial ridge some 40 kilometres northwest of Stockholm, in the municipality of Upplands-Bro. It has ancient cairns and a stone labyrinth, together with what makes this site like no other in Sweden - a well-made roadway running north south along the ridge for over half a kilometre. A single carbon dating at one end of the road points to the Viking Age. The site provides the best setting yet discovered for fertility rites and wagon ceremonies as described by the Roman writer Tacitus for the goddess Nerthus.


Tidigare nummer av Kultur & Historia 

1994.  tabloidformat.  Gratis.   16 s 
Svenngårdska hembygdssamlingen överlämnas till kommunen 1970. Enköpingsposten referar.
Medeltiden hämtas upp från sjöbottnen. 
Historieforskning börjar oftast där man minst anar det. Om Börje Sandén
Musikalisk salong på herrgården - Almarestäket.
Rösaring - den sanna fornminnesplatsen. Börje Sandén
Forntida färder. Börje Sandén
Från Nordiska Museets uppteckningar. Bengt Borkeby
En vinterkväll i torpet omkring 1884-95
Hembygden - Ebba Löwenstein
Sevärdheter i Upplands-Bro - karta med kommentarer
Vikingaby i Upplands-Bro, Thore Isaksson - Curt Dahlgren
Historiska matminnen. Gudrun Sandén
Telefonfröknar - vision om bärbara telefon. Claes Lundin (1886)
"Stora daldansen" 1743 - Vad hände egentligen? I Kungsängen? I Sverige?  Börje Sandén



2001-1.  40:- /st A4 16 s 
UKF får umgås med Birkavargen
När Sverige är ordförandeland i EU - och vi kämpar för den svenska offentlighetsprincipen. B.Sandén
Stäktes stad - ett okänt stycke historia. Bengt Borkeby
Brobor skriver för och om brobor - en bildsvit om framtagningen av Boken om Bro
Herman Svenngård - hans liv var en enda stor kulturgärning. 
Kampen om Europa - Neantertalmänninskan och Homo Sapiens. Curt Dahlgren


2001-2.  40:- A4 12 s 
Lokalhistoria. 
- Där lokahistorien blivit Rikshistoria - Upplands-Bro
- Historia betingad av bygden som genomfartsled
Att Upptäcka sin hembygd - Börje Sandén
Bildsvit - hantverksdag på hembygdsgården i Kungsängen
Dåtidens Rapport och Aktuellt. Kravaller i Stockholm. Gudrun Sandén
En dag i fält på Armémuseum - studiebesök med museichefen


2002.  40:- A4. 12 s
Min första hembygd försvann på ett lastbilsflak. Bo Palmehorn
Hembygd är mötet mellan människor av kött och blod. Bengt Borkeby
Bildsvit. Min pappa Olles arv till mig och hembygden Bro. Sophie Hedin
Figuren i kommunvapnet - Dahlgren / Borkeby
Medieskugga över Stockholms förorter - debattartikel angående bristen på lokalpress.
Sverige nära inbördeskrig. Svenskt Militärhistorsikt Biblioteks recension av Börje Sandéns bok


2003.  40:- A4. 12 s
Tidningstorkan i förorterna. Bengt Borkeby
De hvita nätterna 1908 - orsakat av meteoritnedslag?  Conny Ljung
Intresset för glömd ärkebiskop ledde till vidare forskning. Evert Sverkman
Egna hem till mindre bemedlade arbetare på landet. Carl Gunnar Jansson
En vänbok till Börje Sandén vid hans 75-årsdag

UKF:s startsida    Tillbaka till Böcker och skrifter    Ämnesområden