Dalfolkets arbetsvandringar till Stockholm  rev. 2003-05-20
UKF:s engagemang i projektet
/subjects/dalavag.htm

UKF:s startsida     Länk till projektets hemsida.     Dalupproret 1743     Bildsvit från år 2001


Projektet Dalkarlsvägen
Dalkarlsvägen är ett system av stigar och vägar från övre Dalarna ned till Stockholm. Det har etablerats genom de säsongsvisa vandringar, herrarbetsvandringar, som från 1500-talet och fram till början av 1900-talet var en viktig del av Dalarnas folkhushåll. En del av stigarna är restaurerade, andra är nästan igenvuxna men efter hela vägen till Stockholm finns det fortfarande spår av dalfolkets vandringar. (ur projektets presentation)

UKF:s engagemang i projektet
UKF blev engagerat i projektet i november 1998 då idégivaren Trons Lasse och Runar Tommila sökte upp Börje Sandén för att få hjälp med vandringsvägar mot Stockholm. Med hjälp av gamla generalstabskartor från mitten av 1800-talet och Biurmans vägbok från 1776 kunde Börje på moderna kartor lägga in de gamla vägsträckningarna från Sala till Stockholm. 

    När hotet om nedläggningen av Dalregementet var akut 1999 blev det ett samarbete mellan projketet Dalkarlsvägen och de som ville bevara Dalregementet. Man gjorde en snabbmarsch mellan Falun och Stockholm och lämnade över en budkavle Regeringskansliet
      Sedan dess har UKF engagerat sig i det projektet. Initiativtagarna och entusiasterna Trons Lasse och Runar Tommila från Dalarna presenterade sin idé för Upplands-Bro-borna på Villa Skoga i februari 1999. UKF har sedan bidragit med att rekognosera marschvägen från Grans gästgivargård i Bålsta till Stäket. Just genom Upplands-Bro finns åtskilliga kilometer av den gamla vägen kvar – utan asfalt. Eftersom nya vägar och modern bebyggelse i Bålsta och Kungsängen delvis förstört de gamla vägarna har UKF inför varje marsch snitslat och med skyltar märkt upp framkomliga vägar mellan de bevarade vägsträckningarna.
      Den första stora samfällda marschen från Mora till Stockholm ägde rum år 2000. Inför den, liksom de följande vandringarna 2001 och 2003, har UKF mött vandrarna vid Övergrans kyrka och där överlämnat en 16-sidig folder med detaljerade kartor och kulturhistoriska beskrivningar. 
      Deltagarantalet har vid vandringarna 2001 och 2003 ständigt ökat. Övernattningen mellan 9:e och 10:e dagsetappen äger rum i Bro, där Bro och Låssa hembygdsförening står som värd. För att kunna ge liggplats åt alla har Bro församling välvilligt ställt upp med sina lokaler intill hembygdsgården. Varje morgon omedelbart före uppbrottet har det hållits korum i gammal god stil.

Projektet har skapat ett samarbete med många hembygdsföreningar och kommuner längs vägen, så att vägsträckor och kulturhistoria inventeras, blir uppmärkta och beskrivna. 
      Det var helt naturligt att vi i Upplands-Bro kom att engagera oss i projektet. Dalfolkets vandringar har lämnat spår efter sig på olika sätt i vår bygd. Dalkarlarna är omnämnda i det viktiga mötet mellan Sten Sture d.ä. och ärkebiskopen Jakob Ulfsson vid Kungsängens kyrka 1502, då de "med vapenskrammel" stödde Sten Stures politik.
      Än mer uppmärksammat är det tillfälle 1743, då Tibble gästgivargård i Kungsängen var högkvarter vid den stora marschen till Stockholm som historien kallat "Stora daldansen". Här formulerades de frågor man ville framlägga för regering och riksdag när man kom fram till Stockholm. Se också Börje Sandéns tal på Stortorget vid den hittills största manifestationen år 2003 och UKF:s bok i ämnet. 


     Dalfolkets arbetsinsatser har lämnat efter sig namn kartan. Här finns t.ex. Dalkarlsgärdena och Dalkarlskärret förutom den omtalade Dalkarlsbacken som gjorde det möjligt att ta sig till Stockholm med vagnar upp ur den s.k. Ryssgraven. Vid nya järnvägsbygget fick en av tunnlarna namnet Dalkarlstunneln.

Vid Grans gård i Bålsta finns finns vägskylten Gamla Enköpingsvägen. Där har vi lett in vandrarna på den gamla 1700-talsvägen som leder förbi den stora fornborgen och fångstgropen vid Draget, vidare genom industriområdet till den plats som Carl XIV Johan tvingades vänta tills hans resvagn lagats. Minnet av kungens besök i gården blev hugfäst med en minnesten med kungakrona. I närhet finns en av de största samlingarna av hålvägar (rid- och gångvägar). 1700-talsvägen går alldeles intill de 4-5 m djupa "dikena" som bildats efter århundradens slitage i den sandiga åssluttningen. Den gamla vägen passerar nära Rövargrottan eller Fridegårdsgrottan, som man når via en gångstig över den nya järnvägstunneln

UKF:s startsida      Dalupproret 1743