STÄKETS HISTORIA - Stockholms Blodbad
- Från forntid till år 1520.                  
(staket1.htm)

 UKF:s Startsida    Krönikespel om händelserna kring Stäkets slott
  - hela historien 1502-1520  - originalmanus till "Stäket vid Stäket"

 
Ruinkulle vägmonument

 
Almarestäkets historia - ett sammandrag
För utförligare skildringar Se UKF:s bok Vad hände egentligen?  del 1, (1990) och hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro, Börje Sandén, 1984.

Minnesstenen på bilden har inget med ärkebiskopsborgen att göra. Den berättar om den första stenbron som byggdes 1804. Den ursprungliga texten måste efter kungens avsättningn 1809 bytas ut. Byggherren Samuel af Ugglas spelade en central roll vid tiden för det beryktade Fersenska mordet 1810.  

Över denna bro
som på Konungens önskan
1804 byggdes af Grefve Sam Af Ugglas
färdades Hans Majestät
med älskad gemål och dotter
första gången vid återkomsten
från utrikes orter den 7 februari 1805

Minnet av trogna undersåtars
 glädje att återse sin överhet
förvaras på denna sten.
Texten ersattes efter överhetens
avsättning 1809
med stora bokstäver och
utsmyckningar i brons

För bekvämligare överfart
byggdes denna bro år 1804
av Grefve Samuel af Ugglas

Bronsbokstäverna är nu borta och
den ursprungliga texten är synlig


Stäket - Almarestäket - S:t Eriks slott
Stäkets historia är mäktig och spänner över många århundraden.
I åtskilliga fall är dess historia också Sveriges historia. Makthavarna på Stäket har tillsatt och avsatt kungar.
Ärkebiskoparna på Stäket hade i långa perioder den politiska makten, när de utländska kungarna inte vistades i landet.
Vid sidan om dem fanns folkliga ledare - stundom med förvåndsvärt stor makt.
De har alla haft med Stäket att göra. Ärkebiskopsborgen - S:t Eriks slott - är landets största medeltida borgruin.

Läs om Arkeologiska och marinarkeologiska undersökningar
Läs artiklar i faksimil ur Historiska Nyheter (Hist. Museet) om Stäket:  Sida A         Sida B

 
INNEHÅLLET på denna sida. 
Klicka på önskat nummer
HISTORISKA HANDLINGAR
Kommentarer
1/ Stäkets roll i ett större sammanhang 
2/ Persongalleri 
3/ Händelser i Stäket / Kungsängen   
4/ Stäket 800 år
5/ Strategiskt läge 
6/ Den nationella frigörelsen
7/ Stockholms blodbad - varför?
8/ Svenska riksdagens födelse 
9/ Nääs äng - Kungsängen 1502 
10/ S:t Eriks slott 
11/ Erik den Helige - nationalsymbol 
12/ "Stäkets slott" i riksdagsbeslutet
1/  Riksdagsbeslutet om Stäkets rivning 1517-11-23
2/  Beslutet som tillåter ärkebiskoparna bygga Stäkets slott.
3/  Olov den heliges plundringståg i Mälaren år 1007-08.
4/  Förteckning över 262 historiska handlingar(99-02-06)
5/  Arboga 1440 - 1517.  Några viktiga dokument
Kommentar
Hänvisning till UKF:s bok Vad hände egentligen? 

Förteckning över övriga publicerade historiska handlingar
Krönikespel om händelserna kring Stäkets slott
Originalmanus i 8 scener tiden 1502 - 1520
Källa: historiska handlingar, vetenskapliga avhandlingar


1/ STÄKETS ROLL I ETT STÖRRE SAMMANHANG

TRE betydelsefulla händelser i svensk historia förknippade med Stäket:
Den nationella frihetskampen
Den svenska folkrepresentationens födelse
Statens seger över den katolska kyrkan

      • Den nationella frihetskampen

      • -   Sveriges självständighet växer fram
      • Den svenska folkrepresentationens födelse

      • -   Sten Sture får folkmenighetens stöd att handla mot riksrådets beslut
        -   Folkets seger över rådsaristokratien
        -   "Det som angår alla, bör av alla samtyckas"
      • Statens seger över den katolska kyrkan

      • -   Påvens makt bryts, en nationell kyrka skapas.
        -   Detta sker före Martin Luthers protest mot påvekyrkan.
        -   Sverige bryter sig ur en 500-årig europeisk gemenskap.
         
         
        Stäketkartan
          
      2/ PERSONGALLERI
      • Ärkebiskopar
      • Nikolaus Ragvaldi, Jöns Oxenstierna, Jakob Ulfsson, Gustav Trolle

      • Svenska folkledare
      • Engelbrekt, Karl Knutsson, Sten Sture d.ä. Svante Sture, Sten Sture d.y., Gustav Vasa

      • Utländska Unionskungar
        Albrekt av Meckelnburg, Drottning Margareta, Erik av Pommern,
        Kristoffer av Bayern, Kristian I, Hans, Kristian II

 

4/ STÄKET 800 ÅR
Få platser i Sverige kan tävla med Stäket om att få räknas som den äldsta identifierade orten. Helt klart är det, att det är vårt Stäket som avses när det i en krönika berättas att ärkebiskop Johannes blev dödad vid Almarestäk den 12 aug 1187. En annan källa, en biskopskrönika, säger att händelsen ägde rum 1188. Det må vara hur det vill med årtalet. Det var i alla fall den gången som ryska vikingar förstörde en försvarsanläggning på holmen och därefter plundrade Sigtuna. Äldre upplysningar om Stäket finns, men forskarna är något oense. "Chronologia vetus": 1187. Jerusalem förhärjas av konung Saladin. Johannes, ärkebiskop av Uppsala, dödas vid Almarne den 12 augusti, och Sigtuna härjas av eldsvåda" - Utförlig redovisning av källmaterialet i Gunnar Bolins bok, Stockholms uppkomst, 1933, exkurs VI. (17 sidor).
- Numera är det ingen tvekan om att  det Almarestäket som figurerar också i Olov den heliges saga. Läs här.
Läs om Arkeologiska och marinarkeologiska undersökningar

År 1987 framfördes ett krönikespel kring händelserna vid Stäket, en förkortad version som bara omfattade tiden för den sista ärkebiskopens regemente på Almarestäket. Det ursprungliga manuskriptet börjar med det historiskt viktiga mötet på Näs äng 1502. I åtta scener gestaltas historien fram till och med Stockholms Blodbad 1520. Börje Sandéns manus kan du läsa och/eller skriva ut. Det ligger i PDF-format och omfattar 45 A4-sidor.


5/ STRATEGISKT LÄGE
Att platsen var så betydelsefull beror på det geografiska läget, då holmen länge låg där sötvattnet rann ut i saltsjön. När Mälaren blev insjö på 1200-talet kom Stockholm att spela rollen som Mälarens lås. Dessförinnan var det alltså Stäket som måste låsas upp om man ville komma in till landets huvudbygder. Ett flertal borgar har genom tiderna funnits på holmen. Enligt den s.k. Legendariska Olovssagan - en förlaga till Snorre Sturlassons berömda saga om Olov den helige - skulle den kända händelsen, då den norske vikingen grävde sig ut till havet, ha ägt rum vid Ryssgraven och inte vid Söderström. Problematiken kring denna fråga får vi lämna tills vidare. Den är föremål för studier och har aktualiserats genom de arkeologiska undersökningarna på Helgeandsholmen och en avhandling om Stockholms Tre Borgar. Här kan du läsa mer.


6/ DEN NATIONELLA FRIGÖRELSEN
Här på den lilla holmen har stor dramatik utspelats. Vikitga händelser har varit starkt förknippade med platsen. I kampen för ett självständigt Sverige blev Stäket symbolen för utländskt herravälde och ärkebiskoparna betraktades som landsförrädare. Det började på allvar under Engelbrekts dagar då kungen själv såg sig nödsakad att låta bränna sin kungliga borg. Rimkrönikans ordalag avslöjar tydligt hur Sveriges kung, Erik av Pommern, uppfattar svenskarna som sina fiender. "Bättre läte vi Stäket brinna, än de svenske det av oss vinna". Alla frihetskämparna, de av folket valda "riksföreståndarna", har haft med Stäket att göra: Sten Sture d.ä., Svante Sture, Sten Sture d.y. Till och med Gustav Vasa var här, om vi nu får tro hans egen historieskrivning så som den framträder i munken Peder Svarts krönika. Ärkebiskoparna använde Stäket som "sitt fasta hus", det var med andra ord en starkt befäst byggnad. Kungamakten i vårt land utövades i över hundra år av utländska regenter. När de inte vistades i landet var det ärkebiskoparna som bestämde i politiska frågor; därför ville de helt naturligt stödja valet av utländska kungar på Sverige tron. När Gustav Vasa blev kung 1523 hade vi inte haft någon svenskvald regent sedan Albrekt av Mecklenburgs tillträde 1364, dvs på 159 år; om vi undantar de korta perioder som Karl Knutsson Bonde var svensk kung. Vi tvingades välja honom tre gånger! Två gånger blev han fördriven av ärkebiskopen på Stäket. När han valts tredje gången hade han blivit gammal och avled strax efteråt. Regenter under unionstiden: Albrekt av Mecklenborg, drottning Margareta av Danmark, Erik av Pommern, Kristoffer av Bayern, Kristian I av Danmark, Hans (Johannes), Kristian II. Man frågar sig naturligtvis varför Sverige kommit i händerna på utländska intressen? Det berodde på vår eftersträvanvärda järnmalm, Europas då bästa. Vi hade inte själva förmåga, ja, inte ens intresse av att ta vara på den; det var Europa som hade behovet av den. Vi exploaterades, vilket vi upptäckte först så småningom. Sedan vi väl förstått det behövde vi närmare 75 år för att befria oss från exploatörerna och återfå en svenskvald kung. Sverige kan sägas ha varit ett parallellfall till Europas sentida exploatering av tredje världens naturtillgångar!

När frihetskämparna trodde sig stå som segrare bestämde de år 1517, enligt vårt lands äldsta bevarade riksdagsbeslut, att Stäket skulle rivas och ärkebiskopen avsättas. Kung Kristian fick efter två förlorade krig mot Sverige så starkt stöd av tyske kejsaren och påven i Rom att Sverige besegrades fullständigt, när det drabbades av den kraftigaste militära invasionsstyrka som någonsin trängt in på svensk mark. Många av de framträdande svenskarna blev därför några år senare avrättade vid Stockholms blodbad. I UKF:s bok Vad hände egentligen? del 1, kan du utförligt ta del av det spännande händelseförloppet, som finns detaljerat bevarat i samtida skriftliga källor. Dessa innehåller såväl brev till och från Sturarna som kopior av agitationstal vid folkliga sammankomster.

Upp


7/ STOCKHOLMS BLODBAD - varför?
Beslutet att riva Stäket har ofta uppfattats som "den formella" orsaken till Stockholms blodbad. Mången lärd möda har ägnats åt utreda de yttersta bevekelsegrunderna för kung Kristians beslut att verkställa de många dödsdomarna. Det fanns skäl för honom att vilja bli av med vissa oppositionella i Sverige. Det är klart att han passade på, när han fick en gratischans till det genom att gå kyrkans ärenden. Varför hade då en svensk riksförsamling beslutat att Stäkets slott skulle rivas? Det framgår tydligt av det bevarade beslutet. Där utpekas de tre ärkebiskoparna Jöns Oxenstierna, Jakob Ulfsson och Gustav Trolle som landsförrädare. Man säger att deras slott vid Stäket skulle rivas ner i grund, så att det aldrig mer på nytt skulle kunna uppstå som ett landsförrädiskt fäste. (Se texten till riksdagsbeslutet i Stäket - Extra). Den långvariga krisen skärptes på ett alldeles särskilt sätt, när tre nya och unga personer uppträdde på den historiska scenen: den folkvalde Sten Sture d.y., den danska unionskungen Kristian II och den svenska ärkebiskopen Gustav Trolle, som valts av aristokratien på rent politiska grunder. Trolle var inte ens prästvigd när han lanserades som ärkebiskop.

Ytterst var det frågan om pengar - knappast en nyhet i politiska maktspel historien igenom. Pengafrågan blev akut för ärkebiskopen, när Sten Sture lade "kvarstad" på Stäks län. Som stöd för sin uppfattning att hindra inkomsterna från Stäks län att gå till ärkebiskopen hänvisade Sture till det första kontraktet som upprättats, när ärkebiskoparna första gången fick löfte att befästa holmen och bosätta sig på Stäket år 1440. Där sägs uttryckligen att ärkebiskoparnas etablering på platsen inte på något vis skulle få inkräkta på statens inkomster. Kyrkan skulle bara få disponera den lilla holmen. (Se texten i Stäket- Extra). Men de utländska kungarna gav - den ena efter den andra - kungliga brev på att ärkebiskoparna skulle få inkomster från landområden närmast Stäket. Efter en tid hade således, tvärt mot utsprungsbestämmelserna, Stäks län uppkommit. Det omfattade som mest Bro och Håbo härader, det vill säga hela nuvarande Upplands-Bro och Håbo kommuner och dessutom Erlinghundra härad, som bl a omfattade den nordliga delen av Järfälla kommun. Vid den nu aktuella tidpunkten hade Stäks län reducerats till Bro härad, så det var således i själva verket "Upplands-Bro-bornas" skattepengar tvisten handlade om. Själva Blodbadet berättas i en dramatiserad skildring i Vad hände egentligen? del 1.
Lista över avrättade personer har framtagits av  Ericson Wolke 2006- Den finns i  Wikipedia



8/ DEN SVENSKA RIKSDAGENS FÖDELSE
Svenska folkets ledare i slutet på 1400-talet och början av 1500-talet hade fått den idén att frågor som angick alla, också av alla skulle beslutas. De tre riksförståndarna som bar namnet Sture mötte folket på marknadsplatser och tingsplatser och kunde där skapa opinion för sina åsikter. Folkets ord och dess beredvillighet att sätta makt bakom orden var så kraftigt att svenska herrar ofta måste ge vika för folkopinionen under denna tid. Sturarna kallade ofta folk samman till stora möten för att få stöd för sina åsikter. Dessa möten fick namnet riksdagar. Tidigare möten av detta slag kallades herredagar. Jfr riksdagsmän - herredagsmän. Det var sådana möten kring frågan om Stäket och dess ärkebiskopar som bildade grunden för den svenska folkrepresentationen. Det var vid denna tid som Europas näst äldsta parlament skapades. Engelska parlamentet är det äldsta.

Upp



9/ NÄÄS ÄNG - KUNGSÄNGEN 1502
Inför riksdagens planerade 500-års jubileum 1935 konstaterade våra historiker att mötet i Arboga 1435 knappast kunde kallas ett riksdagsmöte i formell mening. Denna uppfattning bekräftades 1985 när en ny generation historiker skrev riksdagens historia. Vid bägge tillfällena nämner man mötet utan för Kungsängens kyrka 1502 som ett av de allra första, då "borgmästare och rådet i Stockholm, friborne frälsemän, kopparbergsmän, silverbergsmän och meniga Sveriges allmoge" var samlad på Nääs äng. Stockholms-Näs hembygdsförening reste en minnessten utanför Kungsängens kyrka 1945.



10/ S:T ERIKS SLOTT
Ärkebiskopsgården i Uppsala kallades ibland S:t Eriks gård. Den var svår att försvara vid inbördes strider. Ärkebiskoparna behövde ett fast hus, som det hette, dvs en försvarbar borg; eller slott, som borgar kallades på den tiden. En strategiskt värdefull plats var naturligtvis Stäket; där var inkörsporten till Uppsala. Men Stäket låg också bra till ur allmän kommunikationssynpunkt. Ärkebiskoparna var självskrivna ledare för riksrådet, och ibland utsågs de av de utländska kungarna till riksföreståndare. De behövde snabbt kunna komma till samlingsplatserna för viktiga möten och Stäket låg ju "mitt i Mälaren". Det gick snabbt att komma till Uppsala, Södertälje, Strängnäs, Västerås, Enköping, Arboga eller Stockholm.
   Vi inser lätt att en bättre plats i dåtidens Sverige var svår att finna. Borgen som byggdes där blev svår att erövra. Den togs heller aldrig i strid. Vi kan för övrigt konstatera att det var kyrkan som höll sig med landets starkaste militära fäste. Stäket var under långa tider centrum för den politiska makten i vårt land. Härifrån tillsattes och avsattes kungar. Karl Knutsson blev ju kung tre gånger på grund av ärkebiskopens krigiska åtgärder. Vid ett tillfälle besegrade ärkebiskopens trupper Karl Knutssons ryttare långt borta från borgen. Ärkebiskoparna själva kallade ibland sitt "fasta hus" vid Stäket för S:t Eriks slott.

Även vid två andra vattenleder in mot domkyrkan i Uppsala hade biskkopsdömet vid denna tid ärkebiskopsborgar, dels Biskops-Arnö väster om Upplands-Bro, dels Biskops-Tuna i Åkersberga. Den senare låg liksom Stäket vid början av en vattenväg in mot landet.

Upp


11/ ERIK DEN HELIGE - NATIONALSYMBOL
Varför uppkallade ärkebiskoparna sitt slott efter Erik den Helige. Tråkigt nog hade inte Sverige något manligt helgon. Man fick ta vad man hade. Kung Erik VIII hade emellertid blivit något av ett helgon i Sverige. Hans kungatid var en lycklig tid före det utländska maktövertagandet. Han blev Sveriges skyddshelgon, många minnen av honom var förknippade med Uppsala. Ärkebiskoparna tog honom med sig till Stäket. Men nu var kanske inte det namnet på slottet så lyckligt valt som man skulle kunna tro. S:t Erik hade nämligen ända från Engelbrekts tid varit symbolen för de nationella strömningarna i vårt land; S:t Erik hade blivt frihetskampens kännemärke. Jag tror att svenska folket såg med stort ogillande att just ärkebiskoparna använde namnet på sitt slott; det slott som hela tiden stod i vägen för den nationella kampen.


12/ "STÄKETS SLOTT" I RIKSDAGSBESLUTET
I riksdagsbeslutet om rivningen av biskopsborgen används inte uttrycket "S:t Eriks slott". Det står varje gång "Stäkets slott", inte ens Almarestäket, som var var det vanligaste namnet. Jag tror att folkförsamlingen inte ville vanhelga namnet S:t Erik genom att använda det på ett slott, som så tydligt gått emot alla nationella frihetsideal. Har du tänkt på att "S:t Erik" sedan mycket länge har flyttat till Stockholm, där hans namn finns i såväl kommunvapen som gator och torg m.m.
 

 
I boken VAD HÄNDE EGENTLIGEN ?, DEL 1, kan du läsa om många spännande händelser i Stäkets historia; en del är mindre kända, såsom exempelvis Gustav Vasas roll; åtminstone enligt hans egen version av historien.

En annan nästan okänd del av historien kring Stäket är påvens mycket skarpa fördömande av sin svenska ärkebiskops politiska utspel, som skapat så stor nationell oenighet. Men det var innan påven själv fått bekymmer med den splittring inom katolska kyrkan, som orsakades av Martin Luthers inhopp på scenen. Därefter var tonen en helt annan från påven, hela Sverige bannlystes.

Boken kostar 150:- Den har drygt 200 sidor och är rikt illustrerad. Förutom historia kring Stäket finna här ett flertal artiklar med lokal anknytning:

Avrättningar i Bro,
Ämbetsberättelser från präst och provinsialläkare i mitten av 1800-talet,
Sabbatsbrott vid Urfjäll. Ådö i slutet av 1700-talet.
Här finns också hela historien om upptäckten 1988 av ett av vårt lands största hålvägssystem, dvs forntida och medeltida vägar, ej använda sedan 1600-talet.

Börje Sandén

till Ämnesområden
Till UKF:s startsida