Hedendomens spår i Uppländska ortnamn
/religion/Hellberg_1985.htm

UKF:s startsida      Lokalhistoria - forskning och källskrifter       Ämnesområden


Hedendomens spår i uppländska ortnamn
Lars Hellberg.
Offentlig föreläsning Uppsala universitet 5 dec 1985 Ortnamnssällskapets 50-årsjubileum
Anteckningar 1991-06-16 Börje Sandén
 Pärm g13:8        fil Hellberg.doc     (.ws)      testfil6.dbf
 
Kultiska ortnamn saknas på utställningen
Vid utställningen "Myter" på Historiska museet 1983 nämns aldrig att det finns ortnamn med anknytning till gudanamn.
 
Första avhandlingen i ämnet 1878
Magnus Fredrik Lundgren: Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige
 
Magnus Olsen: Hedniske kultminder i norske stedsnavne, 1911 Magnus Olsen: Haernevi - en gammel svensk och norsk gudinne, 1908: p14:8
-     Hildebrand har först uppmärksammat namnet Hernevi. Sv Medeltid III
ej nämnt av Lundgren!
-        Karlsson, 1905, "möjligen mytologisk betydelse"
-        koppling sker till Ullevi
 
ego: Hellberg nämner inte Magnus Olsens skrift om Härnevi.
Oskar Lundberg och Elias Wessén kallas "elever till Olsen"
 
Se samlingsverket: Nordisk Kultur 8bd 26, 1942) - Oskar Lundberg Sedan dess har mycket lite skrivits om svenska kultnamn.
 
Jöran Sahlgren kritiserade hårt Olsen och Wessén,
senast 1950 i "Hednisk gudalära och nordiska ortnamn"
"den högt ansedde och inflytelserike lärofaderns attityd fick långtgående och knappast önskvärda konsekvenser"
 
Utställningen "Myter" "demonstrerade nästan brutalt den helt otillständiga situation, vari svenska kultnamnsforskning sedan länge befinner sig i"
 
 
Symposium "ORTNAMN OCH SAMHÄLLE, Helsingfors 1975
Hellbergs 1985 pågående arbete heter: "Ortnamnen och den forntida sveastaten"
SÖK!!! Utgivet!
 
OBS: Hellberg konstaterar:
-        Vissa kultnamn är intima samband med forntida centralorter
-        Sveastaten är bygd på religiöst fundament
-        fasta grunden är en urgammal fruktbarhetskult
-        ortnamnen bekräftar på åskådligt sätt fragmentariska utsagor om ett sakralt kungadöme i det äldsta sveariket
-         
Teofora sammansättningar
4 Härnevi (Ärnevi) i Uppland
1 Ärentuna
 
Närlunda: gudinnan Njärds lund
Nälsta:               gudinnan Njärds stav
Frösta:               guden Frös stav (Oknön, Aspö/Bond-Arnö)
 
Ullstämma:       by i Litslena, stämma: till viss tid utsatt möte.
Ullbro              Enköping
Ullunda            Enköping, närmsta granne till Ullbro
 
Ulltuna - Ulleråker var tingsplats ännu på 1300-talet Torstuna - Torsåker, Torsåkers hundare
Enåker
Åker: senare Österåker, Västeråker
 
Njärd - Njord: jfr fjärd - fjord
 
-vi
även vidher/ved = skog. Tiveden, Hålaveden Rösavi = risawij: skog där man hämta ris/ved Frövi i Balingsta: ej äkta: frödavi
Vi Övergran

Viby                   efter vik: Wibu, Wicbu, wigbui
 
Vilund                vi ä här adjektiv: 'den heliga lunden' (Odenslunda)
 
vi: i 'Weinacht'  =  jul
 
Teofora TUNA-namn: 8 st
Frötuna, 3
Ulltuna, 2
Närtuna, Njärd Torstuna
Ärentuna: Härn
 
Lund - obs sidan 57 saknas
När man ser på totala svenska namnmaterialet:
"att forntida distriktens sannolika centralorter anmärkningsvärt ofta i sin omedelbara närhet har bebyggelser (terränglokaler) som heter Lund"
 
Hov - med tanke på Snorres ord om Odens hov vid Signhildsberg 7 Hov i Uppland
34 i hela landet, varav 11 i Norrland
En enda sannolik sammansättning: Ullarof: numera Ullared på Kålland.
Numera anser man att 'hov' betecknar 'hallbyggnad' för festliga sammanhang:
- jfr Signhildsberg, Odens hov
 
Helgö
3 st i Uppland
- Enhelga i Villberga, tingsplats under medeltiden.
Estuna
- asarnas/esernas tuna!
- vid Estuna finns inge ås, som annars brukar förklara ordet äs.
 
Gudby
- offerprästens gård

Bolstad
obs det förmenta Öster- och Västerbolstad vid Stora Ekeby
- även det "hednisk prästgård"
- "skulle mycket väl ha kunnat ange avsöndrade ämbetsbostäder för hedniska präster, nära anslutna till kultorter"
 
Häljebolstad ego: Helgesta
- den heliga bostaden: avsöndrat boställe för en präst
- 'Helge' har av flera forskare ansetts vara en ursprunglig prästtitel
 
Antalet kultnamn i Uppland
-  minst ett hundratal
-större än i Södermanland, Östergörland
- kultplatsernas namn försvann i regel vid övergången till kris­tendomen, men har traderats till vår tid på grund av sekundära funktioner, mestadels som beteckningar på bebyggelser eller bygder.
 
Hellberg sammanfattar sid 66
- i princip tillförlitliga
- vilka gudar
- både större och mindre områden = medeltidens administrativa områden
- olika nivåer i det forntida samhällets organisation
 
Typiskt är fruktbarhetskulten
- oftast i par
Ull, Tor, Frö - Njärd, Härn, Fröja
1. Ullevi - Härnevi (Bro socken)
2. Torslunda - Härnevi (Enköpingsområdet)
 
Hellberg hänvisar till Magnus Olsen och Oskar Lundberg
 
"Den skarpa kritik som Sahlgren riktat mot studiet av kultnamns-paren har visat sig vara i stort sett obefogad, delvis felaktig. Åtskilliga nya fall har dessutom kunnat fogas till de tidigare framdragna"
 
Kultnamnsparens verkliga innebörd anses definitivt klarlagd och är förknippad med en forntida politisk organisation.
 
1, "Det står sålunda numera utom allt tvivel att kultnamnen överlag ansluter sig till huvudorter i forntida distrikt av administrativ karaktär"
2. "och att de företräder en kult som tjänat politiska intressen"
3. "Kultnamnen bekräftar i själva verket ... traditionens vittnesbörd om att den forntida sveastaten hade en religiös grundval".
 
Jöran Sahlgrens ord 1930 i "Vad våra ortnamn berätta" är inga överord:
"Ortnamnen äro samtida historiska dokument. När de svenska ort-namnen blivit fullständigt upptecknade och förklarade, då skall vår historia börja 1000 år tidigare än nu"