Riksdagsprotokoll för 6 juni 1809 - här med fullständig underskrift
/lokalhistforsk/Adler-filer/Prot_6juni_web.htm
av Börje Sandén    
 
 Till UKF:s Startsida     Artikeln Problem vid undertecknandet    Protokollet 27 juni   Kungens tal 1 juli
Riksdagsprotokoll för 6 juni 1809.
Fotograferat av Börje Sandén med digitalkamera.  
vid besök på Riksarkivet 2009-08-11 och 2010-03-17.     Ur volym R 5035  
 
Avskrivet från datorskärm på vilken aktuella avsnitt kunde förstoras.
Eftersom originalet är inbundet i stor volym är det ibland svårt att få med texten längst in på sidorna som också var förseglade med snören och vidhängande sigill som i några fall döljer texten. De flesta gångerna gick det att se det rätta förhållandet på intilliggande sida där en del av föregående syntes
 
2010-03-21 har Gudrun Sandén gått igenom materialet och skrivit in de saknade orden efter att ha läst originalet vid besök på riksarkivet den 17 mars och jämfört med fotobilderna.
 
s.1.        (947 serie 2)   (plats i UKF:s databas:  ukf11 /D/RA-Riksarkivet/  Prot-6juni-serie2)
Protocoll
hållit inför Konungen
i närvaro af Sweriges Rikes Ständer  
på RiksSalen
den  6 Junii 1809
 
Sedan RiksStånden anförde af LandtMarskalken och Talemännen sig på RiksSalen infunnit, ankom Hans Kongl. Höghet, Hertigen af Södermanland, tills widare Swea Rikes RiksFöreståndare af HofStaten företrädd och på wanligt sätt upwaktad samt intog det rum till höger om Thronen, som för Hans Kongliga Höghet bestämt war. Herr RiksDrotset samt Herr RiksMarskalken intog de för dem utsedda ställen nedanför Thronen.
     Efter att hafwa äskadt ljud behagade Hans Kongliga Höghet öpna detta sammanträde å RiksSalen med följande tal:
Wälborne, Ädle och Wälbördige, Ärewördige, Wärdige, Wällärde, Äreborne,  Förståndige, Wälaktade, Hederwärde och Redlige  Gode
 
s.2    (948)
Herrar och Swenske Män,  Det är med anledning av Eder förliden gårdag enhälligt yttrade önskan, som jag i dag församlat Eder Gode Herrar och Swenske Män för att av Eder mottaga det högtidliga beslut, hvaraf den allmänna wälfärden nu och för alltid skall bestå. Under mera hotande wådor war aldrig ett wigtigare ämne med widsträcktare öfverläggningsfrihet till Riksens Ständers åtgärd öfverlämnadt.
Samtiden skall döma, Efterwerlden bekräfta, att I wärdigt swarat emot mitt och Edra hemmawarande Medbröders oinskränkta förtroende.
     LandtMarskalken samt Talemännen uttryckte därefter Riksens Ständers förlidne gårdag fattade beslut  i följande ordalag: nemligen först LandtMarskalken: 
Högborne Furste, Svea Rikes ArfFurste och Riksföreståndare.
Högtidlig är den stund, då Ridderskapet och Adelen med sine öfrige Medstånd åter se sig samlade inför Eders Kongl.Höghet på detta  rum

s.3  (949) 
och stor är Ridderskapets och Adelens  tillfredsställelse, att för Eders Kongl. Höghet underdånigst framlägga den grundlag, som Ståndet antagit med förbehåll att de emot wissa §§ gjorda anmärkningar af Constitutions Utskottet måtte granskas och ändringar föreslås till Ständernas afgjörande wid nästa Riksdag.
     Ridderskapet och Adelen smickrar Sig med det glada hopp att denna till Eders Kongl. Höghets Nådigste pröfning framställde grundlag måtte winna dess Höga bifall, och anhåller Ridderskapet och Adelen underdånigst att få öka Eders Kongl. Höghets rätt till Sweriges Krona, genom den enhällige röst med hvilken Ridderskapet och Adelen i dag gemensamt  med öfriga Riksstånden i underdånighet anhålla, det Eders Kongl Höghet Nådigst täcktes emottaga Spiran för att som Sweriges Konung efter den nu antagna grundlag styra Swerige och grundlägga dess lycka.
      Med enighet och styrka lyftadt
 
s.4  (950)
Kronan af dess förre Hufvud: med  hänryckande känslor af glädje, tacksamhet och wördnad fästes den på Eder Kongl. Höghets, åtföljd af Ridderskapet och Adelens underdåniga försäkran om den Riddersmanna tro som under Secler warit stöd för Swenska Konungars dygder. Ridderskapet och Adelen  utbeder sig underdånigst uti Eder Kongl. Höghets fortfarande Nåd städse få wara inneslutna.
     Derefter ÄrkeBiskopen: 
Högborne Furste, Sweriges Rikes Föreståndare!
Hitintills har tacksamheten för Eder Kongl. Höghets förekommande och alltid ökade förtjänster emot fäderneslandet ledt Rikets Ständer till Eder Kongl. Höghets fötter. Nu nalkas de Eder Kongl. Höghet i underdånighet bönfallande om den största wälgärning Eders Kongl. Höghet kan bevisa, den största ett troget Folk kan emottaga
     Eders Kongl. Höghet har åter
 
s.5      (951)
gifvit oss ett fädernesland, Eders Kongl Höghet har tillåtit oss själva föreslå de Lagar, som skola trygga wår och efterkommandes sällhet.
     Emottag dem, Dyre Prins, och med dem rättigheten att wara deras Högsta Beskyddare, att utöfva dem till ett tacksamt Folks säkerhet, förkovran och sjelfständighet.
     Blif, djupt wördade Furste, blif hvad wåra Hjertan så innerligen önska, hwad wi nu på det enstämmigaste i underdånighet begära, hwad Försynen anwisat, blif Sweriges Konung, älskad, wördad och lydd af det tillgifnaste, det tacksammaste Folk.
     Sedermera Borgare Ståndets Taleman:
Högborne Furste, Swea Rikes ArfFurste och RiksFöreståndadare. Riksens Ständer hafwa nu upfyllt det wigtiga åliggande, som dem af E. K. Höghets rättvisa och Nåd war tillerkändt. De hafwa låtit genom uplysta Män bereda och utarbeta en Statsförfattning,
 
s.6  (952)        (928)
som bör grundlägga  Swenska Folkets närvarande och  tillkommande Sällhet. Med en stark och i sitt  utöfvande obehindrad Konunga makt förbinder denna grundlag former och controller som bestämma och bewara den.lydandes rättigheter. Swenska Nationen har nu till äran af Sina fordna bragder, lägga den mera sällsynta bland werldens folkslag, att hafwa verkställt en av nöden och eländet påkallad Regementsförändring,  och att hafwa skapat sig nya samt förbättrade lagar, utan att hwarken personliga eller ägande rätten under så häftiga brytningar blifwit kränkt, Tvärtom blifwer det Riksmötet äfwen derigenom sällsynt, att en del urgamla rättigheter sjelfmant äro upoffrade. Borgareståndet som efter den nogaste granskning antagit den förelagda grundlagen och nu ber sådant i underdånighet tillkännagifwa, har dock hos sine Medständer anmält dess önskan om
 
s.7    (929 serie 1)
någre för nödwändige ansedde rättigheter, genom hwilkas bewiljande blott större tydlighet i wisse punkter skulle winnas. Stånder twiflar ej att E. K. Höghet Nådigst skall finna att hwad Ståndet begärt förtjänar afseende och leder till ett gemensamt godt ändamål. Mig återstår nu den ljufva pligt att till E. K. Höghet frambära BorgarStåndets underdåniga enhälliga och upriktiga önskan, det E. K. Höghet täcktes fullkomna Nationens hopp och jemte den nya Grundlagens antagande befästa wårt lugn och wår framgena sällhet medelst upstigande på sina Fäders Thron, att Swea Rike såsom en lagligen  wald och utkorad Konung styra och regera.
     Borgarståndet tvekar ej ett ögonblick att genom mig underdånigt försäkra det Ståndet då först anser Sig kunna med trygghet och lugn fortsätta sina öfriga Riksdagsarbeten, när Swea Rike äger en fullmyndig Konung och en stadgad
 
s.8  (930)
Regeringsform. Uti E. K. Höghets fortfarande Nåd och bewågenhet innesluter sig BorgarStåndet nu underdånigst.
     Sist Talemannen för Bondeståndet.
Högborne Furste, Sweriges  RiksFöreståndare.!
I tänkesätt förenadt med sina MedStänder, i kärlek för fäderneslandet, i vördnad för Eder Kongl. Höghets dyra Person täflande med dem alla framträder i dag BondeStåndet för sista gången inför Sveriges RiksFöreståndare och snart för första gången inför dess Konung.
     Alltför länge hafwa BondeStåndets lifliga känslor varit återhållne på det att för samtid och efterverld  viktiga wärf, som warit  Riksens Ständer ålagt, det att öfverenskomma om den grundlag, hwarefter detta åldriga Rike nu och framdeles regeras skall.
De hafwa  fortskyndat sina grannlaga och magtpåliggande arbeten, dertill bevekte så väl af
 
s. 9
de hotande faror, som ännu sprida dunkelhet omkring fäderneslandets öden, såsom ock af de enskilda känslor af underdånig tacksamhet, wartil E K Höghet förwärwat en oförgänglig rätt.
BondeStåndet har nu i likhet med sina Medständer till obrottslig efterlefnad antagit den af Riksens Ständers Constitutions Utskott föreslagna Regeringsform, med de serskilda undantag på Ständernas sida, som utan rubbning av Stats Förwaltningens grunder endast åsyfta ett underdånigt yrkande och ett hopp, att af de öfriga RiksStåndens ynnestfulla wänskap i wissa fall understödjes.
     Jemte grundlagens antagande har BondeStåndet enhälligt förenat sig i den underdåniga anhållan det täckes E K Höghet genast såsom Konung antaga Riksens styrelse och Regemente samt i ett tacksamt Folks trohet och wälsignelse finna den enda mot Eder
 
s.10    (931)
Kongl. Höghets hjerta svarande belöning.
     Bondeståndet utbeder sig i underdånighet, att uti Eder Kongl Höghets oskattbara Nåd, ynnest,  bevågenhet, städse få wara innesluten.
     Efter å nyo äskadt ljud täcktes Hans Kongl Höghet besvara hwad ofwan anfördt blifvit  med följande tal till Riksens Ständer.
Wälborne, Ädle och Wälbördige, Ärevördige, Wördige, Wällärde, Äre(?)borne, Förståndige, Wälakatade, Hederwärde och Redlige, Gode Herrar och Swenske Män!
     Huru wigtigt, huru högtidligt är ej detta ögonblick, som uti en enda föreningspunkt  sammandrager minnet af framfarna  sorgeliga dagar, erfarenheten af ett tröstefullt närwarande och det allt mer ljusnande hoppet af en lyckligare framtid!  Måtte följderna af det som i dag sker allt mer aflägsna detta minne, allt mer stadga denna erfarenhet, allt mer uplifwa
 
s.11  (932)
detta hopp!
     Med Eder, Gode Herrar och Swenske Män, skall jag då dela den avundswärda äran; att hafwa förwandlat Wårt gemensamma Fäderneslands öden, samt att i förstörelsens spår hafwa infört allmän Säkerhet och  Trefnad. Det hufvudsakliga medel, hwarigenom detta stora ändamål skulle winnas war en grundlag, der wisheten hade sammanlänkat allas rätt och allas pligter; der för det goda fanns en vidsträckt utöfningsförmåga men för det onda utstakade oöfverträdliga gränsor. I hafwen utarbetat denna lag, Gode Herrar och Swenske Män! I hafwen densamma fastställt och till mitt antagande öfverlämnat. I hafven derjämte med en af mitt hjerta högt wärderad enhällighet, uttryckt Eder önskan, att Jag såsom Konung må efter nämde grundlag styra detta åldriga Rike.
     Jag skyndar att upfylla hwad Jag, på RiksSalen den 10 May
 
s.12   (933)
såsom villkor för mig sjelf utstakade, innan något beslut rörande min Person kunde fattas. Friviligt och med öfvertygelsens fulla medwärkan, antager Jag nu den av Eder, Sweriges Rikes Ständer fastställda Regeringsformen; till dess obrottsliga efterlefnad förbinder jag mig inför Gud och Swenska Folket.
Djupt rörd af Eder förtröstan till mitt oföränderliga tänkesätt, till mina känslor för Fäderneslandet rådfrågar jag mera dessa känslor och detta tänkesätt, än en med åren alt mer aftagande förmåga, då Jag af Eder Gode Herrar och Swenske Män, nu emottager det lysande, men inför alla  Werldars Herre answariga  Kall, att bereda Millioners timmeliga väl.
     Hans Kongl. May upträdde till Thronen, då de till Dess stora vakt hörande Personer genast intogo deras ställen vid sidorna eller bakom Thronen – Konungen fortfor:
 
s.13      (934)
Sweriges Konung hälsar Eder, Sweriges församlade Ständer:
Emottagen med denna första hälsning Dess högtidliga försäkran, att styra Swea Land och Folk efter den Regeringsform som nu antagen och fastställd blifvit samt efter Sweriges Rikes allmänna Lag:  Emottagen uttrycken af Dess oryggeliga föresats, att rättfärdig, utan anseende till Person,  städse handla efter Lagens bokstaf och samvetets röst: Emottagen offret af Dess återstående dagar, af Dess osparda mödor, af Dess lif i farans stund för Sweriges frälsning och Säkerhet: Emottagen Dess hjertliga tillönskan af den Högstes nåd och välsignelse öfver alla Edra till Fosterlandets bästa rigtade arbeten och företag. Edert beslut, Gode Herrar och Swenske Män skall högtidligen göras allmänt bekant genom den kungörelse till Swenska Folket, som nu för Eder uppläsas skall. Jag förblifver Eder alle, Gode Herrar och Swenske Män! med all Kongl nåd och ynnest
 
s.14      (935)
nu och alltid wäl bewågen.
     Hans Kongl Mayt behagade derefter gifwa tecken till Hofcantsleren, hvilken inkallade Rikshäroldern som åtföljd av fyra härolder uti RiksSalen inträdde.
Rikshäroldern stannade wid  skranket midt för Thronen, Härolderne bakom honom wid upgången, hwarefter HofCanzleren upläste Kongl. Mayt allmänna  nåd.(-iga)  Kungörelse till samteliga Rikets innevånare, rörande Dess antagande af  Riksstyrelsen i egenskap af Sweriges Göthes och Wendes Konung ; ord från ord så lydande som följer :
     WI Carl den trettonde med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung etc. etc. etc. Arfvinge till Norige, Hertig till Schleswig Hollstein, Stormarn och Ditmarsen, Greve till Oldenberg och Delmenhorst etc.etc. tillbjuda Eder samtlige Wåre trogna undersåtare som i Swerige bygga och bo Wår synnerliga gunst, Nådiga benägenhet och gunstiga wilja med Gud Alsmägtig !  Då Wi genom försynens
 
s.15      (936)
skickelse, samt dertill upmanade af wåra Känslor för ett  älskat fosterland ej längesedan tills widare antage Rikets styrelse, och genom sammankallandet af Riksens Ständer började utöfningen af de wärf, WI till Sveriges räddning Oss åtagit,  var wår första omsorg att åt Riksens Ständer  owillkorligen  öfverlämna fastställandet af en ny Regeringsform, som ouplösligen förenade Konungens och Folkets gemensamma rättigheter och pligter, skulle grundlägga både samtida Medborgares och efterkommandes säkerhet, wälfärd och lugn.
Hos Oss hafva  nu Riksens Ständer i underdånighet  anmält, att de fullbordat det vigtiga updrag Wårt och Swenska Folkets förtroende dem ålagt  samt sig emillan öfverenskommit om en grundlag, hvarefter Sverige hädanefter samt i evärdeliga tider bör och skall regeras. Jämte anmälan derom och anhållan att Wi samma grundlag till efterlevnad ville antaga, hafva Rikets Ständer i Nationens namn utkorat Oss till Sweriges, Göthes och Wendes Konung, samt på
 
s.16      (937)
ett sätt, som i Wårt erkänsamma minne outplånligen skall förenas, uttryckt deras önskan, att Wi ej måtte undandraga Oss detta höga och answariga Kall. Förtröstande Oss på den Alsmägtige, som ser i allas hjertan och känner renheten af Wåra afsigter; uplifvade af en lågande känsla för Wårt Fosterlands väl som döden ensamt förmår utsläcka, tryggade wid det ljufva hopp, att i Riksens Ständers uplysta medborgerlighet finna en kraftig medwärkan, liksom i det ädla Swenska Folkets kärlek ett mägtigt stöd stå  Wåra rättmätiga företag, hafve Wi antagit Sweriges Krona och Spira.
     WI hafver fått Oss vida mer tillfredsställde, att af Wåre trogna undersåtare genom deras ombud frivilligt kallas till deras Konung, till deras skyddare och  förwar än att genom  blotta arfsrättens verkan intaga den urgamla Rikets Konunga Thron. Wi skole regera över Swea Land och folk som en mild Fader öfvertyga barn: med öppet förtroende för den redlige,  med skonsamhet emot den utan upsåt felande, med rättrådighet emot alla, och när den dag inträffar, hwars närhet en hög ålder Oss redan bebådar, då Wi hinner till målet för Wåra jordiska öden, skole WI  med  fredat samvete och välsignelse öfwer Eder alla återgå till hwila i den krets som innesluter wåra fäders stoft.
     WI förblifwer Eder samt och synnerligen med all Kunglig Nåd och ynnest wälbenägen, befallande Eder i det öfwriga Gud Alsmäktig synnerligen nådeligen.
                                                         Carl            Gustaf Lagerbjelke  Hofcantzler
 
 s.17    (938)
Derefter gaf Kongl Mayt å nyo tiden till HofCanzlern, då RiksHäroldern upträdde till Thronen samt af Konungens egna händer emottog denna Kongl. Mayt allmänna kungörelse, som HofCantzlern nyss förut till Hans Mayt i underdånighet öfverlämnat.  RiksMarskalken gaf då tecken till styckeskotts lossande som i tvenne omgångar af 256 skott hvardera skedde ifrån Skepps- och Blasieholmarna. i samma ögonblick detta tecken gafs, utropade LandtMarskalken och Talemännnen ”Lefve Carl XIII Sweriges, Göthes och Wendes Konung”.  Hvaruti Riksens Ständer förenade sig med enstämmige och länge fortsatta fröjderop. RiksHäroldern af de fyra  Härolderne åtföljd, begaf sig omedelbart ifrån RiksSalen, för att beledsaga de af en Pukslagare och åtta trumpetare samt eskorterade af ett Detachement LifRegemetets Cuinessiur och Husarer, i Huvud-
 
s.18     (939)
staden och på Malmarna upläsa Kongl. Mayt allmänna  Nådiga kungörelse
     Sedermera tackade LandtMarskalken och Talemännen Riksens Ständer undersåtliga tillgifvenhet för Kongl. Mayts Person uti följande underdåniga tal:
 
LandtMarskalken:
Stormägtigste  Allernådigste Konung. Lifligt ärkännade hvad Eders Kongl. Mayt af egit lugn upoffrat för Fäderneslandets frälsning är det med största rörelse Ridderskapet och Adelen derföre hos Eders Kongl Mayt aflägger  dess underdånigste tacksägelse.
     Eder Kongl Mayts erfarenhet, klokhet, rättvisa och dygder återlyser i varje bröst det nästan farande hoppet om fäderneslandets räddning och vi hoppas snart ej behöfva önska annat än att under Eder Kongl. Mayt spira få länge njuta den sällhet för vars beredande närwarande och
 
s.19    (940) 
kommande slägten skola  wälsigna Eder Kongl. Mayt. Det skall alltid blifva Ridderskapets och Adelens dyraste pligt att gå Eder Kongl. Mayt till mötes i allt för att om möjeligt göra Regeringsbördan mindre tung: och förtjena att bibehållas uti Eder Kongl Mayt fortfarande Nåd skall wara RidderSkapets och Adelens största bemödande.
 
Dernäst ÄrkeBiskopen : 
Stormägtigste, Allernådigste Konung !  Wår önskan är upfylld, vårt hopp stadgadt. Lycka ske Konungen!
Wisheten styre Dess nåd, välsignelsen följe dess företag, och äran kröne dess verk.
       Med denna, i wåra hjertan brinnande önskan helse WI Eder Kongl. Mayt , såsom Sweriges Konung och tillsvärje Eder Kongl Mayt, den undersåtligaste tro och huldskap, som skall lätta bördan af kronans tyngd och förlänga
 
s.20      (941)
Eder Kongl Mayts dagar, under medvetandet, af egna upoffringar för ett älskadt Fädernesland, och njutningen af  ett lyckligt folks, tacksamhet och välsignelser. Wi utropa på Wåra Fäders vis:
Blifve Konungen swa(?)  gammal som godher!!!
och PresteStåndet innesluter sig undersåtligen och förtröstansfullt i Eder Kongl. Mayts hägn och beskydd..
 
Derefter BorgarStåndets Taleman.
Stormägtigske allernådigste Konung. Mig felas uttryck att på ett nog högtidligt sätt för första gången hälsa Eder Kongl Mayt såsom Swea Rikes Konung och att till Dess Thron frambära de känslor hvaraf BorgarStåndet vid detta stora tillfälle lifvas. Måtte Eder Kongl Mayt länge i sällhet och välgång öfver Svea folk regera och befalla. Må Eder Kongl Mayts Regering blifva välsignad med framgång och allmän
 
s.21  (942)
trefnad, kriget upphöra, freden återställas, handel och näringar upplifvas. Som trogne och tillgifne Undersåtare skall BorgarStåndet städse utmärka sig och detta Stånd innesluta sig  nu i djupaste underdånighet uti Eder Kongl Mayts dyrbara Nåd, ynnest och bewågenhet.
 
Slutligen Talemannen för Bondeståndet:
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Bondeståndet delar i dag med sine MedStänder den oskattbara lycka, att för första gången inför Eder Kongl Mayt såsom Sweriges Konung frambära dess  underdånigste försäkran om en fast och oryggelig  undersåtelig trohet och wördnad för Eder Kongl Mayts Person.
Kallad af Folkets enstämmiga röst, att intaga Sweriges urgamla Thron, skall den i Eder Kongl  Mayts faderliga ömhet för sine Undersåtare och i de
 
s.22    (943)
med ärkänsla och tillgifvenhet, finna en enig borgen för Sitt bestånd, ett säkert Hopp för Fäderneslandets framtida sällhet.
Sweriges Rikes Allmoge, sedan urminnes tider utmärkt  af  tilltro för sine Konungar,  sin   tillgifenhet för fosterlandet som aldrig äfven under de mest olyckliga skiften, varit wacklande skall med lika tänkesätt gå de gladare tider till mötes, som genom Eder Kongl Mayts milda styrelse skola bereda Sweriges lycka och sjelfständighet. Må den Allsmäktige skydda Eder Kongl Mayts lif och befordra Eder Kongl Mayts välgörande afsigter.
Bondeståndet anhåller underdånigst att i Eder Kongl Mayts oskattbara Nåd, ynnets och bewågenhet få  vara inneslutit.
Desse underdåniga tal täcktes Hans Kongl. Mayt på följande sätt i Nåder beswara.
 
s.23   (944)
Med rörelse, som ej med ord kan tolkas, men som jag vet vara af Eder delad, har jag emottagit Eder första hälsning till mig såsom Sweriges Konung. Måtte denna uprigtiga sammanstämning, detta oinskränkta förtröstande emillan Konung och Undersåtare, altid förblifva en borgen för Fäderneslandets lyckliga öden. Stark af detta vördnadswärda  sanningsband samt af Edra mogna råd understödd, hyser jag det tröstande hopp att snart kunna bereda Riket  en lugnare framtid, sedan en önskad fred först hunnit afslutas, måhända ej utan oundvikliga upoffringar, men aldrig på bekostnad af Sweriges  sjelfständighet och ära.
     Jag slutar nu det sammanträde hvartill jag i dag Eder kallat,  förblifvandes Eder alla, Gode Herrar och Swenske Män, med en Kongl. Nåd och ynnest städse wälbewågen.
     Landtmarskalken samt Talemännen upträdde slutligen til Thronen för att hvar i sin ordning kyssa Kongl Mayts hand.
 
s.24   (945)
Wid Konungens derpå följda bortgång från RiksSalen, hvilket skedde af HofStaten företrädd, samt af Dess stora vagt angifwen, hälsades Hans Majestät åter af Riksens Ständers  enhällige glädjerop.
RiksStånden trädde sedermera af LandtMarskalken och Talemännen anförde utur RiksSalen.
Så slutades detta uti Rikets Häfder evigt märkwärdige sammanträde. Datum ut supra.
 
In fidem Protocolli   
Gust. Lagerbjelke   Hofcantzler
 
Talmännens underskrifter
På Ridderskapets och Adelns vägnar M Anckarswärd  Landtmarskalk
På Presteståndets vägnar Jacob Lindblom, Talman
På Borgarståndets vägnar H Sahlman, Talman
Bondeståndets vägnar Lars Olsson, Talman
 
Här ej sigillerat