Ur Protocoll hållit på Stockholms slott d. 27 Junii 1809
/lokalhistforsk/Adler-filer/Prot-27juni-riksdag-1809.htm
av Börje Sandén - avskrift från originalhandling på Riksarkivet (R5035)  2009-08-11
 
 Till UKF:s Startsida        Carl XIII:s tal 27 juni 1809    Voterings-Propositionen   Carl XIII:s tal 1 juli

En olaglig handling?
Att konungen kallade Bondeståndet till ett möte på slottet var en olaglig åtgärd enligt den nya Regeringsformen eftersom den förbjöd såväl riksdagen i sin helhet som enskilda riksdagsutskott att vare sig besluta om eller diskutera riksdagsärenden i konungens närvaro. Den bestämmelsen var den nya bärande idén i maktfördelningen mellan kung och riksdag. Kungen skulle i fortsättningen inte ha möjlighet att påverka riksdagens beslut.
     Carl XIII höll ett mycket sällan omnämnt tal till Bondeståndets samlade riksdagsgrupp
för att tvinga fram Bondeståndets underskrift på den nya regeringsformen efter en tre veckor lång konstitutionell kris i Sveriges riksdag. Orsaken till krisen var böndernas krav på rättvis och likvärdig beskattning av markinnehav. Adelns skatteprivilegier gjorde nämligen att bönderna betalade mer i skatt per arealenhet än adeln.  Bondeståndet vägrade att skriva under regeringsformen tills man skulle få löfte om ändring härvidlag.  Konflikten är utförligare beskriven på annan plats på hemsidan.

UR
"Protocoll hållit på Stockholms slott d. 27 Junii 1809
"
Finns också fotograferad och i lagd i UKF:s samlingar både som fil och på papper.
I Riksarkivets akt R 5035 finns också det beramade tal som Carl XIII höll  Likaså i UKF:s samlingar. Även protokollet från 6 juni finns avfotograferad. Förhoppningen är att den är så tydlig att den går att renskriva.
 
Sedan Kongl Mayt genom tillförordnade HofKantslern i Nåder låtit kalla det hedervärda Bonde Ståndet att sig på Kungl. Slottet inställa, samlades Ståndet  uti Stora galleriet kl ½ till 11 förmiddagen.
     Uppå erhållen underrättelse derom inträdde Kongl Mayts åtföljd af Stats Rådet, då Hans Mayts til Bonde Ståndet höll följande tal:
 
(Införes:)   Länk till konungs tal - ordagrann stavning med styrkningar och tillägg
 
Därefter upläste  tillförordnade HofKantslern nednastående proposition
 
/: införs :/    (saknas i  handlingen på riksarkivet)     Se här nedan hämtat från tryckt bok
 
Bondeståndet besvarade denna proposition med ett enhälligt, Ja, jemte ett allmänt yttrande att ingen votering var af nöden. Detta frivilliga begifvande var förenadt med en synbar rörelse och de lifligaste uttryck af Ståndets understålige trohet och tillgifvenhet för Kongl. Mayts person. Under denna för Konungens hjerta likaså oförgätliga som högtidliga stund framträdde Talemannen Lars Olsson, därtill anmanad af Bondeståndets enstämmiga röst, och undertecknade Regeringsformen af d. 6 Junii 1809, å Ståndets vägnar och i dess närvaro.
     Flere af  Ståndets Ledamöter yttrade sedan emot Konungen deras enskilta tankar, i afsigt att rättfärdiga det med Regeringsformens underskrifvande yppade dröjsmål. De instämde alla i dess oinskränkta förtröstan de fästade vid Konungens bemedling, och i det säkra hopp hvartill de nu mera kunde sig öfverlåta, att genom deras medständers välvilja vinna en billig lättning i de  bördor som under ett krig äro dubbelt tryckande. Konungen förklarade Sig igenkänna i detta Bonde Ståndets till billighet återkomna tankesätt, och i den varma tilgifvenhet Ståndet nu have ådagalgt för Hans Mayts person, ett nytt och o  ….agligt prof på den osvikliga kärlek  för Konung och fädernesland, som från urminnes tider utmärkte Sveriges Rikes Allmoge. Hans Mayts utlofvade, att så mycket på dess lagliga magt och på ömsesidiga rättigheters helgd, ankomma kunde, söka underhjelpa Bonde Ståndets bördor, och genom ett rättvist afseende så väl på detta Stånds som på Dess öfrige trogne undersåtares, välfärd, bereda sig den enda belöning Hans Mayts faderliga hierta åsyftade, den att för kommande tider stadga Svenska folkets lycka och sjelvständighet.
        Konungen lemnade där=efter Rummet, och blef  vid sin bortgång af  Bondeståndets lifliga och enhälliga  fröjderop  beledsagad.
In fidem  Protocolli      G. af  Wetterstedt


Det står i protokollet att propositionen skall finnas i handlingarna. Jag hittade den inte vid mitt besök på Riksarkivet. Jag återger den enligt en tryckt version:  Nils Stjernquist i kapitlet
”Regeringsformens tillkomst” i  ”Minnesskrift till 150-årsdagen den 6 juni 1959


Omedelbart efter det kungen slutat tala, uppläste Wetterstedt följande proposition:
»Är bondeståndet beredvilligt att underteckna konstitutionen, om Kungl. Maj:t nu försäkrar bondeståndet att vid de uppkomna frågor om jämkning av privilegier och skyldigheter, i vilka de övriga stånden förklarat sig vilja gå bondeståndet till mötes, använda Dess höga bemedling med all den åtgärd och kraft, som lagar och ömsesidig billighet medgiva, samt därjämte förvissar bondeståndet om full och öppen rättighet, att vid nästa riksdag ånyo väcka samt få avgjorda alla frågor rörande samma ämne, som under innevarande riksmöte man icke skulle medhinna att slutligen och fullkomligen avgöra?»