Sista
avrättningen i Bro härad - mordet i
Bro 1840 del 1
Av Gudrun och Börje Sandén.
Ur Vad hände egentligen? del 1 år 1990
/hembygd/mord-1.htm
UKF:s
Startsida del 2
del 3 Utförlig artikel av Johnny Ljung
Ämnesområden
Mordet vid Norrgrind i Bros
nuvarande centrum år 1840.
Rannsakan och dom vid Bro häradsrätt
Avrättningen på Bro härads
avrättningsplats
Inledning
och kort sammanfattning av händelseförloppet av Börje
Sandén, 1990
Utförlig artikel - Fördjupade
studier av Johnny Ljung år 2003
A. Ur Bro
härads dombok 1840 - ur Vad hände egentligen del 1
år 1990
1. Extra tingsförhandling med anledning av
mordet
2. Kronofogdens rapport
3. Protokoll från likbesiktningen
4. Intyg
5. Vittnesförhör - protokoll
6. Rättegångsprotokollet
fortsätter
7. Hovrätten befaller Bro
häradsrätt för alla begångna
brott
8. Skriftliga bevis för
tidigare brott
9. Häradsrättens dom
B. Den
folkliga traditionen om mordet
Allmän beskrivning av en
bödels uppträdande vid en avrättning.
ur Hemmets veckotidning 1989:27 av Kjell-Åke Steen (genom Lars
Svennberg)
D. Om stegling 1584
Johan III:s brev visar hur kroppen
behandlades innan den sattes upp stegel.
Handen huggs av, ben, armar bröst och rygg
slås sönder innan halshuggningen.
Inledning
Den 22 januari 1842 var det sista gången som en avrättning
ägde rum vid Bro
härads avrättningsplats. Många Bro-bor drog iväg
upp mot Lejondalsskogen för
att få se skådespelet. Det var ruskigt naturligtvis, men
troligen
tillfredsställde det behovet av spänning och våld,
samma kraft som driver
människor idag att se våldsfilmer. Den folkliga traditionen
berättar att åskådare, som klättrat upp i
träd för att
se bättre, ramlade ner när huvudet
föll. Trots det otäcka kunde man inte låta bli att
bevittna avrättningen.
Stegling avskaffas 1841
Nu fick man trots allt inte se det mest makabra, nämligen
steglingen.
Enligt domen i Bro härads tingsrätt 1840 skulle mördaren
och
tjuven Johan Gustav Mållberg "mista lifvet genom halshuggning och
varda steglad".
Men mellan domen och dess verkställande kom en ny lag 1841 som
förbjöd
stegling. Sådan
tillämpades för statsförbrytelser och mord under
försvårande
omständigheter och endast på män. För kvinnor
gällde att "halshuggas
och å båle brännas", det straff som drabbade vår
Lisa Olofsdotter (000) efter barnamordet.
Stegling innebar att huvudet och högra
handen sattes upp på en påle och kroppen delades i fyra
delar, som lades upp på ett eller flera
vagnshjul uppsatta på stolpar.
Se Johan III:s brev om stegling
och avrättning år 1585.
Avrättningsplatsen
Avrättningsplatsen låg centralt i häradet. Den finns
utmärkt på kartan 1697 över Bro
häradsallmänning ett stycke söder
om Lilla Tingsviken. Platsen är i naturen markerad med en tavla
och texten Rätteplats - "Mollbergs
grav". Troligen har avrättningsplats funnits i detta område
sedan
mycket lång tid
tillbaka. Härför talar ortnamnen Tingsviken och Lagmansboda.
Avrättningsplatsen ligger ungefär mitt emellan dem, strax
norr om cykelvägstunneln
under motorvägen. Vid tidpunkten för de två
avrättningar
vi tagit med i vår bok dömde man dock inte vid Tingsviken.
Det finns så vitt jag känner
till inga bevis för
att ting hållits vid Tingsviken, men namnet talar för att
så skett någon gång i forntiden.
Kort sammanfattning av händelseförloppet
Det började med att 13-årige Aron från Råby
gård begav sig till Norrgrind för att öppna
landsvägsgrinden åt en vägfarande. Han
fann då liket av en mördad karl liggande i diket invid
vägen. Det var delvis övertäckt
av ris och mossa.Han larmade genast några drängar
som arbetade på Finsta gärde. Kronofogden kom. Man kunde se
att den döde släpats ner i diket från
en plats uppe i den låga backen. Där fanns blodiga stenar
och blod i gräset.
Genom att plocka samman några sönderrivna papperslappar, som
visade sig vara
ett respass, ansåg man sig fått veta vem den mördade
var. Det var en okänd
främling vid namn J.F.Hudell.
Ett förhör med innehavaren av
Jungfrukrogen
i utkanten av Bro visade att två vandrare kommit dit sent
kvällen innan. Det hade druckit
ungefär tre jungfrur brännvin var. De ville ha
natthärbärge, men
vägrade att visa respass. Framåt midnatt hade de lämnat
krogen.
Soldathustrun i torpet Kvista kunde
berätta
att en nersmutsad och virrig man bultat på tidigt på
morgonen och velat ha husrum och
brännvin att dricka för han frös så hemskt. Han
hade dock bara fått
vatten att dricka och gått vidare sedan han skänkt hustrun
en halsduk.
Efter ett par dagar tog kronofogden upp
förföljandet.
Längs vägen mot Enköping hade man iakttagit en man med
det uppgivna signalementet.
Vid Irsta kyrka utanför Västerås gav han upp
förföljandet.
Men i nästa by, Ullvi, fanns
mördaren.
Han gik under det falska namnet Jakob Flinta och begick snart nya
brott, för vilka han dömdes
i tingsrätten. När han klagade i hovrätten kom det fram
att han hade falskt
namn och att han hade många brott på sitt samvete, bl a
mordet utanför
Jungfrukrogen i Bro.
Mannen som i verkligheten hette Johan Jakob
Mållberg skickades nu till häradsrätten i Bro för
att dömas för samtliga
sina brott.
Den mördade Hudell var en tillfällig
reskamrat, som han träffat i Barkarby. De hade gemensamt
fått skjuts av en dräng från
Skromsta norr om Bro.På Jungfrukrogen hade Mållberg
bestämt sig för
att råna sin reskamrat, som han trodde hade mycket pengar och
varor i sin ränsel.
Det var en varm sommarkväll nära
midnatt och Mållberg hade föreslagit att de skulle vila i en
backe utefter vägen. Krogvärden hade
ju vägrat dem natthärbärge, då de inte visat sina
respass. Mållberg
slog Hudell i huvudet med sin mässingssnusdosa och fullbordade
sedan dådet med några
kantiga stenar.
Bytet blev 6 daler 24 skiling, ett fickur av silver, ett par byxor
och en skjorta.
Länk till en betydligt fylligare redgörelse i
artikelform av Johnny Ljung
Här nedan följer protokoll från Bro
häradsrätt och andra officiella handlingar
samt den folkliga tradtionen i den form den tagit hundra år
senare.
Dokumenten talar
V skalli låta dokumenten tala, men också se hur den
folkliga tradtionen bevarat händelsen fram till 1936, då den
blev nedtecknad av en ortbo. Det källmaterial vi använt
oss av finns sedan många år i den Svenngårdska
samlingen i kommunbiblioteket. Herman Svenngård har lämnat
efter sig en handskriven avskrift som finns på
Landskansliet i Uppsala:
* Brev 1839 - 1842
* Skrivelser till Svea Hovrätt 1840 - 1842
* Resolutionsutslag 1840 - 1842
Herman Svenngård skrev själv om mordet i
Stockholms-Näs hembygdsförenings Medlemsblad 1965:3.
Börje Sandén återger händelsen i sina
huvuddrag i hembygdsboken 1984, liksom ett sammandrag av den folkliga
traditionen. Vårt källmaterial publicerdes första
gången i boken Vad hände egentligen? Del 1 år 1990.
Ur Bro härads dombok 1840
1.
Landshövdingen uppmanar Bro härad att kalla till extra ting
med anledning av mordet i Bro
Bro socken den 18 juli 1840
§ 62
S.D. Sedan från Konungens
Befallningshawande i länet ankommit, dels en så lydande
skrivelse:
Till Herr v.
Häradshöfdingen , Kammar Junkaren K. W. Sandels
Angående det mord, som, enligt Krono Fogden M.G. Groths nu
ankomne, i afskrift bifogade rapport, nyligen blifwit inom Bro socken
föröfvat å en kringvandrande mansperson, hvilken
förmodas i lifstiden varit kortfabriksarbetare J.F. Hudell,
måste Landshöfdinge Embetet härme anmoda Herr
Kammar Jungkaren att å Urtima Ting, så fort ske kan,
företaga laga ransakning; Warande den, som brottet
föröfvadt, ännu ej ertappad.
Upsala Lands Cancellie den 8 Juli
A. Wistrand C.H. Forsberg
... och dels den theruti åberopade afskrift af
kronofogden Groths rapport, af dett innehåll:
2. Kronofogde Groths
rapport
om ett mord vid Norrgrind i Bro
Till Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Upsala Län.
Förliden onsdag den 1:sta dennes straxt på eftermiddagen
uptäcktes af några arbetare under Finsta Gård, Bro
Socken,
en mansperson liggande död och nedmyllad i ett dike på en
Bro
Församlings Kyrkoherdeboställe tillydande åkervret
belägen
inwid stora landswägen emellan Finsta och Råby ägor.
Den
döde, aldeles vanställd af blod och mull, befanns i hufvudet
hafwa en mängd större och mindre hål, och
åtskilliga
på stället liggande blodiga mindre stenar samt stora
blodfläckar
på marken, utwisande tydligt, att mord derstädes blifwit
begånget.
Den mördades ränsel igenfanns gömd i en nära
stående
Enbuske, öppnad och tom, tillika några klädespersedlar
och en hans plånbok, hvarjemte en hög sönderrifna
papperslappar
woro på stället kringströdda.
Den mördades identitet fastställs
Genom dessas Hopläggande har man funnit, att af Kungl. Öfver
Ståthållare Embetet den 4:de Juni detta år
utfärdade
Resepass för kortfabriksarbetaren J F Hudell att besöka
åtskilliga
inrikes orter och Norige, men Passinnehafwarens
födelseår
och utseende funnos ej i Passet omförmäldte. Åtskillige
lappar syntes och wara fragmenter af en köpeafhandling,
undertecknad
af Carolina Hedman, samt ett Notificationskort, att mamsell Carolina
Hedman
afled på Skebo Bruk den 3 Augusti 1827.
Främlingar sedda på Jungfrukrogen
Wid efterforskande huru denna ohyggliga tilldragelse tillgått
hafwa följande underrättelser erhållits: Tisdagsafton
den
30:de Junii klockan omkring 11 hade tvänne okända
manspersoner
kommit åkande med Statdrängen Anders Petter Johansson
från
Skromsta i Tibble Socken, till den så kallade Jumfrukrogen, dit
de
ingått och köpt en sill och hwarsin sup samt gifvit
skjutsbonden
en med, hwarefter den skjutsande genast afrest, men de båda
wandringsmännen
qwarstadnat till klockan omkring 12, då de åter begifwit
sig
på wäg.
Efter all sannolikhet hade de båda
wandrarna
tagit af wägen för att hwila sig i en liten backe på
förstnämnde
dikeswret och har troligtwis den ena derstädes mördat den
andre
under sömnen, hwilken förmodan äger stöd deraf. att
icke den ringaste skada eller åkomma förmärkts å
den mördades kropp annorstädes än i hufwudet, hwilket
deremot
befunnits wara aldeles sönderslaget.
Två kvinnor hjälper kronofogden
En på Jumfrukrogen warande Piga har i den döde igenkänt
den äldre af de twå som om natten warit där jemte
Statdrängen
Johansson, som upphunit dem en Fierdingswäg bortom Stäket och
därifrån skjutsat dem till Jumfrukrogen, upgifwit att den
andra,
hwilken warit wid pass 40 år gammal, lång och smal till
wäxten
med långlagdt och swartmuskigt ansigte, ut åt kinderna
framskjutande
polisånger samt swart hår och ögonbryn wid
tillfället
warit klädd i mörkblå, skäligen behållen
Tröja
med öfwerklädda knappar, hwita Bulldansbyxor och en
Mössa
med Waksdukshätte, Hwilken Mössa han wid Stäket
lärer
tillbytt sig af en Bonde emot en annan blåklädesmössa,
gående barfotad och i lutande ställning, samt bärande
sina
Stöflar i ena Handen och i den andra ett litet knyte.
På morgonen den 1 sta Julii klockan
5 hade en mansperson med enahanda utseende och klädsel endast med
skillnad, att af grårandiga af ler mycket nedsmutsade byxor,
inkommit
uti ett, en half Fierdings wäg från Jumfrukrogen
beläget
Soldattorp. Mannen skall hafwa warit mycket blek och darrande, haft ett
rusigt utseende och sagt sig frysa fastän han förmält
sig
wara klädd i 2 par byxor, samt, efter att förgäfwes
hafwa
bedt få köpa 1/2 quarter Bränwin, utdruckit omkring ett
stop kallt watten. Han hade för Soldaten Dufwas Hustru omtalat det
han wore Bomullsmästare och ämnade sig till Göteborg,
begärte
att i Soldat Torpet få hwila sig till fram på dagen, men
då
sådant förwägrats honom omsider begifwit sig
derifrån
på wägen fram åt Grans
Gästgifwaregård.
Kronofogden tar upp förföljandet
Efter erhållen underrättelse det sist beskrifne person,
som efter all anledning är mördaren, af åtskillige
personer
blifwit sedd gående Landswägen wästerut, afreste jag i
Lördags morgon till Enköping, där en person med
ungefärligen
enahanda utseende och klädsel dagen förut blifwit sedd och
förmodligen
uppehållit sig ett helt dygn derstädes, hwarefter jag begaf
mig derifrån till Ihrsta kyrkoby utan att, oagtadt
efterforskningar
utmed wägen, lyckats ertappa honom; Till Stadsgränsen i
Westerås
afsände jag slutligen beskrifning å
Brottslingens utseende och klädsel i
ändamål
af noggrann efterspaning. Medico legal besigtning å den
mördades
kropp blef redan sistlidne Fredag den tredje dennes af Herr Doctor
Stiegler
på min begäran werkställd, och anstalt är
jemväl
fogad om den döda kroppens begrafning.
West Tibble den 7:de Julii 1840
M G Groth
... hade undersökningen
om ifrågavarande Mord blifvit utsatt att företagas å
denna, för Domens afkunnande och expeditionens utlämnande
bestämde rättegångsdag af Bro Härads Sommar Ting,
samt anstalt fogad om de personers kallande, hwilka om
mordgärningen ägde några upplysningar att meddela; Och
inställde sig såmed t.f. kron vice Länsmannen Carl
Oscar, Julin hwilken företedde;
1:mo följande:
3. Protokoll från likbesiktningen
Medico legalt
Besigtningsprotokoll.
År 1840 den 3 Jul. förrättades besigtning å ett
lik funnet omkr. 100 steg från stora landsvägen på
prestgårdens ägor i Bro Socken; men derifrån
transporteradt till Bro Kyrkas Materielbod.
Närvarande vid besigtningen voro utom flere andre, t. f. Krono
Länsmannen Herr Julin och fjerdingsman Lennberg samt Tålfman
Eric Andersson i Qvista.
Jungfrukrogen och mordplatsen
Enl. de närvarandes utsago, hade 2:ne personer till utseendet
vandrande gesäller, hwilka infunnit sig på Jungfrukrogen,
belägen några hundrade steg från stället där
liket funnits, och där ätit och druckit, derifrån
utgått om natten mellan d. 30 Jun. och 1 Jul. och af
beskrifningen på kläderna och dessa wandrares yttre
förmodades det lik som påfanns d. 1 Jul. på
ofvannämnde ställe tillhöra en af dessa.
Stället där den döde sades vara funnen, var ett dike
nederst vid sluttningen af en låg gärdesbacke. Nära
dervid funnos flera stenar, hvaribland en stor af omkring 14
skålpund vigt med tydliga tecken till av regnet till en del
afsköljdt blod: äfven funnos 3:ne nya stora
gärdesgårdsstörar, tjocka, tunga i ena änden,
mycket smala i andra och föga passande till anfallsvapen.
Ofvanför och invid diket där liket legat funnos 2:ne stora
blodfläckar på den gräsnakna marken, hvardera af ungef.
10 tums diameter. Marken omkring dessa fläckar nött och
trampad.
Kläder och
påträffade föremål
Likets och klädernas besigtning skedde ute på
kyrkogården i brist på tillräckl. dagsljus i
materialboden. Kroppen war uplagd på en bår, tvättad
och iklädd nytt linne. De kläder den döde burit och som
varit förvarade i Bro klockaregård utgjordes af: En gammal
grof vänd klädesrock med blodfläckar på armarne
och kragen, 1 par buldansbyxor som ehuru nu tvättade voro vid
anträffandet blodiga, en blå trasig klädesväst med
blanka knappar, en grof trasig skjorta med blodfläckar på
kragen och ryggen, 1 Hatt, en gammal svart halsduk med wadd, en
läderrem, som varit hägktad kring lifvet, och
byxhängslen.
Medförde saker, funna jemte liket: 1
Gesellbindel med hängslen af sadelgjord, stela af blod, en
kaskett, en mössa, ett Cigarrfodral med 1 par glasögon inuti,
en kortstämpel af träd, 2 par gamla byxor, 1 par nästan
nya skor, en liten låda, i bokform, som {i vilken}
förvarades ett messingsSigill med bokstäfverne J F H,
nål och tråd.
Alla dessa saker, tillika med några tyg- och
pappers-lappar, en tom knifslida, en påse, som tydligen brukats
till blodaftorkning, hade funnits jemte bindeln kringspridde på
marken. Bland papperslapparne funnos fragmenter af ett Pass för
kortf. J. F. Hudell dat. Stockholm i Jan. med tillåtelse för
innehafvaren att färdas till Norrige och åter. En
fällknif fanns äfven som hade varit medelst ett snöre
hängande omkr. likets hals, men bar ej spår af blodsgerning.
Yttre besiktning
Å sjelfva liket fanns någon, men ej betydlig likstelhet.
Ordinär kroppslängd och fyllighet, välbildad kropp, utan
tecken till lyte eller gammal och botad skada, några obetydliga
fläckar liknande koppärr under venstra armen och på
skuldrorna. Å hufvudet mörkt hår, ansigtet
vanställt af sår och blånader. På sjelfva
hufvudet 13 större och mindre blodsår af åtskillig
form, från 1/2 till 1 1/2 tums storlek och derunder, af hvilka de
fleste inträngde till benet. De tycktes alla anbragte med
något kantigt, ehuru ej hvasst skärande vapen eller
äggjern. Ofver vänstra ögat en mörk fläck,
hvarunder benet tycktes intryckt.
Det största såret fanns vid
högra tinningen, men hade ej fullkomligt inträngt till benet.
Wenstra öfvre ögonlocket sönderkornat, starka
blodsprängningar på båda hvitögonen, ett par
små men djupa hudsår på venstra kinden,
underläppen sönderkrossad ut- och invändigt, på
näsan 2:ne hudsår och underliggande ben och brosk brutet och
nedtryckt. Kanten af venstra örat söndrig. Några
högst obetydliga blånader syntes här och där
på kroppen, på högra lillfingret en tagelring,
könsdelarne och trakten deromkring smutsade af lerjord. På
venstra smalbenet ett nästan omärkligt ärr efter ett
bensår.
Inre besiktning
Cellei äfven under hufvudsvålen nästan öfverallt
och särdeles omkring såren bloddränkt. Venstra
hjessbenet (os bregmat.) i flere rigtningar sprucket och brutet.
(fissur & fractur) så att bitar kunde aflåssas.
Högra Tinningbenet krossadt så att stycken af benet kunde
uttagas. Pannbenet (os frontis) vid bägge pannknölarna
(tub.front.) bräckt och på venstra sidan intryckt. Wid
bencalottens aftagande, befanns hufudskålen mer än vanligt,
ehuru ej abnormt, tunn; hårda hjernhinnan (dur.mat.) ovanligt
starkt adhaersut; hjernhinnorna i allmänhet starkt blodfyllda och
isynnerhet sui mater infiltrerad med arteriellt blod. I hjernans
venstra sidokammare en bläckaktigt svart vätska.
Bröstets Cavitet.
Lungorna friska, något mörkfläckiga. Hjertsäcken
mycket tunn och innehållande ungefär 1 uns vattenakt.
vätska. Wänstra hjertkammaren blodtom, äfvenså den
högra, och venstra förmaket. Det högra förmaket
innehöll litet blod.
Buk Caviteten. Magen
fylld med gröttjock gråaktig massa (chymus) tillika med
några större fläskbitar, hvilka luktade bränvin.
Slemhinnan af föga ovanligt utseende. Lefren af ljus färg och
så mör att fingret med lätthet genomträngde dess
textur. Mjelten äfven sladdrig och mör. Stora
magkörtelen i starkt congestionstillstånd (blodfylld)
isynnerhet i tjocka ändan. I småtarmarne galla och vanlig
afsöndring, urinblåsan vattenfylld.
Bro som ofv.
Ax. W:m Stiegler
v. prov. Läkare
Wid Besigtningen och liköppningen närvarande
Carl Oscar Julin S E Lennberg Er. Andersson
4. Intyg
I stöd af närlaggde Besigtnings och liköppningsprotocoll
synes tydligen och intygas härmedelst, att den person, hwars lik
blifvit besigtigadt och öppnadt å Bro kyrkogård den
3:dje sistl. Julii, ljutit döden omedelbart och ovillkorligt till
följd af det våld, som honom blifwit tillfogat å
hufvudet, hwilket jag ej blott på aflaggd ed försäkrar,
utan äfven med denna edeliga förpliktelse: så sannt mig
Gud hjelpe till lif och själ, ytterligare bekräftar.
West Tibble d. 11 Jul. 1840
Ax. W:m Stiegler
... och 2:do
Ett af vice Länsmannen
Julin, till uplysningom mordet, med åtskillige personer, den 3 i
denna månad hållet förhörsprotocoll af denna
lydelse:
Fortsättning till del 2 Vittnesförhören
i ny fil
UKF:s
Startsida del 2
del 3 Utförlig artikel av Johnny Ljung
Ämnesområden
|