Fornborgen vid Draget - framgångsrik arkeologisk undersökning maj 1996
(införd 96-06-19)   (fornbor1.htm)

Åter till Första sidan          Ämnesområden          Rapporter


Se fortsatta undersökningar oktober 1996

(införd 96-11-29)


Se rapport från utvärderingen av 1996 års undersökningar

(införd 97-02-27)


Se några äldre inventeringsbeskrivningar av fornborgar


Rapport från undersökningen 1996

Den närmast följande redogörelsen för undersökningen bygger på de iakttagelser som gjorts under själva grävningen, således innan analysresultaten av funna prover återkommit från laboratorierna och innan kartor och fotografier studerats och utvärderats.
Vad som iakttagits och diskuterats:
- anläggningen är av allt att döma ingen "borg" - troligen en kultplats - den är alldeles för stor för att kunna försvaras, över 4000 kvm.
- den över 400 m långa stenmuren är inte rester av en "riktig" mur, stenar ligger oordnade, till och med små stenar under stora, inga rester av träkonstruktioner kunde iakttagas 
- huvudingångens konstruktion hindrar inte en besökare, den snarare inbjuder till besök
- ingången har framhävts med hjälp av stensättningar på jordvallens utsida på ömse sidor
- en stor eldhärd till vänster om ingången kan ha haft en symbolisk betydelse - kanske finns en härd även på högra sidan
- två gravrösen strax innanför ingången har inga begravningar i centrum, kanske är det bara symboliska "gravar" - kenotafer
- två mindre "gravgömmor" hittades i periferien av det ena gravröset - troligen sekundära begravningar
Översiktskarta- en ca 500 m lång jordval, på en sträcka av högst 100 m i form av en stenvall, och med utanförliggande dike/vallgrav, har undersökts på några ställen
- jordvallens funktion är oklar, den kan inte ha hindrat någon att ta sig in i anläggningen, troligen har den snarare markerat yttre gränsen för anläggningen - jordvallens konstruktion redovisas längre ner
- under och framför huvudingången i söder har stenåldersföremål hittats
- norr om och utanför anläggningen har s.k. gropkeramik hittats, äldre stenålder

Förutsättningar och förarbete
I några tidigare nummer av vår medlemsinformation har berättats om förutsättningarna för de nu genomförda utgrävningarna. Ett kort sammandrag kan vara på plats. Våren 1995 doktorerade Michael Olausson på en avhandling om fornborgar, där han framförde vissa nya synpunkter. Eftersom vi har ett flertal s.k. fornborgar, som aldrig undersökts inbjöd vi Michael att dels hålla en föreläsning kring avhandlingsarbetet, dels medverka vid en exkursion till några olika typer av fornborgar i Upplands-Bro.

Begreppet "fornborg" är inte klart definierat; man förleds helt naturligt till att tro att stenvallar uppe på berg har med försvaret av bygden att göra. Det är uppenbart att så inte alltid är fallet. I gängse litteratur har "Borgen" vid Draget kallats omväxlande "spärrfäste" och "farledsborg", vilket för tankarna till någon slags försvarsanläggning, allra helst som även en vårdkaskedja leder fram till borgen. Den ligger ju också vid en central vattenled in mot Gamla Uppsala, Valsgärde och Vendel. Traditionellt har man daterat "fornborgar" till den oroliga folkvandringstiden och den följande vikingatiden.

Vid exkursionen i höstas fick Michael uppfattningen att borgen borde vara mycket äldre, kanske från bronsålderstid ca 1000 år dessförinnan. Han ansåg omedelbart att borgen borde närmare undersökas. Innan det kunde ske måste en noggrann kartläggning göras. Här fick vi en mycket förnämlig hjälp av Upplands-Bro kommun, som gratis ställde två mätlag till förfogande för att med moderna mätinstrument göra en karta över hela området.

Till förarbetet hör också en annan undersökning som gjordes i området. När kvartärgeologiska institutionen vid Stockholms universitet behövde undersökningsobjekt för en students praktiska övningar och studier i kartläggning av bottensediment i sjöar och träsk hänvisades den av Björn Ambrosiani till Lillsjön och kärren längs den den s.k. Dragrännan. Ambrosiani är väl för allmänheten mest känd som ledare av utgrävningarna på Björkö/Birka. Han känner väl till Dragets centrala roll bland de vikingatida farlederna och insåg vilket stort värde dessa geologiska undersökningar skulle kunna få för bestämmande av tidpunkten, då farleden inte längre var öppen segelled, och man i stället måste börja dra båtarna över det uppkomna edet. Nere i gyttjan på ca 7-8 m djup hittades bl a daterbara träbitar och ett väl bevarat löv från ett träd.

Arkeologiska undersökningen maj 1996
Undersökningen gjordes av Riksantikvariämbetets Stockholms-avdelning under ledning av Michael Olausson med hjälp av ett 15-tal amatörarkeologer från Arkeologisektionen inom Stockholms läns hembygdsförbund och några arkeologistuderande vid universitetet. Från hembygdsföreningarna i Upplands-Bro deltog Agneta Allerstav, Gunilla Stenström, Sven Palmqvist och Börje Sandén. Arbetet pågick i 10 dagar. Amatörarkeologerna ("fritidsarkeologerna") har ofta förmånen att få vara med vid undersökningar som inte är betingade av exploatering av något slag. Normalt är det ju så att arkeologiska undersökningar bekostas av en exploatör. I Upplands-Bro har det aldrig varit tal om kommersiell användning av Rösaring, Fornsigtuna eller den nu aktuella fornborgen. Det är alltså undersökningar av vetenskapligt intresse som vi har haft nöjet att vara med om.

Laboratorieundersökningarna är alltid förknippade med kostnader. En del av proverna bekostas av Riksantikvarieämbetet; en del kostnader för undersökning och datering står Stiftelsen Upplands-Bro Fornforskning för. Stiftelsen sitter inne med medel som är öronmärkta för arkeologiska undersökningar i Upplands-Bro. Den har ursprungligen fått sina pengar från lokala sponsorer.

Vad har vi undersökt egentligen?
När resultaten av proverna återkommer från laboratorierna kan vi med större säkerhet yttra oss om vad det är för slag anläggning vi undersökt. Jag vill dröja vid några anmärkningsvärda detaljer i jordvallens konstruktion som möjligen kan förklara hela anläggningens funktion .
eee      Utgångsläget var att jordvallen borde vara fundament för en palissad och i så fall borde man finna stolphål längs krönet på jordvallen. I det första schaktet som togs upp tvärs över vallgraven och vallen visade sig snart en stenanläggning i centrum. åtskilliga stenar var smala spräckta stenar, som använts som kilar för att stadga upp en träkonstruktion och låg på rad, således inga vanliga runda stolphål, som man känner från byggnader. Mellan stenarna fanns några väl bevarade kolrester. Troligen har träkonstruktionen brunnit och de förkolnade resterna mellan stenarna har bevarats och torde nu med ganska god säkerhet kunna dateras med hjälp av den radioaktiva s.k. kol 14-metoden.

I arkeologers arbetsmetod ingår att så småningom ta sig ned till den orörda markytan. Efter avritning och fotografering tar man bort (förstör!) det undersökta lagret och går ett steg längre ner. Här kom en verklig "godbit" i dagen. Delvis under stenkonstruktionen låg en ca 40 cm lång förkolnad trädgren eller rot, så väl bevarad att laboratoriet utan svårighet torde kunna avgöra vilket trädslag det rör sig om. Grenen bör ha legat på platsen när stenkonstruktionen gjordes och en datering av den bör ge tidpunkten för vallens tillkomst.

Dessa spännande fynd föranledde Michael att låta öppna ytterligare ett schakt i jordvallen ca 100 m därifrån. Här fanns emellertid inga som helst stenkonstruktioner eller kolrester. Detta var mycket förvånande och måste tolkas som att det aldrig funnits en kraftig palissad runt hela anläggningen.
 

Till höstens rapport
 

Vad har då vallen tjänat för ändamål? Med tanke på de andra iakttagelserna som jag redogjort för i början, så har vi ju avskrivit tanken på att fornborgen skulle vara en "borg". Om det är frågan om en kultplats skulle vallen i stället kunna vara en markering av den yttre gränsen för kultområdet. Här kan ha funnits ett enklare "staket" innanför vilket konventionen krävde ett visst uppträdande av den besökande. "Inte skrika och stoja; ta av dig hatten när du går in i kyrkan" o.s.v. I Upplands-lagen talas om "stavgårdar", forntida heliga platser som vi inte längre skulle få dyrka när vi på 1200-talet räknades som kristna. Min personliga tanke är att vi här har ett exempel på just en stavgård.

Att jordvallen inte uppmärksammats långt tidigare kan bero på att sådana vallar inte är kända från andra fornborgar, och att vallen här dessutom var svår att upptäcka före den skogsavverkning som ägde rum för några få år sedan. I tron att anläggningen var en verklig borg hade det förvånat mig länge att det inte fanns åtminstone två försvarsvallar, vilket jag tyckte mig ha iakttagit på verkliga fornborgar. Jag letade då efter en palissad nedanför berget och fann då vallen och "diket", som gick tvärs över vattendelaren, vilket ju inte kunde vara ett vattenförande dike. Det gick dessutom inte på djupaste stället i den grunda dalgången mellan borgberget och nästa berg, som det bort göra om avsikten hade varit att dika ut området. Jag uppfattade dessutom att vall och vallgrav låg på lagom kastavstånd från stenmuren, ca 20 m.

Om det är en kultplats kan den mycket väl vara från bronsålderstid. Att den i så fall skulle ligga just här är ju inte alls onaturligt, eftersom det då var segelbar båtled förbi platsen. Som kultplats skulle den då vara äldre än Rösaring, som ju än så länge hänförs till vikingatid, och Michaels reaktion från i höstas, när han för första gången såg borgen, skulle besannas.

Stenåldersfynden
Uppland är geologiskt det yngsta landskapet i Sverige. Stenålder finner vi bara i områden som nu ligger ca 30 m ovanför vattenytan. Hittills känner vi i kommunen bara till några få stenåldersföremål som lösfynd. Vårens undersökning visar på den första kända platsen där stenåldersmänniskor vistats. Det har dock knappast varit en permanent boplats, snarare en tillfällig lägerplats för fiskare lång ute i skärgården.
Det var när vi grävt oss igenom jordvallarna vid ingången och kom ned på ursprunglig markyta som stenåldersfynden visade sig: en halv tunnackig yxa, en bit flinta, en tvärpil av flinta och några kvartsskrapor.

Fyndet av gropkeramiken har sina poänger. Det skedde sista dagen. Medan vi var sysselsatta med att lägga igen schakten började Michael mäta in ett par mindre hålvägar straxt norr om fornborgen. Hålvägarna ledde in på det skogsavverkade området rakt mot en av de många upplöjda fårorna, som gjorts för att fröträdens frö skulle ha någonstans att slå rot. Där låg keramikskärvorna helt öppet för det vana ögat.

Fortsatta grävningar i höst?
När detta skrivs har Michael Olausson just uttalat förhoppningen att kunna få återkomma med kompletterande undersökningar till hösten. Då vet vi ju också resultaten av de inskickade proverna. Det kommer naturligtvis en ny redgörelse för utgrävningarna på denna plats under hösten. Vi hoppas att slutrapporten kommer så tidigt att vi kan göra en exkursion till platsen innan det blir alltför kallt.

Se rapport från utvärderingen av 1996 års undersökningar

Åter till Första sidan          Ämnesområden          Rapporter

Upplysningar E-post till Börje Sandén