Almarestäket – anteckningar ur skilda källor
av Börje Sandén
Research för krönikespelet om Almarestäket
Sammanslaget av Almarestäk.doc och steket2.doc 2009-06-23

/almare1_texter.htm

Till UKF:s Startsida       Manus till Krönikespelet     Läsa mer            
__________________________________________________________________________

W + sidnummer  hänvisar till sida i Greta Wieselgrens Sten Sture d.y. och Gustav Trolle (1949)
ATA = Antikvariskt-Topografiskt-Arkiv, där korrespondens med Riksantikvarieämbetet sparas.

1007--08;  Spärrar vid Stäket, Olovssagan
TYP: sägner  SKAPAD: 89-12-28
SUBJEKT: Isländska sagor
FÖRF:  Snorre, Johnsen, Hildebrand
  Olov den heliges plundringståg i Mälaren 1007-1008.
  FRÅGAN ÄR: Vilket Stocksund/Stäksund avses? Norrström-Söderström eller
  Stäksundet-Ryssgraven?
  Snorres saga och Legendariska Olovssagan är motsägelsefulla.
  När händelsen ägde rum 1007-08 var Mälaren ännu en saltvattensvik av 
  havet. När Snorre var i Sverige på 1210-talet hade landhöjningen
  framskridet så långt att det hade börjat bli ström vid Stockholm. 
  Tidigare var strömmen vid Stäket. Leg. Olovssagen använder också
  namnet Skarven, som är viken norr om Stäket. Leg. Olofssagan är källa
  för Snorres mer kända version av händelsen. Leg. Olovssagan har i sin
  tur stött sig på ännu äldre källor som bevarats i fragment och som
  sammanställdes av Snorre äldre samtida Styrme frode.
 
  Snorre var själv aldrig i Stockholmstrakten. Hans topografiska
  upplysningar är andrahandsåtergivna. Därför blirväderstrecks
  förhållandena kryptiska; de stämmer bra om platsen var Stäket,
  mindre bra för Stocksund/Norrström. För att få det att stämma
  'till förmån' för Stockholm har Staffan Högberg (Stockholms historia)
  ändrat sagans ord "VÄSTER om sundet var en kastal" till 'ÖSTER om 
  sundet var en kastal'.(således kastalen som Stockholms slotts föregångare
  Äldre forskare Hans Hildebrand, Carl Styffe och Nils Ahnlund
  framhåller Stäket som den troligaste platsen.
 
  I NILS AHNLUND Stockholms historia före Gustav Vasa använder Ahnlund 
  den synnerligen diplomatiska skrivarten: (med tanke på hans uppdrag av
  Stockholm att skriva stadens historia) "Ett av de MINDRE OSANNOLIKA
  (förslagen) tar sikte på ett näs strax intill Skarvens trånga utlopp 
  vid Stäket, vilket namn just anger förpålning i farleden"
 
  HANS HILDEBRAND fotnot till skildringen (1869):Legendariska Olovsagan
  "Leg. låter härnaden i Svitjod inträffa mycket senare. Hon nämner icke
  Lagen (Mälaren) utan Skarfven, viken utanför Sigtuna. Man torde kunna
  med visshet antaga, att Stocksund är en förvexling med Steksund
  (Stäksund) och att således hela tilldragelsen passerat vid norra
  Stäket, der utloppet är smalt, vårfloden ännu besvärlig och der för
  öfrigt finnes vid sidan af den n.v. farleden en annan kortare, 
  igenvallad. Det synes som om Agnefit skulle hafva legat der uppe, och
  icke på det nuvarande Stockholms plats; det nordligare läget har ock 
  största sannolikheten för sig. Det är bibliotekarien Styffe som först
  fästat uppmärksamheten vid detta. ..." 
Börjes kommentar 2006. Saken diskuteras mycket utförligare i artiklar
på UKF:s hemsida och i föreningens nyhetsbrev
___________________________________________________________
1007--08;  Spärrar vid Stäket, Leg. Olovssagan
TYP: sägner  SKAPAD: 89-12-28
SUBJEKT: Isländska sagor
FÖRF:  Johnsen, Storm  MATERIAL finns i: p23g9
  Litteratur och källskrifter om Legendariska Olovssagan
  Oscar Albert Johnsen; 1921-12 
 
  OLAFS SAGA HINS HELGA. Efter pergamenthandskrift i Uppsala
  Universitetsbibliotek. De la Gardieska samlingen nr 8 II 
  Utgitt av Den Nordiske Historiska Kildeskriftkommission ved Ascar 
  Albert Johnsen. Kristiania 1922. 
 
  DEN STORE SAGA OM OLAV DEN HELLIGE. 
  Efter pergamenthåndskrift i Kungliga Biblioteket i Stockholm nr 2 4to
  med varianter fra andre håndskrifter.
  Utgitt for Kjeldeskriftfondet av Oscar Albert Johnsen og Jon Helgason.
  Förste bind Oslo 1941. 1941-09.
  Ovanstående texter finns i UKF:s arkiv
 
  EGO:
Börjes kommentar 2006. Nedanstående förklaring kan anses som överspelad
Eftersom forskningen nu anser att den legendariska Olovssagan är Snorres
egen första version som han själv förkortade när han ställde samman sagorna
i Heimskringla. På hemsidan finns relevanta delar av sagan i översättning,
  - Legendariska sagan är inte en utskrift av Styrme Frodes saga 
  "lifssaga hins heiliga Olafs konungs", Faltey III. s 237 
  - Bägge är komna från en nu förkommen källa. "Den äldsta saga" 
  - Redan på Are frodes tid (1100-1149) fanns tradition om Olav den 
  helige 1) folklig, 2) aristokratisk.
  Äldsta sagans tillblivelse: Se Gustav Storm. Otte Brudstykker, 1893, 
  (Svenng. saml.)
 
  Av den ÄLDSTA SAGA existerar nu endast några brottstycken
  - 6 funna som ryggbindning av fogderäkenskaper i Norska riksarkivet
  - Leg. sagan är den texttrognaste och bäst bevarade representanten för
  DEN ÄLDSTA SAGAN
  - Snorres saga bygger i stor utsträckning på den legendariska
  - Förhållandet DEN ÄLDSTA SAGA  ----> LEGENDARISKA SAGAN 
  inte enbart en avskrift,   en bearbetelse
  Leg. har genomgående förkortat källan
  ingen förbättring av ÄLDSTA SAGAN 
  - Leg. är den äldsta upptecknade(bevarade) traditionen om Olav den helige
  Beteckningen Legendarisk är vilseledande
  - endast den sista och minsta delen är legendarisk 
 
  Texten till Leg sagan finns transkriperad (med fornisländska
  bokstäver) Se pärm p23. Intressant är att just ordet 'skarven' är 
  understruket i codex. 'skarfr haeitir' 
  OBS: nyöversättning av detta parti borde göras: Bibbi (bibliotekschef) tillfrågad. 
___________________________________________________________
1007--08;  Spärr vid Stäket; Äldsta saga om Olav
TYP: sägner  SKAPAD: 89-12-28
SUBJEKT: Isländska sagor
FÖRF:  Storm,Gustav Storm  MATERIAL finns i: p23,g9
  Gustav Storm, 1893
  Otte Brudstykker af DEN AELDSTE SAGA OM OLAV DEN HELIGE. 
  Fotostatkopia hos BS.
  Originalbok i Svenngårdska samlingen
  EGO: brottstyckena tycks inte innehålla något för problemställningen viktigt. 
  Se ant i g9 
___________________________________________________________
1187;  Almarestäket 1187
TYP: annaler  SKAPAD: 89-12-28
SUBJEKT: Wisbyensium 815-1412
FÖRF:  Janse,Otto
  Otto Janse: Några erinringar ... S:t Eriks årsbok 1910 s.112
  Cronologica Svecia Es codice minoritarum Wisbyensium av anno 815 ad
  annum 1412: 
  För år 1187: "combusta est civitas Sigtunensis a paganis et Johannes 
  secundus Archiepiscopus Upsalensis in Almaernstech ab eisdem occisus 
  est, (et tunc civitas Stockholmensis edificata est)". År 1187 brändes
  staden Sigtuna av hedningarna och Johannes, den andre ärkebiskopen i 
  Uppsala, dödades av dem i Almarstäk (då uppbyggdes staden Stockholm)
  Se Gunnar Bolin Stockholms uppkomst 1933, sid 59 och 82 
  EGO: obs inga ester/ryssar omnämns, endast hedningar. 
  Sambandet mellan Stäket och Sigtuna är klart uttryckt: för att komma 
  fram till Sigtuna måste man slå sig förbi Stäket. Har måste ha funnits
  spärranordningar av något slag: pålspärrar, befästning, garnison. 
 
  Detta så mycket hellre som Snorres berättelse om Olov den helige
  (1000-talets början) nämner en kastal vid Mälarens inlopp; ett 
  förhållande som kompliceras betydligt av att den Legendariska
  Olovssagan, källa för Snorres berättelse, klart utsäger att platsen
  för avspärrningen låg vid Skarvens utlopp, alltså vid Stäket.
 
  Lägg märke till att Leg. Olovssagan inte nämner något om en kastal,
  endast att Olovs utfärd stoppades, och han var tvungen att gräva sig 
  ut på annan plats (Ryssgraven/Lilla Stäket eller Söderström; det är
  frågan!) 
  Se vidare under: 1007-08, 1921-12: Oscar Albert Johnsen. Olafs sag
  hins helga, 1941-09: Oscar Albert Johnsen-Jon Helgason. Den store saga
  oom Olav den helige. 1911: Styffe; kompletta texten
___________________________________________________________
1303-05-03;  Aspviks kvarn, under Almanir
TYP:ORIG: DS 1398  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: Birger,konung
  Konung Birger förklarar att strömmen i Aspvik i Näs socken vid Almanir
  tillhör nunnorna i Skokloster, vilka där uppfört en kvarn.
  Latin. DS 1398 
  ego: uppgiften har egentligen inte med Almarestäket att göra Svenska
  Arkivbyrån har troligen uppfattat "strömmen i Aspvik" såsom varande
  strömmen vid Almanir. (BS) 
___________________________________________________________
1307-05-12;  Aspviks kvarn under Almanir
TYP: gåvobrev;DS  ORIG: DS nr 1548  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: Erik, Valdemar; hertigar
  Hertigarna Eriks och Valdemars gåvobrev ang Skoklosters kvarn vid 
  Aspvik. Latin, DS nr 1548. Se kommentar vid 1303-05-02
___________________________________________________________
1308-05-23;  Säby(?) i Näs ges till Julita
TYP: testamente; DS  ORIG: DS nr 1308,(sic år?)  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: Birger Thomas; Hageby
  Birger Thomas av Hageby testamente. Bland annat erhåller Julita
  kloster Säby i Näs socken vid Almarnaestek.
  Latin. DS nr 1308 (nr råkar vara samma som år, felskrivn?)
  ego: känner inte till något Säby i Näs socken
___________________________________________________________
1310-01-26;  Omtalas Almarnastek
TYP: DS  ORIG: DS nr 1650  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: Dipl.Svec. nr 1650
  Omtalas Almarnastek. 
  Latin. DS nr 1650.
___________________________________________________________
1328;  Munkarna i Sigtuna får Stäket
TYP: testamente  SKAPAD: 88-12-02
SUBJEKT: Christersson,Carl  OBJEKT: dominikanmunkar
FÖRF:  Berg:13  MATERIAL finns i: s4p7
  Berg:13. Rådsherren Carl Christersson och hans hustru Helena lämnade 
  år 1328 genom testamente Almarestäket till munkarna i Sigtuna. 
  Gåvan befästades 1345 av konung Magnus (Smek)
___________________________________________________________
1344;  Almarestäk i Uppsala domkyrkas ägo
TYP: förteckning;DS  ORIG: DS nr 3834  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: Förteckning
  I en förteckning, upprättad 1344 ?, över Biskopar och Ärkebiskopar i 
  Uppsala nämnes år 1188 Johannes i Uppsala, som sistnämnda år blev 
  mördad av hedningar vid Stäket och begravdes vid Uppsala. Slutet av
  handlingen, som är ett tillägg daterad 1448, omnämner Almarestäks 
  övergång i Uppsla domkyrkas ägo. 
  Latin, DS nr 3834.
___________________________________________________________
1344-04-17;  Sigtuna klosters rätt till skog, fiske mm
TYP: stadfästelse;DS  ORIG: DS nr 3935  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: Magnus, konung  OBJEKT: Predikarebröderna
  Konung Magnus stadfäster Predikarebrödernas klosters i Sigtuna rätt
  till den skog, fisken och allt övrigt, som de erhållit i Almarnastek 
  genom testamente av herr Carl Orestason och hans hustru Fru Helena.
  Latin. DS nr 3935.
___________________________________________________________
1345-04-17;  Magnus Erikssons bekräftelse
TYP: öppet brev, bekräftelse  ORIG: RA perg  SKAPAD: 88-09-27
SUBJEKT: Magnus,konung
FÖRF:  Berg  MATERIAL finns i: s3s1p7
  Slutet på översättningen saknas. Stäket överlämnas till Sigtunas
  dominikanmunkar 1328 enligt testamente efter Karl Orestasson och makan
  Helena, vilken ärvt gården. Magnus Erikssons bekräftelse Lödöse
  1345-04-17.  Ridderstad 1 (latin).
  Svensk översättning Berg:slutet, Starbeck: V:348, DS V:437-438. p7.
  Fotostatkopia. 
___________________________________________________________
1347-02-03;  Fasteman Gerdaro in Almarum
TYP: försäljning; DS  ORIG: DS nr 4136  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: Gerdaro in Almarum
  Granby. Kyrkoherde Nils i Spånga säljer 2 örtugland jord i Kymlinge. 
  Bland fastemännen Gerdaro in Almarum.
  Latin. DS nr 4136.
___________________________________________________________
1347-06-05;  Almarnastaek omnämnt
TYP: brev; DS  ORIG: DS nr 4190  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: Hemming;ärkebiskop
  Ärkebiskop Hemmings brev. Almarnastaek omnämnt. 
  Latin, DS nr 4190.
___________________________________________________________
1350----;  Riksarkivets pergaments/pappers-brev
TYP: förteckning; DS  ORIG: DS nr 2410 m fl  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: RA:s brevsamling
  Förteckning över Riksarkivets pergaments- och pappersbrev 1350 - 1400
  upptager följande brev, vilka äro daterade på Almarestäk men ej röra 
  egendomen: n:r 2410, 2455, 2613, 2614. 
___________________________________________________________
1388-10-01;  Ärkebiskop Henrik "nostro Almarstaek"
TYP: brev  ORIG: Linköp. papperskodex  SKAPAD: 88-11-30
SUBJEKT: Henrik, ärkebiskop  OBJEKT: kronans ämbetsmän
FÖRF:  Styffe 1911:368
  Almarestäk tycks en kort tid ha tillhört ärkebiskop Henrik, som enligt
  "ex castro nostro Almarstaek" verkat på Stäket. Brevet säger att
  andliga personer inte fick dömas av världslig domstol. Almarestäk 
  drogs senare åter in till kronan.
  Avskrift i Linköpings domkyrkas papperskodex. Styffe 1911:386; Fritz 
  1973:31 "En borg vid Stäket omtalas tidigast i brevdateringar åren
  1388-1390. 1389-06-17,1390-02-07 (se dito), 1390-02-14
___________________________________________________________
1390-02-07;  Försäljning av Stäket till ärkebiskop Henrik
TYP: kvitto på betalning  ORIG: pergament RA  SKAPAD: 88-11-30
SUBJEKT: Bosson, Sten  OBJEKT: Henrik, ärkebiskop
FÖRF:  Ridd:II,Fritz:31  MATERIAL finns i: s1s3
  Sten Bosson har 1390-02-07 utfärdat ett kvitto om 300 mark vid 
  försäljning av Stäket till ärkebiskop Henrik. Se Fritz:31 fotnot. 
  Diplomatorium Dalekarlicum 921.
  Styffe 1911:368. Fotnot: Ridd Sten Boson har d. 7 febr. 1390 "in
  castro Almarstaek" utfärdat ett kvitto till ärkebiskop Henrik. 
  Styffe säger också att Stäket 1441-43 tillhörde Sollentuna härad. 
___________________________________________________________
1409-08-31;  Kronan tilldömes skatt i Almarna
TYP: räfstetingsbrev; DS  ORIG: SD fr 1401 nr 1138  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: Bonde/Benktsson
  Räfstetingsbrev av Tord Bonde och Ture Benktsson varigenom Kronan 
  tilldömes skatt av åtskilliga gårdar i Sollentuna härad. Bland dessa 
  märkas ett markland jord i Almarna, som Sture Algotsson hade, item 9 
  öre och en örtug i samma by, item 16 örtuger sammastads, som Thorkel 
  Sporasmid haver.
  Svenska. SD (Svenskt Dipl f.o.m. 1401 nr 1138.
___________________________________________________________
1419-07-09;  Ärkebiskop Jöns Gereksson
TYP: notariatsintyg; DS  ORIG: SD 2661 s 473  SKAPAD: 88-12-04
SUBJEKT: Gerekesson, Jöns
FÖRF:  Fritz 1973:31  MATERIAL finns i: s1
  I ett notariatsintyg från 1419 omtalas ett kungligt slott som några år
  tidigare hade varit förlänat till ärkebiskop Jöns Gerekesson, och 
  detta måste av sammanhanget att döma ha varit Almarestäket. 
  I anslutning till G. Djurklou 1894 s 193 har det förlänade slottet i 
  litteraturen uppfattats som Stockholm (senast N. Ahnlund 1953 s 238).
  för detta finns inte stöd i akten ifråga. Om Hilleka-affären se B.
  Losman 1970 s 73 ff. 
  Sv Arkivbyrån skriver: Notariatsintyg angående Ärkebiskop Johannes i 
  Uppsala. Almerstek omnämnes.
  Latin. SD fr.o.m 1401 nr 2661. 
___________________________________________________________
1420-06-30;  Almarestäks län; drottning Filippa
TYP: kungl brev;DS  ORIG: SD 2792  SKAPAD: 88-12-04
SUBJEKT: Filippa, drottning
FÖRF:  Fritz 1973:32  MATERIAL finns i: s1
  Stäket (-s län) finns omnämnt i brevet för drottning Filippa
  1420-06-30. 
  Sv Arkivbyrån: Konung Erik XIII utfärdar brev rörande sin gemåls, 
  Drottning Filippas lifgeding. I detta lifgeding, som var synnerligen 
  omfattande, ingick även "Allmerestgh medh lähn, som nw ther till ligge".
  Svenska. SD f.o.m. 1401 nr 2792. 
___________________________________________________________
1424-02-19;  Vad är Stäks län?
TYP: intyg  ORIG: perg RA  SKAPAD: 88-11-30
SUBJEKT: lagmansting
FÖRF:  Styffe,C.O. 1911
  Styffe 1911:339. "Stäks län:
  1) Bro, Håbo och Erlinghundra härader, var under den senare medeltiden
  förlänadt till ärkebiskopen.
  2) Att Håbo hundare hörde till "Staekins laen" säges uttryckligen i
  ett intyg om Kröpelins och hans underlydandes  ämbetsförvaltning, 
  utfärdadt på lagmansting i Siktunom år 1424, vid samma tillfälle som 
  det af Peringsköld, Mon. Upland., s. 83 åberopade för Bro och Erlinghundra.
___________________________________________________________
1424-03-02;  Lagmansting i Sollentuna; Stäks hus
TYP: vittnesbrev  ORIG: RA papper  SKAPAD: 88-11-08
SUBJEKT: Mathisson, Niclis
  Westman: Aktsamling till kungsåderinstitutets historia. Vittnesbrev
  för Anund Sture rörande hans hustrus fädernearv, givet vid lagmansting
  med Sollentuna härad den 2 mars 1424.
  Holmen på vilken Almarestäks hus är byggt, färjan, färjestaden 
___________________________________________________________
1429;  Kung Albrekt konfiskerar Stäket
TYP: dombrev  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Albrekt, konung
FÖRF:  Fritz 1973:31  MATERIAL finns i: s1
  Kung Albrekt har enligt ett dombrev 1429 konfiskerat den holme som
  fästet var byggt på från Peter Israelsson (Finsta-ätten) "thy at han 
  fyldhe sinom raette herra konungh Magnus aff rikith j store nödh".
  Fritz, fotnot: 1424-03-02, 1429-01-13, 1429-11-04 pappersbrev RA. 
  1440-03-09 Aktsamling till kungsådreinstitutets historia bil 9 utg av
  K.G.Westman, K-G Lundholm 1956 s 30, B. Fritz (1964) s 91, 124.
___________________________________________________________
1434;  Ragvaldis tal i Basel om götarna
TYP: tal  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Nikolaus  OBJEKT: konciliet i Basel
FÖRF:  Rosén:295,289
  Ragvaldi i talet i Basel 1434 inför konciliet. Ej finns götanamnet i 
  andra länder fast ståndande utom allenast i Svea rike, ty därifrån
  utspriddes det i andra länder, såsom skriften säger
___________________________________________________________
1434;  Stäket skall brännas; Karlskrönikan
TYP: rimkrönikan  ORIG: rimkrönika  SKAPAD: 88-12-04
SUBJEKT: Kröpelin, fogde  OBJEKT: Nipertz,fogde
FÖRF:  Karlskrönikan  MATERIAL finns i: s1
  Se dokument/Karlskrönikan. Stockholms slotts hövitsman Hans Kröpelin 
  befallde sin underfogde Erik Nipertz att bränna Stäket Mårtensnatten 1434. 
__________________________________________________________
1440-02-08;  Bekräftelse på jordbyte med Ragvaldi
TYP: jordbyte,bekräftelse  SKAPAD: 88-12-02
SUBJEKT: Birgersson,Christina  OBJEKT: Ragvaldi,ärkebiskop
  Kan inte återfinna källan. Enligt äldre databasen hänvisas till p7.
  Bekräftelse på jordbytet mellan Ragvaldi och Cristina, Birger
  Pederssons hustru. Se 1442-04-20.
___________________________________________________________
1440-03-09;  Almarestäks hus
TYP: vittnesbrev, lagmansdom  ORIG: RA papper,perg  SKAPAD: 88-11-08
SUBJEKT: Slafweca,Claffws  OBJEKT: öppet brev
  Klaus Slafweca, underlgaman i 'Oplandom', har hållit lagmansting i
  Akalla. Olof Kooger har köpt holmen (se nedan). Anund Sture har
  tidigare ägt Stäket. 
  Se äv. Westman: Aktsamling för Kungsådreinstitutets historia.
  Vittnesbrev för fru Kristina, Anund Stures änka, rörande hennes
  fädernearv, givet på lagmanstinget med Sollentuna härad 9 mars 1440. 
  Bevis för att hon är rätta ägaren till Stäket.
  Yttre Almarna, Övre Almarna, köpt av Olov Kogger, holmen där
  Almarestäks hus är byggt uppå, färjan, färjestaden, av ålder hennes
  rätta fädernearv
  Sv.Ark. Akarla. Lagmansbrev ang. Almarna Steks hus. Se avskrift.
  Svenska. Original på pergament i RA. Fotostatkopia.
  ego: OBS. Avskrift finns.
___________________________________________________________
1440-10;  Nikolaus tillbyter sig mark i Stäket
TYP: häradsting  SKAPAD: 88-12-02
SUBJEKT: Jonis/Laurents  OBJEKT: Ragvaldi,ärkebiskop
FÖRF:  Berg:16  MATERIAL finns i: p7s4
  Jonis i Glia & Laurents i Ändistom upplåter 3 öresland i Almar Stäk
  Öfra bynom och en halv mark jord i Yttra bynom med åkrar, ängar,
  kvarnströmmen, fiskeströmmen och alla tillagor. De fingo igen 5
  öresland i Bagarom i Sollentuna, 8 örugland i Rinkaby och Loghö Sochn.
  Häradshövdingen i Sollentuna gav fasta på bytet samma år. Se Berg:16.
___________________________________________________________
1440-10-03;  Kronans skatter får inte minskas
TYP: öppet brev  ORIG: Olaus Berg 1750  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Riksrådet  OBJEKT: Nikolaus,ärkebiskop
FÖRF:  Ridderstad:III  MATERIAL finns i: s1s2s4p7
  Riksrådet tillåter ärkebiskop Nikolaus att byta till sig Almarestäk
  och tillhörande land och vatten med det villkoret att kronan inte går
  miste om sin ränta.
  Kronans skatter fick inte minskas. Stäket hade aldrig tillhört Upsala
  Öd. Befästandet motiverades med att ärkebiskopen var kungens närmaste man.
___________________________________________________________
1441;  Nikolaus övertar Stäkets färjestad m.m.
TYP: stadfästelse  ORIG: RA orig på perg  SKAPAD: 88-11-08
SUBJEKT: Sture,Gustav Anundso
  1441 u.d.
  o.o. Gottzstaff Anundsson Sture stadfäster sin nu avlidna moder fru
  Christinas överenskommelse med ärkebiskop Niclis i Uppsala rörande
  Staeket och färjestaden samt överlåter på honom all sin egendom
  därstädes.
  Svenska. Original på pergament i RA. Fotostatkopia 
__________________________________________________________
1442-04-20;  Feldaterad hos Berg:17
TYP: bytesbrev  SKAPAD: 88-12-02
SUBJEKT: Kristina,änka  OBJEKT: Nikolaus,ärkebiskop
  Feldaterad (?) hos Berg:17. Se 1442-04-29 
___________________________________________________________
1442-04-23;  Kung Kristoffers stadfästning
TYP: bekräftelsebrev  ORIG: RA orig på pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Kristoffer,konung  OBJEKT: Nikolaus,ärkebiskop
FÖRF:  Styffe 1911:369  MATERIAL finns i: s1s3p7
  Konung Kristoffer medgiver ärkebiskop Niclis att för sig och
  efterkommande tillbyta sig Almarestaek och ön som slottet var byggt
  på, åker, äng, fiskeström, kvarnplats och tomtastad. Få obehindrat
  bygga till slott el gård. "Gudi till heders, S:t Erik och den heliga 
  kyrkan till värdighet, och Sveriges krona till styrka och beskärm.
  Fotostatkopia. 
  Svenska. Orig på perg i RA.
  Styffe 1911:369. Fotnot. Ridderstad:IV 
___________________________________________________________
1442-04-29;  Nikolaus tillbyter sig mark i Almaerstaek
TYP: bytesbrev  ORIG: RA rig på pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Kristina,Pederson  OBJEKT: Nikolaus,ärkebiskop
FÖRF:  Berg:17  MATERIAL finns i: s1s3
  Kristina, änka efter Peder Birgersson, Birger Pedersson och Jöns
  Pedersson bortbyta till ärkebiskop Niclis i Uppsala 16 örtugaland i
  Almarestaek i Näs s:n mot 10 öresland i Fastabergom i Skedrige socken.
  Fotostatkopia. 
  Svenska. Original på pergament i RA.
  Feldaterad (?) hos Berg:17 = 1442-04-20.... för efterkommande och 
  Uppsala domkyrka till evärdelig tid.
___________________________________________________________
1443-12-31;  Nikolaus tillbyter sig mark
TYP: bytesbrev  ORIG: RA orig på pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Sture,Gustav  OBJEKT: Nikolaus,ärkebiskop
FÖRF:  Styffe 1911:368 not 2  MATERIAL finns i: s1s3
  Riddaren Gottzstaff Sture bortbyter med samtycke av sin hustru 
  Birgitta Stensdotter till ärkebiskop Nicklis i Uppsala 1/2 markland i
  övra byn och 1/2 markland i nedra byn i Almarstaek i Näs socken i 
  Sollentuna härad mot 9 öresland i Karlaby i Täby socken i Vallentuna 
  härad och 10 öresland i Vigby i Husaby Norrsunds socken i Erlinghundra
  härad.
  Motbrev av samma dag, utfärdat av ärkebiskopen finnes även bevarat.
  Fotostatkopia. 
  Upplåter till evärdelig tid. p7, Berg:17
  Styffe 1911: Stäket låg uttryckligen i Sollentuna härad. 
___________________________________________________________
1444;  Nikolaus tillbyter sig Horsgiärde
TYP: bytesbrev  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Nikolaus,ärkebiskop  OBJEKT: Stensson,Knut
FÖRF:  Ridd:8
  Ärkebiskop Nikolaus Ragvaldi ger riddaren Knut Stensson, Säby i
  Wekholm socken och Trögds härad, som riddarens syster Margareta
  Stensdotter tidigare givit kyrkan för "själagift" och får i utbyte
  Horssgiärde liggande under Almare Stäk. Berg:18. Ridd:8
  ego: OBS se 1447 - oklarhet.
___________________________________________________________
1444-02-08;  "För evärdelig ego"
TYP: fastebrev  ORIG: RA orig på pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Birgersson,Harald  OBJEKT: Nilolaus,ärkebiskop
  Sollentuna häradsting. Harald Birgersson, häradsdomhavande i
  Sollentuna härad, utfärdar fastebrev för markbyte av 1443-12-31. Två 
  kopior i gårdshandlingarna (s1)
  Fiskevatten, fiskeström och verk, färjestad, kvarn och kvarnstad, äng
  och åker. För evärdelig ego. Fotostatkopia.
___________________________________________________________
1444-05-01;  Försäljning till ärkebiskop Nikolaus
TYP: säljbrev  ORIG: RA orig på pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Arvidshustru,Sigrid  OBJEKT: Nikolaus,ärkebiskop
FÖRF:  Ridd:8  MATERIAL finns i: s1
  Sigrid Arvidshustru i Wedelösta säljer till ärkebiskop Niclis i
  Uppsala sin rätt i huvudströmmen och skeppsleden vid Staeket för 40
  mark svenska penningar i Stockholms mynt. 
  Svenska. Original på pergament i RA. Fotostatkopia.
___________________________________________________________
1445-05-08;  Nikolaus byter till sig Stäket
TYP: fastebrev  ORIG: RA orig på pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Birgersson,Harald  OBJEKT: Nikolaus,ärkebiskop
  Sollentuna häradsting. Harald Birgersson, häradsdomhavande i
  Sollentuna härad utfärdar fasta å 16 örtugland jord i Almerstaek, som
  Peder Birgerssons änka Kristina och hennes söner Birger och Jöns
  Pederssöner bortbytt till ärkebiskop Niclis i Uppsala mot 10 öresland
  i Fastabergom i Skedrige socken i Tuhundra härad.
  Svenska. Original på pergament i RA. Fotostatkopia.
___________________________________________________________
1446-05-20;  Stäket skall ha edsvuren hövitsman
TYP: förordning  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: domkapitlet
FÖRF:  Ridd:9. Berg:L=45-47
  Stadgar utfärdas i Uppsala domkyrkas sakristia enligt vilken Almare
  Stäk hädanefter skall ha edsvuren hövitsman. "... hurusom Stäkets 
  slott skulle av en edsvuren hövitsman mottagas, fullbyggas och 
  styras". Starbeck:V:351, Ridderstad:9
  Latinsk text i tryckta upplagan av Olaus Er Berg sid 45-47
___________________________________________________________
1447-12-27;  Nikolaus byter till sid Horsgärdet
TYP: bytesbrev  ORIG: RA orig på pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Stensson,Knut  OBJEKT: Nikolaus,ärkebiskop
  Riddaren Knut Stensson bortbyter Horssagierde vid Allmarstaek till
  ärkebiskop Niclis i Uppsala mot Säby i Vekols s:n
  Svenska. Orig på pergament i RA. 
___________________________________________________________
1448-07-14;  Jöns får Karl Knutssons bekräftelse
TYP: bekräftelsebrev  ORIG: RA orig på pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Karl Knutsson,kung  OBJEKT: Jöns,ärkebiskop
FÖRF:  Ridd:V  MATERIAL finns i: s1,s3
  Konung Karl Knutsson gör veterligt, att han med sitt råd rannsakat
  konung Kristoffers öppna, beseglade brev, så ock svenska rådets brev 
  från Arboga, båda ställda till värdig fader Ärkebiskop Niclis angående
  Almarstaek. Konungen tager den nuvarande Ärkebiskopen Iennis och
  Almarstaech i sitt "Sönnerliga och konungslika" hägn. 
  Svenska. Orig på perg i RA. Fotostatkopia.
  Brevet bekräftar att det finns murad byggning på holmen. 
___________________________________________________________
1448-1457;  Karl Knutsson 1:a svenskvalda på ö 100år
TYP: upplysning  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Karl Knutsson;1.gång
  Karl Knutssons första period 1448-1457. Han var första svenskvalda
  kung på över 100 år. Man ville hindra Oxenstiernorna att få för mycket
  makt. Bröderna Bengt och Nils: riksförståndare. Brodern Jöns:
  ärkebiskop. 
  Överenskommelse med Danmark att man skulle välja gemensam kung nästa 
  gång. Doroteas morgongåva (Örebro, Närke, Värmland) orsakade
  långvariga strider. Räfsten, Avsättning. Strängnäs - Danzig.
___________________________________________________________
1451-03-15;  Almarestäks byggning, kvitto på varor mm
TYP: kvitto på pengar och varor  ORIG: RA orig på pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Jöns
FÖRF:  Ridd:11  MATERIAL finns i: s3
  Ärkebiskop Jöns i Uppsala kvitterar penningar och varor till
  biskopsbordets slotts Almerstecs byggning. 700 mark i såväl pengar som
  malt, råg, järn, tegel, kalk m.m.
  Svenska. Orig på perg i RA.
___________________________________________________________
1456-08-24;  Torpet Kloffstena vid Aelmarstech
TYP: torp tas till lego  ORIG: RA orig på papper  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Jöns,ärkebiskop
  Ärkebiskop Ienis anammar och till lego tager ett ödetorp kallat
  Kloffstena, som ligger vid Aelmarstech i Brohundare och Naess socken.
  Svenska. Orig på papper i RA. 
___________________________________________________________
1457-01-26;  Jöns uppsäger Karl tro och lydnad
TYP: brev,smädeskrift  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Jöns,ärkebiskop
FÖRF:  Ridd:13  MATERIAL finns i: p7
  Skrivelse - smädeskrift - uppsatt av ärkebiskop Jöns på Uppsala
  domkyrkas port när Karl Knutsson var i krig med danskarna. Jöns
  uppsäger konungen tro och lydnad. Han nedlade på altaret bredvid S:t 
  Eriks skrin sin "biskopsskruf"
___________________________________________________________
1457-03-21;  Stäks län; första gången nämnt (ego:?)
TYP: förläning Stäks län  ORIG: Vitt:ak pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: riksrådet  OBJEKT: Jöns,ärkebiskop
FÖRF:  Styffe 1911:338
  Sveriges riksråd förlänar ärkebiskop Ienis i Uppsala Staeks län m.m. 
  på livstid med konungslig rätt och rättighet.
  FÖRSTA GÅNGEN som STÄKS LÄN omtalas. Riksrådet utfärdar brevet sedan 
  Karl Knutsson gått i landsflykt. Gäller Jöns personligen under hans
  livstid. För den stora möda och de stora utgifter för riket och allas
  deras bästa.
  Styffe 1911:338. "Ärkebiskopen fick tid efter annan Östhammars län
  (1442), Oland (1448), STÄKES LÄN, Uppsala stad (1457) m.m...." 
  Arvingarna skulle få Olands härad i ytterligare 10 år.
  Fotostatkopia. 
___________________________________________________________
1458-02-06;  Kristian I stadfäster kyrkans rätt
TYP: stadfästelsebrev från Kristian  ORIG: RA orig på pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Kristian I,konung  OBJEKT: Jöns,ärkebiskop
FÖRF:  Ridd:VII  MATERIAL finns i: s1,s3,
  Kung Kristian tillåter att ärkebiskop Jens av sina förläningar må 
  förbättra sitt biskopsbords och den heliga kyrkans i Uppsla slott 
  Almarstaek i dess byggning i vad måtto han det göra kan. 1458 ger 
  Kristian bort länet även för efterkommande biskopar med rätt att
  använda avkastningen till förstärkande av slottet. Vidare stadfäster 
  konungen alla de brev och bevisningar, som Uppsala domkyrka och
  ärkebiskopsbordet hava kan på Almarstaek och dess tillagor. 
  Svenska. Orig på papper i RA. Fotostatkopia. 
___________________________________________________________
1461-04-30;  Kvitto för byggkostnader till Stäket
TYP: kvitto  ORIG: perg RA  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Jöns,ärkebiskop
FÖRF:  Ridd:VIII. Ridd:11  MATERIAL finns i: s1s3
  Kvitto på medel som prästerskapet åtagit sig att bidraga med 1458.
  Byggkostnader för Stäket
___________________________________________________________
1461-04-??;  Svecie Primas
TYP: latinsk text  ORIG: RA orig på pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Jöns;ärkebiskop
  Hittills endast funnen hos Ridderstad: VIII. Jag har på något sätt
  daterat till 30 april (?), "ultimo die Aprilis" 
  Svecie Primas
___________________________________________________________
1461-12-28;  Svecie Primas
TYP: kvitto  ORIG: RA orig på pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Jöns,ärkebiskop
FÖRF:  Ridd:11  MATERIAL finns i: s1s3
  Jöns fick 1/16 av de medel som den påvlige legaten Marinus de Fregeno
  insamlat i ärkestiftet för kristenhetens försvar mot turkarna. 
  "Svecie Primas" kallas ärkebiskopen i dokumentet
___________________________________________________________
1462;  Svecie Primas
TYP: latinsk text  ORIG: RA pergament  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Jöns;ärkebiskop
  Svecie Primas
___________________________________________________________
1462-10-31;  Skatter för uppförandet av stenhuset
TYP: brev  ORIG: perg RA  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Jöns,ärkebiskop
FÖRF:  Ridd:11.Ridd:X  MATERIAL finns i: s1s3
  Ärkebiskop Jöns erkänner att han mottagit två skatter från
  prästerskapet i stiftet för uppförandet av stenhuset på Stäket.
___________________________________________________________
1463-08-14;  Till besättningen på Stäket
TYP: brev  ORIG: RA papper, BHS:3  SKAPAD: 88-11-09
SUBJEKT: Jöns,ärkebiskop  OBJEKT: svenner på Stäket
  omkr 14/8.
  Ärkebiskop Ienis hälsar Lasse Nilsson, Sven Nilsson, Pawel Olsson och
  alla sina trotjänare, som på Staekit ligga, samt beder, bjuder och
  förmanar dem, att efter hans nådig herre fått någon ovilja till honom,
  så att han (Ienis) vore förhindrad att komma till dem, de icke måtte 
  sätta sig till värn emot Konungen eller Konungens folk.
  Svenska. Orig på papper i RA. Fotostatkopia. 
___________________________________________________________
1463-64-65;  En biskop ger Stäket åt en annan
TYP: upplysning  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Kettil;biskop m.m.
  Under striderna på 1460-talet spelade Stäket en stor roll som
  stödjepunkt. Många brev har bevarats, som visar att kyrkan vårdat dem
  som grundvalar för sina rättskrav. 1463 hade Kristian tagit Stäket.
  Ärkebiskopen blev fånge i Köpenhamn, men kunde återvända 1464 som 
  segrare. 1465-01-01 återlämnades Stäket till ärkebiskopen. En månad
  senare fick han av Kettil Stäks län på evig tid.
  Ego. Den ene biskopen ger den andre.
___________________________________________________________
1464;  Slottsloven till Christern Bengtson m fl
TYP: öppet brev  ORIG: Hadorph.Rimkrönikor  SKAPAD: 88-11-10
SUBJEKT: Kettil,biskop
  Biskop Kettil m fl lämnar å Uppsala domkapitels vägnar slottsloven för
  Almarstäk till Christiern Bengtsson och David Bengtsson att de skall 
  hålla slottet åt ärkebiskop Jenis. Vid förfall för honom får det inte
  lämnas till någon anan än Domkapitlet Almarstäk 1464 in profesto Benidicti Abbatis.
___________________________________________________________
1464;  Kristian har återtagit Stäket
TYP: brev  ORIG: Hadorph.Rimkrönikor  SKAPAD: 88-11-10
SUBJEKT: Kristian,konung  OBJEKT: Axvalla län
FÖRF:  Bengtsson,Christiern  MATERIAL finns i: s3
  Konung Christiern till Axvalla län om den otroskap och uppresning som
  Christiern Bengtsson och David Bengtsson m fl gjort mot honom. Vidare
  att konungen har återtagit Stäket, Salista.
___________________________________________________________
1464-04;  Slottet lämnas till Kristian
TYP: brev  ORIG: Hadorph,rimkrönikan  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Kristian I,konung
FÖRF:  Ridd:17  MATERIAL finns i: s1s3
  Kristian I tvingar Jöns bröder David och Christiern som fått
  slottsloven på Almarestäket att lämna över slottet till kungen, vilket
  skedde strax före slaget vid Haraker 1464-04-17.
___________________________________________________________
1464-11-02;  Slottet omtalas; ett skepp:d talg
TYP: försäljning av talg  ORIG: RA papper  SKAPAD: 88-11-10
SUBJEKT: Karlsson,Gustav  OBJEKT: Andree,Erik,domprost
  (1464)2/11. 
  Riddaren Götzstaff Karlsson till domprosten Erik Andree i Uppsala med
  anhållan om denne ville sända honom ett skepp:d talg. Talar även i
  förtäckta ordalag om slottet. 
  Svenska. Orig på papper i RA. 
___________________________________________________________
1464-11-12;  Stäket hotas av Karl Knutsson
TYP: brev  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Karlsson,fogde
FÖRF:  Styffe3:156  MATERIAL finns i: s3
  Gustaf Karlsson (Gumsehufvud) om sin svåra ställning då han på Stäket
  hotas av den återkomne Karl Knutsson å ena sidan och den återkomne
  Jöns å andra sidan. Han vill hålla slottet om han får proviant. Styffe 3:156.
___________________________________________________________
1465;  Kettil förlänar Stäket till biskopsbord
TYP: förläning på evig tid  ORIG: okänt  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: Ketill,riksförestånd
  Biskop Ketill, biskop i Linköping och i ärkebiskop Jöns frånvaro
  riksföreståndare, förlänar ärkebiskopsbordet Almarestäks län för evig
  tid tillika Stäks län med rättighet att uppbara all kronans ränta.
___________________________________________________________
1465-01-01;  Kristian begär Stäket överlämnat
TYP: brev  ORIG: RA på papper  SKAPAD: 88-11-10
SUBJEKT: Kristian,konung  OBJEKT: Karlsson,Gustav
FÖRF:  Ridderstad XIV  MATERIAL finns i: s3
  Konung Christiern beder riddaren Gustav Karlsson att återlämna Staeket
  som konungen antvardat honom i slottslov, till ärkebiskop Jöns i
  Uppsala, efter Stäket hörer denn heliga kyrkan till.
  Svenska. Orig på papper i RA. Fotostatkopia. 
___________________________________________________________
1465-02-01;  Stäks län ges till Jöns
TYP: brev  ORIG: Hadorph,rimkrönikan  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Kettil,riksförestånd
FÖRF:  Ridd:XV,Ridd:18  MATERIAL finns i: s1s3
  1465-02-01 (?) ger Kettil såsom riksföreståndare åt Jöns som plåster 
  på såren "Allt Stäks län, som han förr och nu i värjo haver, till evig
  tid under ärkebiskopsbordet till Almarestäks slott med all konungslig
  ränta och rättighet. Om kung eller riksföreståndare skulle vilja
  återkalla det åläggs böter till domkapitlet på 10 000 mark av kronans
  skatt och ränta, Strax efter gavs också Oland och Östhammar.
___________________________________________________________
1465-09-28;  Stäket är ej ärkebiskopens personliga
TYP: intyg  ORIG: RA perg  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: Jöns,ärkebiskop
FÖRF:  Ridd:XVI.Wiselgren:72  MATERIAL finns i: s1s3
  Ärkebiskop Jenis intygar, att den byggning, murning och bekostning,
  som han gjort på kyrkans och ärkebiskopsbordets slott Almarestaek,
  hade han gjort av bordets räntor samt med kyrkans och presterskapets 
  hjälp.
  Svenska. Orig på perg i RA. Fotostatkopia.
  Kronan har hjälpt till med dagsverken  Styffe 1911: fotnot sid 369
  Jöns - ärkebiskop och Sveriges Förste förklarar att slottet ej är 
  ärkebiskopens personliga. Slottet är helt och hållet kyrkans,
  kapitlets och prästerskapets egendom.  S:t Eriks slott.
___________________________________________________________
1465-a;  Slottet tillhör kyrkan säger Kristian
TYP: brev  ORIG: perg Ra  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Kristian I,konung  OBJEKT: Karlsson,Gustaf,fogd
FÖRF:  Ridd:XIV. Ridd:17  MATERIAL finns i: s1s3
  Konung Christiern befaller Gustaf Karlsson att återlämna Stäkets slott
  till ärkebiskop Jöns. Slottet tillhör kyrkan säger kungen.
___________________________________________________________
1466-;  Lösensumman för Stäket höjs till 12000 m
TYP: brev  ORIG: Hadorph,rimkrönikan  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Jöns,ärkebiskop
FÖRF:  Ridd:XVII.Ridd:19  MATERIAL finns i: s1s3
  Jöns höll herremöte i Vadstena i början av 1466, där lösensumman för 
  Stäket höjdes till 12 000 mark. Dagligen i evig tid sjunga mässor i
  Uppsala (?) 
  Riksrådets brev i samma ärende 1466-02-02. Se Wieselgren sid 445-446.
___________________________________________________________
1466-02-02;  Jöns får Stäket på evärdelig tid
TYP: riksrådets brev på Stäks län  ORIG: Bielkes kopiebok  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: riksrådet
FÖRF:  (Ridd:XVII.Ridd:19(se 1466-a!)
  Riksrådets brev på Stäks län och Uppsala stad, givet i Vadstena
  1466-02-02. Se även Vadstena 1466  Kyndelsmässodagen. 
  Marginalanteckn. NB. Et merkeligitt breff, som ricksins rådh och adell
  giffuer Erckebiscop Jöns, på Stächs lähn och Upsala stad till
  domkircken, till everdeliga ägor, wdi skadegäld.
  NB. Om Stäks lähn och wpsala stad skulle nogen tidh återkalles til
  Crone, så skulle wederläggis domkirke XII:m Mk penninge Stockholms mynt. 
___________________________________________________________
1466-02-16;  Kristian stadsfästelse
TYP: bekräftelse  ORIG: okänt  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: Kristian,konung
  Kung Kristian bekräftar och stadfäster ärkebiskop Jöns och
  domkaptitlets rätt till Stäket och stäks län enligt svenska riksrådets
  tidigare brev. 
  Se Wieselgren sid 75.
___________________________________________________________
1469-07-24;  Stäket pantsätts för lån från kungen
TYP: pantbrev på Stäket  ORIG: RA perg  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: Tord,postulatus
FÖRF:  Karl,konung
  Tord, postulatus i Uppsala, gör veterligt, att konung Carl lånat honom
  1082 1/2 mark koppar och reda pgr. Tord pantsätter Staekidh för lånet.
  Svenska. Orig på perg i RA. Fotostatkopia.
___________________________________________________________
1470-10-27;  Jakob vill förhindra mord m.m.
TYP: brev  ORIG: UU papper  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob
  Ärkebiskop Jacob skriver från Almerstek om de åtgärder han vidtagit
  för att förhindra vidare mord och blodsutgjutelse. 
  Svenska. Orig på papper i Universitetbibl i Uppsla-
___________________________________________________________
1488-11-12;  Jakob får skyddsbrev på Almarestäk
TYP: skyddsbrev  ORIG: pergament  SKAPAD: 88-11-30
SUBJEKT: Skyddsbrev  OBJEKT: Jacob,ärkebiskop
FÖRF:  Styffe 1911: 369
  Troligen samma som 1488 i min personliga databas: Jacob fick
  skydssbrev för Almarestäk. Se Styffe 1911:369. "Fogdar funnos på
  slottet, såsom år 1488, då en Erik Bengtsson nämnes som sådan" 
___________________________________________________________
1489-06-18;  Almerstekx slott; tvist om prebenda
TYP: tvist avgörs  ORIG: RA perg  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob
  Ärkebiskop Jacob avgör på Almerstekx slott en tvist angående
  instiftandet av en prebenda.
  Svenska. Orig på perg i RA.
___________________________________________________________
1489-11-12;  Landsfogde Erik Benedicti, Almarstaek
TYP: säljbrev  ORIG: RA perg  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: Diderik,pärlstickare  OBJEKT: Benedicti,Erik
  Diderik perlastikker, borgare i Uppsala, säljer till landsfogden Erik
  Benedicti på Almarstaek sin gårdstomt i Uppsala.
  Svenska. Orig på perg i RA.
___________________________________________________________
1495-11-05;  Dävensö; S:t Eriks banér
TYP: brev  ORIG: RA  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Sture,Sten d.ä  OBJEKT: Jacob,ärkebiskop
FÖRF:  Styffe BHS4:196  MATERIAL finns i: s3
  Sten Sture d.ä. till ärkebiskop Jacob om rustningar mot ryssarna, lån
  av S:t Eriks banér, krigshjälpen till Norrland. 
  Dävensö omnämns. S:t Eriks banér.
___________________________________________________________
1497;  Stäket belägras; befrias av danskarna
TYP: upplysning  SKAPAD: 88-12-04
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob  OBJEKT: riksrådet
  1497 hade Jacob Ulfsson tagit sin tillflykt till Stäket, varifrån 
  motståndet organiserades. Öppen inbördes strid utbröt. Sten Sture 
  stormade biskopsgården i Uppsala. Bannlysning från Ulfsson. Stäket
  belägrades och de inneslutna herrarna befriades av en dansk styrka.
  Därefter erkändes Hans som kung. 
___________________________________________________________
1497-05-21;  Jakob förnyar sin trohetsed till Kristia
TYP: trohetsförklaring  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob  OBJEKT: Kristian I,kung
  Ärkebiskop Jacob förnyar sin trohetsed till kung Kristian I, sedan
  Sten Sture d.ä uppmanat honom att bidraga till rikets värn. 
  Se Ridd sid 24 och not 43. 
___________________________________________________________
1497-06-24;  Jakob bannlyser Sten Sture
TYP: bannbrev mot Sten Sture  ORIG: Jacobs kopiebok  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob  OBJEKT: Sture,Sten d.ä.
FÖRF:  Ridd: XX  MATERIAL finns i: s1s3
  Ärkebiskop Jacob förklarar Sten Sture och hans medhjälpare i bann att
  inom 12 dagar göra bot och bättring. Jacob konstaterar att Sture
  träder ännu djupare in bannet sedan han skövlat ärkebiskopsgården i
  Uppsala.Se Ridd sid 25 och not
  46. XX. Handlingen är hämtad ur Jacob Ulfssons kopiebok. 
___________________________________________________________
1497-07-01;  Skada på S:t Eriks slott
TYP: brev  ORIG: RA perg  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: vissa riksråd
FÖRF:  Styffe BSH4:225  MATERIAL finns i: s3
  Några undertecknade riksråd församlade på sancti Ericx slot Almersteg
  förbinder sig att förskaffa ärkebiskopen ersättning för den skada han
  utstått i tvedräkten med Sten Sture d.ä. De beskyller Sten Sture för 
  hätskhet, girighet, fördärvligt regemente.
  OBS. Svante Sture står här i opposition till Sten Sture d.ä.
  Se Ridd sid 24 och not 44. XIX
___________________________________________________________
1497-11-26;  Kung Hans kröning
TYP: upplysning  SKAPAD: 88-12-07
SUBJEKT: Hans,konung  OBJEKT: kröning
FÖRF:  Wieselgren:77
  Hans kröns till kung över Sverige 1497-11-26. En kort tid senare
  utfärdar han sitt förläningsbrev, det sist kända, 1497-12-15.
___________________________________________________________
1497-12-15;  Kung Hans förlänar Stäket till Jakob
TYP: förläningsbrev från Kristian I  ORIG: Spegel.Skriftl bevis  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: Kristian I,konung  OBJEKT: Jacob,ärkebiskop
FÖRF:  Ridd:XXI.Ridd:26  MATERIAL finns i: s3s1
  Som belöning för de tjänster ärkebiskop Jacob gjort konungen förlänar
  denne Stäks län och Uppsala stad "så länge vår nåd tillsäger"
  Se Ridd sid 26 och not 47. XXI.
___________________________________________________________
1499-1911;  Vad är Stäks län? Ej Håbo,Erlinghundra
TYP: bok  ORIG: bok  SKAPAD: 88-12-03
SUBJEKT: Styffe,C.O.
FÖRF:  Styffe: 1911
  Stäkets län: Bro, Håbo, Erlinghundra härader. Detta enligt Styffe.
  Enligt Gunnar Westin tillhörde 1485 Håbo härad och Erlinghundra härad
  i stället Stockholms slotts fatbur. Stäks län borde således endast
  utgöras av Bro härad. Däremot hörde själva
  Stäksön till Sollentuna härad (enl Wieselgren)
___________________________________________________________
1502-06-24;  Förlikningen på Nääs äng
TYP: förlikning  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Ulfsson,Jakob
FÖRF:  Styffe:4  MATERIAL finns i: s3
  Förlikningen mellan Sten Sture d.ä. och Jakob Ulfsson på Näs äng 1502.
  Nedtecknad och bekräftad 1502-06-24. Uppräkning av de närvarande: 
  några av borgmästarna och rådet i Stockholm, friborne frälsemän,
  Kopparbergsmän, Silverbergsmän och menige Sveriges allmoge. BSH 4:324.
  (pärm s3) Se pop öv i s2 och UKF:s bok 1990. 
___________________________________________________________
1508-05-23;  Hänvisning till Nääs 1502
TYP: brev  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Gahd,Hemming  OBJEKT: Sture,Svante
FÖRF:  Styffe 5:273  MATERIAL finns i: s3
  Hemming Gahd till Svante Sture. Bl a hänvisning till mötet vid Näs äng
  1502: "Jag ville de voro nu här, som voro med Jon Jensson och Stig
  Hansson, med flera godemän av Dalarna, vid Naes kyrka i herr Sten 
  Stures tid". BSH V:273 (271). 
___________________________________________________________
1508-10-03;  Att folk skall sändas till Kalmar
TYP: brev  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Ulfsson,Jakob  OBJEKT: Sture,Svante
FÖRF:  Styffe V:310  MATERIAL finns i: s3
  Styffe V:310. Jakob Ulfsson till Svante Sture. Svar på dennes anmaning
  att sända folk till Kalmar, dit kung Hans väntas den 11 nov.
  Undertecknat Almarestäk.
___________________________________________________________
1508-10-24;  Konungsfodring för landboar
TYP: brev  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob  OBJEKT: Svante Sture
FÖRF:  Styffe V:320  MATERIAL finns i: s3
  Styffe V:320. Jakob Ulfsson till Svante Sture. Begäran om frihet från
  konungsfodring för de landboar, som gör dagsverken på ärkebiskopens
  sätesgårdar Tuna och Arnön. Dat. Almarestäket.
___________________________________________________________

1508-11-10;  Svante Sture vill träffa Jakob
TYP: brev  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Sture,Svante  OBJEKT: Jakob Ulfsson
FÖRF:  Styffe V:325  MATERIAL finns i: s3
  Styffe V:325. Svante Sture till Jakob Ulfsson. Förslag om möte på 
  Stäket beträffande undersökning om brev och gods som funnits på ett
  skepp tillhörigt ärkebiskopen. "... där vill jag gärna komma ers nåde
  till orda och tals antingen med skepp eller små hästar som jag kan få
  till låns av borgarna här i byn vid Lövsta.
___________________________________________________________
1508-11-12;  Svar på 1508-11-10
TYP: brev  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Trolle,Erik  OBJEKT: Sture,Svante
FÖRF:  Styffe V:328  MATERIAL finns i: s3
  Styffe V:328. Erik Trolle till Svante Sture. Erik Svarar på skrivelse
  om ett rådsmöte på Stäket angående beskickningen till Danmark. 
___________________________________________________________
1509;  "Skamliga freden 1509"
TYP: fredsfördrag  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Fredsfördrag
FÖRF:  Wieselgren:23
  Viktig fred i Köpenhamn 1509: Sverige skulle ANTINGEN betala 12 000
  stockholmska mark årligen i tribut till kung Hans och 1000 mark till 
  drottning Kristina ELLER: taga Hans eller sonen Kristian till kung i 
  Sverige. "En skamlig fred" som aldrig effektuerades. ALLMOGEN: med
  uppräckta händer förklarade den att den aldrig ville erkänna Hans som
  kung. Ordalydelse: se Wieselgren sid. 23. 
___________________________________________________________
1510-03-02;  Bebindning mot 1509 år skamliga fred
TYP: bebindning  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Fördrag
FÖRF:  Wieselgren:23
  1510-03-02 ingick Svante Nilsson med åtskilliga betydande medlemmar av
  riksrådet en "bebindning" mot den skamliga freden. Sammansvärjningen 
  skärpte partikampen betydligt. Ego: stärkte nationalkänslan.
___________________________________________________________
1511;  Sala Silvergruva upptäcks
TYP: upplysning  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Sala silvergruva
FÖRF:  Wieselgren
  Sala silvergruva upptäcks 1511. Får stor betydelse för Sten Sture.
___________________________________________________________
1511;  Trolle får påvens dispens för åldern 27
TYP: dispens  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Trolle,Gustav, ålder
FÖRF:  Wieselgren
  Trolle fick dispens - end. 27 år. Prästerliga meriterna var närmast
  obefintliga. Så sent som 1511 hade han skrivit in sig vid
  universitetet i Köln. Enl trad. den förste svensk som studerade
  grekiska.
___________________________________________________________
1511-08-19;  Riksrådet önskar förlikning
TYP: förlikning  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Ulfsson,Jakob  OBJEKT: Sture,Svante
FÖRF:  Styffe V:471  MATERIAL finns i: s3
  Styffe V:471. Jakob Ulfsson till Svante Sture. Svar på skrivelse
  angående Sten Kristernsson. Riksrådet önskar förlikning. Daterat
  Almarestäket.
___________________________________________________________
1512-01;  Val av riksföreståndare, Erik Trolle
TYP: upplysning  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Trolle,Erik
FÖRF:  Wieselgren
  Arboga 1512. Erik Trolle valdes till riksföreståndare i sin frånvaro.
  Inte heller Sten Sture var där. Troligen rädd att inte få fullt stöd.
  Riksrådet beslöt att uppfylla fredvillkoren. Därpå följde Malmö
  recess.
___________________________________________________________
1512-04;  Malmö recess
TYP: upplysning  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Opposition
FÖRF:  Wieselgren
  Malmö recess 1512. Antagandet av Köpenhamnsfreden samlade oppositionen
  mot riksrådet. Beslut om ett unionsmöte midsommar 1513.
___________________________________________________________
1512-05-14;  Varning till Svante Sture
TYP: brev  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Kristernsson,Sten  OBJEKT: Svantesson,Sten
FÖRF:  Styffe v:500  MATERIAL finns i: s3
  Styffe V:500. Sten Kristernsson till Sten Svantesson (Sten Sture d.y.)
  angående dennes resa till Eriksmässan och talet till allmogen. Råder 
  honom att ej föra sina jakter förbi Stäket, där ärkebiskopen och Erik
  Trolle stämplar mot honom. 
  Utanskrift: "Ärlig och välbördig man herr Sten Svantesson, sin kära
  broder, sändes med kärlighet".
___________________________________________________________
1512-06-30;  Skydda och stärka rådets makt
TYP: unionsmöte  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Konfederation
FÖRF:  Wieselgren
  Unionsmöte i Köpenhamn hade utlysts till midsommar 1513. Här skulle 12
  riksråd representera Sverige. Detta samlade opposition mot riksrådet.
  Men det gjorde än mer den konfederation som skapades 30 juni. AVSIKT:
  värna om freden, skydda och stärka riksrådets makt. Vidmakthålla
  medlemmarnas fri- och rättigheter. AVGÖRANDE för oppositionens 
  handlande. De svenska ombuden saknade fullmakt att välja kung. 
___________________________________________________________
1512-07-23;  Val av riksföreståndare
TYP: riksföreståndarval  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Sture,Sten
FÖRF:  Wieselgren
  23 juli 1512. Val av riksföreståndare. Stockholm.
___________________________________________________________
1513;  Kung Hans dör 1513
TYP: upplysning  SKAPAD: 89-12-23
SUBJEKT: Hans,konung
  Kung Hans dog 1513. Bra för Sverige: tributen skulle ju betalas till 
  honom personligen. Här finns också grunden för Kristians anspråk på Sverige tron.
___________________________________________________________
1514-08;  Tälge, Vadstena
TYP: inbjudan  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Krisitian II
FÖRF:  Wieselgren
  Mötet i Tälge 1514 har liksom mötet i Vadstena 1515 inte 
  uppmärksammats före Wieselgren. De har stor betydelse menar hon. Från
  Tälge skickade Sten Sture en inbjudan till Kristian att komma till
  Vadstena som en förberedelse till unionsmötet i Köpenhamn 1515. I 
  Tälge skulle man bestämma villkoren för att Kristian skulle kunna bli
  kung i Sverige. Kristian vägrade skicka representanter.
___________________________________________________________
1514-08-31;  Ulfsson erbjuder sig avgå
TYP: avsägelse  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren
  Citat ur Sten Stures kopiebok. Jakob Ulfsson kallar Sten Sture till
  sig och säger att han skall avgå. Han frågar vem Sture tycker skall
  efterträda honom. Denne framhåller att Jakob bör sitta kvar. Sten 
  Sture nämner inget om att Gustav Trolle skulle vara kandidat vid detta
  tillfälle.
___________________________________________________________
1515;  Stäkets län, avsikt att använda våld
TYP: upplysning  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Brilioths åsikt
  Brilioth: Man har svårt att undkomma slutsatsen att Trolle återvände 
  med avsikten att göra väpnat motstånd mot Sture och därvid räknade med
  Kristians stöd. Innan Trolle kom hem lade Sture beslag på Stäkets län,
  och därmed var den väpnade konflikten oundviklig. Ulfsson hade ju 
  garanterats halv lön, och nu tog Sten Sture Stäket.
___________________________________________________________
1515-02-16;  Otto får fullmakt för möte i Köpenhamn
TYP: fullmakt  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Otto,biskop
FÖRF:  Wieselgren
  W 58. Fullmakt för biskop Otto att vara talesman vid mötet i Köpenhamn
  24 juni 1515.
___________________________________________________________
1515-06-09;  Påvens suppliker,400 man,absolution
TYP: suppliker  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: påven  OBJEKT: Gustav Trolle
FÖRF:  Wieselgren
  Efter Trolles konfirmation beviljades 2 suppliker 1515.06.09. Han fick
  omge sig med ett följe av 400 man eller flera för att skydda sig mot 
  världsliga inkräktare eller ryssar. Han fick också påvlig garanti på 
  jorden tillhörande Stäket, liksom rätt att ge absolution till präster
  som gjort sig skyldiga till våldsamma handlingar.
___________________________________________________________
1515-07-22;  Stäks län i kvarstad, Tal i Bro härad(!)
TYP: Stäks län  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Stäks län
FÖRF:  Wieselgren
  1515.07.22 lät Sten Sture belägga länet med kvarstad. Dessförinnan
  hade han förhandlat med allmogen i länet, som gett honom fria händer,
  ev givit honom i uppdrag att dra in länet.
___________________________________________________________
1515-08-02;  Kejsarens politik mot Sverige
TYP: förbund  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Förbund mot Sverige
FÖRF:  Wieselgren
  1515 gifte sig Kristian med kejsarens sondotter. Uppgörelse med Lybeck
  och Polen. Försvarsförbund med Ryssland riktat mot Sverige. Moraliskt
  och ekonomiskt stöd av kejsaren. Förbundet med Ryssland ingicks1515.08.02
___________________________________________________________
1515-09;  Trolles ankomst till Sverige
TYP: kvarstad  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Trolle,Gustav,länsed
FÖRF:  Wieselgren
  I sept 1515 kom Gustav Trolle till Sverige. Han vägrade att lämna 
  såväl rådsed till riksrådet, som länsed till riksföreståndaren. Bägge
  dessa avfordrar honom Sten Sture. Tidigare på sommaren hade Sture 
  dragit in Stäks län. Det skedde i juli medan Trolle ännu var i Rom.
  Åtgärden var den direkta orsaken till deras konflikt. 
___________________________________________________________
1516;  Lejd för Larensson
TYP: lejdebrev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren
  W 109. Jacob begär lejd för Bengt Larensson hos Sten Sture. 
___________________________________________________________
1516;  Sammansvärjningen i Tälge upptäcks
TYP: sammansvärjning  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten
FÖRF:  Wieselgren
  Sammansvärjningen mot sig upptäckte Sten Sture i Tälge 1516. Den var 
  mycket allvarlig. 4 riddare var emot honom, 5 för. Viktig fråga var
  Stäks län. Skulle kyrkan få ha så stor makt i politiken ?
  Motståndarna skulle tvinga bekänna färg om de fick döma i tvisten om Stäks län.
___________________________________________________________
1516;  4 biskopar varnar Trolle
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: fyra biskopar  OBJEKT: Trolle,Gustav
  1516. Fyra biskopar skriver till Trolle och varnar och uppmanar honom
  till förlikning med Sture, samt hur farlig situationen aär för landet.
  Otto i Västerås, Mattias i Strängnäs, Vincentius i Skara, Arvid i Åbo.
___________________________________________________________
1516-02;  Mötet i Uppsla domkyrka
TYP: diskussion  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Gustav Trolle
FÖRF:  Wieselgren
  Sten Sture uppvaktade Trolle i Uppsala 1516.02 för att visa sin goda 
  vilja. Försöket misslyckades. 
___________________________________________________________
1516-06-09;  Påvens "positiva" bulla
TYP: bulla  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: påven Leo X  OBJEKT: svenska prelater m.m
  Påvebrev till ärkebiskop, biskopar, klosterföreståndare, prelater.
  Mycket skarpt formulerat. Avsänt från Rom 1516.06.09. Sture får
  moraliskt mod, liksom stöd av folket för belägringen. "... och icke
  rädens att sprida fiendskap, avund och hat, vilket brukar vara rikens
  och städers farligaste olyckor ..... ofta uppstått den största 
  tvedräkt mellan undersåtar.
___________________________________________________________
1516-07;  Konflikten i Tälge fullt utvecklad
TYP: upplysning  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Tälge,mötet i
  Vid mötet i Tälge 1516 är konflikten helt utvecklad mellan
  'riksrådspartiet' kring ärkebiskopen och partiet kring Sten Sture.
___________________________________________________________
1516-07-25;  Kallelsebrev jämte svar
TYP: kallelsebrev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Christiernsson,Sten
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 63, 97. Sten Cristiernsson. Sten Stures kallelsebrev till Tälgemötet
  juli 1516 jämte svar HSH 24:40.
___________________________________________________________
1516-07-25;  Christiernsson svar på kallelsebrev
TYP: svar på kallelsebrev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Cristiernsson,Sten  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 63. Sten Cristiernsson svar på kallelsebrev till Tälge 1516. 
___________________________________________________________
1516-07-25;  Stures kallelse till Gustav Trolle
TYP: kallelsebrev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Gustav Trolle
  W 63. Sten Stures kallelsebrev till Gustav Trolle för mötet i Tälge 1516. 
___________________________________________________________
1516-07-27;  Svar på kallelsebrev
TYP: svar på kallelsebrev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Cristiernsson,Sten  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 63. Sten Cristiernsson svar på kallelsebrevet till mötet i tälge1516. 
___________________________________________________________
1516-07-30;  Sten Stures tal i Tälge 1516
TYP: tal i Tälge 1516  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 49. citat sid 66, 68 Sten Stures tal i Tälge 1516.
___________________________________________________________
1516-07-31;  Sten Stures svar till Christiernsson
TYP: svar på brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Christiernsson,Sten
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 63. Sten Stures svar till Sten Cristiernsson. 
___________________________________________________________
1516-07-31;  Riksrådets svar  till Kristian II
TYP: svar angående ändrad tid  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: riksrådet  OBJEKT: Kristian II
FÖRF:  Wieselgren
  W 64. Riksrådets svar till kung Kristian om ändrad tid och plats för mötet.
___________________________________________________________
1516-09-01;  Båtar, oxar vid Stäket
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob  OBJEKT: Sten Sture
  W 120. Jacob Ulfsson till Sten Sture om att Gustav inte skulle släppa
  fram oxar och båtar vid Stäket
___________________________________________________________
1516-09-15;  Larensson begär lejd till herremöte
TYP: begäran om lejd  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Laurensson  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 122. Laurensson till Sten Sture. Begär lejd till nästa herredag.
  Styffe V:556. Begäran om lejd till nästa herredag, dp han vill stå
  till svars inför rätta. Utanskrift: "Ärlige välbördige herre och
  stränge riddare herr Sten Sture, Sveriges rikes forståndare"
___________________________________________________________
1516-09-17;  Om Trolles beslut att inte komma
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 67. Jacob om att någon annan stod bakom Trolles beslut att inte 
  komma till ( Tälge?) 
___________________________________________________________
1516-09-19;  Sten Cristiernsson bekännelse
TYP: bekännelse  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Otto,biskop  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 93 Otto om Sten Cristiernsson bekännelse
___________________________________________________________
1516-10;  Listig förhållning
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Domkapitlet
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 136 Sten Sture till domkapitlet. Sture anklagar för 'listelig förhalning' 
___________________________________________________________
1516-10-04;  Om Cristiernssons förräderi
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: riksrådet  OBJEKT: Gustav Trolle
FÖRF:  Wieselgren
  W 99 Riksråden till Gustav Trolle om Sten Cristiernsson förräderi 
___________________________________________________________
1516-10-04;  Sex rådsherrar skriver till Mattias
TYP: förlikning  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sex rådsherrar  OBJEKT: Mattias,biskop
FÖRF:  Wieselgren
  W 126 Sex rådsherrar till biskop Mattias
___________________________________________________________
1516-10-04;  Om Sten Cristiernssons resning
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sex rådsherrar  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren
  W 128 Sex rådsherrar till Sten Sture om Sten Cristiernssons resning
___________________________________________________________
1516-10-06;  Sten Stures 10 punkter
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Domkapitlet
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  Sten Sture skriver ett viktigt brev till domkapitlet 1516.10.06.
  Punkterna finns på sid 133. Han begär att kapitlet skall ge klart 
  besked om det håller med Trolle. Sture anser sig ej ha fått ett
  tillfredsställande svar, trots att kapitlet borde förstått att en 
  belägring av Stäket skulle bli följden.
___________________________________________________________
1516-10-17;  Stures brev till domkapitlet
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Domkapitlet
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 130 Sten Sture till domkaptilet
___________________________________________________________
1516-10-20;  Trolles utnämning
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 135, 55. Jacob Ulfsson säger att Trolles utnämning godkänts av Sten
  Sture före ärkebiskopen själv.
___________________________________________________________
1516-10-20;  Belägringen av Stäket ett faktum
TYP: upplysning  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten
  Belägringen av Stäket är ett faktum 20 oktober 1516 (?). Redan den 18
  var Sten Sture i Stäket.
___________________________________________________________
1516-10-28;  Uppsäger Trolle tro och lydnad
TYP: uppsägelsebrev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Kristiernsson/Larens  OBJEKT: Gustav Trolle
FÖRF:  Wieselgren
  Sten Kristiernsson skriver sitt uppsägelsebrev till Tolle 1516.10.28.
  Genom det får Sten Sture bevis för Trolles delaktighet i 
  sammansvärjningen. Kristiernsson dör i fängelset. Larensson döms för 
  högförräderi. Bevis för att Trolle sökt skydda Larensson 
___________________________________________________________
1516-12-21;  Grans prästgård. Jakob på Trolles sida
TYP: sammanträffande  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob  OBJEKT: Sten Sture
  Grans prästgård: sammaträffande mellan Jacob och Sture. Sture begär
  att Jacob skall bege sit till Uppsala och ta ledningen över stiftet. 
  Jacob vägrade och hade därmed tagit bestämt parti för Trolle. Grans
  prästgård 1516.12.21. Jacobs brev 12.16 blev som en krigsförklaring. 
  Stures svar 12.27 visar på fullständig brytning. Jacob förbjöds att
  komma till Arboga på nyåret.
___________________________________________________________
1516-12-26;  Jakob hotar med danskarna
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 140. Jacob till Sten Sture om hur det var på Svante Stures tid då
  denne tackade Sankt Eriks slott för givet skydd. (se utförlig
  förklaring av innehållet sid 140)
___________________________________________________________
1516-12-26;  Kopia av förpliktelse från 1497
TYP: förpliktelse  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Svante 1497  OBJEKT: Jakob Ulfsson
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  Wieselgren sid 140: Kopia av Svante Stures och rådets förpliktelse
  till Jacob 1497
___________________________________________________________
1516-12-27;  Överenskommelse i Grans prästgård
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Jakob Ulfsson
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 141 Sten Sture till Jacob. Beträffande överenskommelsen i Grans prästgård
___________________________________________________________
1517;  Sannolikt till ärkebiskopen i Lund
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: ärkebiskopen i Lund
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 151 Sten Sture till ärkebskopen i Lund (?) 
___________________________________________________________
1517-01-06;  Kungörelse till Söderköping
TYP: kungörelse  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Söderköping
FÖRF:  Wieslegren
  W 171 Sten Stures kungörelse till Söderköping
___________________________________________________________
1517-01-15;  Skepp beslagtaget
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Mätta Ivarsdotter
FÖRF:  Wieslegren  MATERIAL finns i: s3
  W 146 Sten Sture till styvmodern Metta angående ett av Stures skepp
  som blivit taget därför att Metta ej fått sin morgongåva 
___________________________________________________________
1517-01-16;  Göksholm - Stäket
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Månsson,Johan  OBJEKT: Sten Sture
  BSH V:567. Johan Månsson (Göksholm) - Sten Sture d.y. "Give Gud att
  jag måtte kunna bringa nyheten med mig (till Kalmar) att I fått en god
  ände på det Stäket". 
___________________________________________________________
1517-02-06;  Folkstämningen i Jämtland
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Larsson,Erik  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieslegren  MATERIAL finns i: s3
  W 195-6. Erik Larsson till Sten Sture. Folkstämningen i Jämtland
  Härjedalen. Vissa personer där önskar få tillhöra svenska kronan. 
  Föreslår militär expedition dit. 
___________________________________________________________
1517-02-07;  Sture har endast 500 man
TYP: medling  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Krummedicke,Henrik  OBJEKT: Krisitan II
  BSH V:569. Henrik Krummedike, hövidsman på Laholms slott, till 
  Kristian II, med underrättelser från Sverige. Om Mötet i Halmstad. Han
  talar om för Kristian att Sture endast har 500 karlar och vill ha 
  fler.  
  Vidare: att Sten Sture bett biskoparna i Skare och Lynköbingh komma
  till Stäket för att tillsammans med honom tala med Trolle.
___________________________________________________________
1517-02-16;  Vädjan om lindring för Erik Trolle
TYP: brev  SKAPAD: 89-01-25
SUBJEKT: Vincentius,biskop  OBJEKT: Sture,Sten d.y.
FÖRF:  Styffe BSH:V 570  MATERIAL finns i: s3
  Vincentius till Sten Sture. Vill i likhet med andra att Erik Trolle
  mot borgen sätts på fri fot från fängelset i Stockholm. Vill hjälpa
  till med förlikningen mellan Sten Sture och Trolle.
  "Om han skall ligga längre i 'faenxleth' är fruktandes att det vill
  stå om hans liv, han är en klen man till hans natur. Det vore dock
  icke nyttigt, att det skulle så lyktas för honom"
___________________________________________________________
1517-03-15;  Allmogen välvillgt inställd till Sture
TYP: brev  SKAPAD: 89-01-25
SUBJEKT: Henriksson,Staffan  OBJEKT: Sture,Sten d.y.
FÖRF:  Styffe BSH:V 577  MATERIAL finns i: s3
  Staffan Henriksson till Sten Sture. Säger att allmogen är välvilligt 
  inställd till Sten Sture. 40 män på väg till Stäket har han 
  hemförlovat tills vidare. Villiga att komma på befallning.
  Staffan upplyser om att han skall hålla några ting i Hälsingland. 
  Allmogen är välvillig mot Sten Sture. Underhandlingar med Danmark,
  Dagtingan med ärkebiskopen.
___________________________________________________________
1517-03-26;  Förtal inför Sten Sture
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Bosson,Nils  OBJEKT: Gren,Mogens
  BSH V:578. Nils Bosson till Mogens Gren (hövitsman på Nyköping). Om
  att några bönder som låg vid Stäket hade förtalat honom inför SS. Han
  tackar för upplysningarna härom. 
___________________________________________________________
1517-03-29;  Stegeborgs län; behjälplig mot Trolle
TYP: brev till allmogen  ORIG: RA papper  SKAPAD: 88-12-07
SUBJEKT: Sture,Sten d.ä.  OBJEKT: Stegeborgs län
FÖRF:  Styffe BSH:V579  MATERIAL finns i: s3
  Sten Sture d.ä uppmanar allmogen i Stegeborgs län att vara honom
  behjälplig emot ärkebiskop Gustav Trolle. 
  Svenska. Avskrift på papper i RA.
  Sten Stures kungörelse till Stäkeborgs län om det misslyckade försöket
  att få fred och den förestående ankomsten av en dansk här, för att
  undsätta Gustaf Trolle på Stäket, med påminnelse om de olyckor, som
  föregående ärkebiskopar bragt över riket genom att inkalla utländska 
  kungar, och uppmaning till alla att hålla sig färdiga att med vapen
  möta fienden, när bud kommer därom. 
___________________________________________________________
1517-04-03;  20000 dalpilar. Erik Geting till Stäket
TYP: brev  SKAPAD: 88-12-07
SUBJEKT: Jonsson,Måns  OBJEKT: Sture,Sten d.y.
FÖRF:  Styffe BSH:V 581  MATERIAL finns i: s3
  Måns Jonsson har efter befallning hållit ting med flera kringliggande
  härader, och överallt lovade allmogen att dag och natt vara färdiga
  med harnesk och värja, var det erfordras. 
  En präst i Forsa i Hälsingland har låtet slå 20 000 dalpilar åt Gustaf
  Trolle, men en av hans drängar har gått ifrån honom hellre än att 
  åtaga sig att föra dem till Stäket. 
  Erik Geting har två gånger kommit till Stäket med penningar.
__________________________________________________________
1517-04-04;  Äldsta dokumnet om Gustav Vasa (!)
TYP: brev  SKAPAD: 89-01-25
SUBJEKT: Turesson,Peder  OBJEKT: Sture,Sten d.y.
FÖRF:  Styffe BSH:V 582  MATERIAL finns i: s3
  Gustav Vasa första gången omnämnd i dokument.
  Peder Turesson beklagar sig hos Sten Sture över Erik Johansson och
  hans son Gustav, med anledning av den förstnämndes penningfordran,
  varför gods i Uppland var lämnade i pant av Erik och Gust.
  Kristiernson. Sannolikt är detta det äldsta bevarade dokumentet, i
  vilket Gustav Vasa nämns.
___________________________________________________________
1517-04-06;  Skeppsbygge vid Stegeborg
TYP: brev  SKAPAD: 89-01-25
SUBJEKT: Karlsson,Holger  OBJEKT: Sture,Sten d.y.
FÖRF:  Styffe BSH:V 583  MATERIAL finns i: s3
  W 193. Holger Karlsson till Sten Sture angående skeppsbygge vid
  Stegeborg. Karlsson bekräftar brev som skall kungöras för allmogen.
  Det nybygda skeppet har ännu ej fått tackling och segel, men kan ligga
  säkert inom slottets bro och pålar. Både biskopen i Linköping, som
  varit där och invigt skeppet, och Nils Bosson har försäkrat att de
  vill bevisa sig mot rikets fiender, som sig bör.
___________________________________________________________
1517-04-08;  Bröd,öl till Stäket
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Kyle,Claes  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 198. Claes Kyle, kommissarie för trupperna vid Stäket. 
  BSH V:584. Claes Kyle till Sten Sture. Han skall skaffa proviant till
  Stäket. ...haver jag anammat något mjöl här i mäster Jons gård, som
  jag låter baka i bröd, som skall komma till Stäket inom få dagar. Item
  vill jag också låta komma både öl och bröd till Stäket, vad jag kan
  åstadkomma innan fjärde dag påsk.
___________________________________________________________
1517-04-09;  Folksuveräniteten
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Abrahamsson,Erik  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 154 Erik Abrahamsson till Sten Sture. Folksuveräniteten.
___________________________________________________________
1517-04-17;  Folkstämningen
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Arendsson,Johan  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 197 Johan Arendsson till Sten Sture. Folkstämningen. Ej lika 
  förmånlig för Sten Sture
___________________________________________________________
1517-04-19;  Kristians rutsningar mot Sverige
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Mattias,biskop  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 198 Mattias till Sten Sture. Kristians rustningar mot Sverige
___________________________________________________________
1517-04-21;  Rykte om 13000 danksa ryttare
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Otto,biskop  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 199 Otto till Sten Sture, rykte om att Kristian skulle komma med
  13000 ryttare. 
___________________________________________________________
1517-05-05;  Önskan att ta hem folket från Stäket
TYP: begäran,anhållan  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Köpings invånare  OBJEKT: Sten Sture
  BSH V:589. Köpings inbyggare till Sten Sture. Begäran att till en tid
  få hem sitt folk från Stäket. "Bedja vi ödmjukligen för Guds skull,
  att Ni ville unna oss vårt folk hem igen från Stekidh till en tid, som
  Gud eder täckes, och vilja vi alltid gärna vara eder redobogna, när
  som oss varder tillsagt, efter vår fattiga förmåga skulle Ni finna oss
  alltid väl vilja därtill.
___________________________________________________________
1517-05-09;  Folkstämningen ej lika förmånlig för SS
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Hök,Sven; Ulvåsa  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 197. Sven Hök, fogde på Ulvåsa, till Sten Sture. Folkstämningen. Ej
  lika förmånlig för Sten Sture.
___________________________________________________________
1517-06-05;  Kristians härjningar
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Gren,Måns  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren
  W 211 Måns Gren till Sten Sture. Kristian har inte härjat Häradsskär 
___________________________________________________________
1517-06-07;  Kristians härjningar
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Matsson  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren
  W 211 Mattsson till Sten Sture. Kristians härjningar vid Hassleby 
___________________________________________________________
1517-06-18;  Kristian väntar 8000 ryttare fr Mecklenburg
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Ribbing  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren
  W 212 Ribbing till Sture. Kristian väntar 8000 ryttare från 
  Mecklenburg, men är ännu inte beredd börja anfallet
___________________________________________________________
1517-11-21;  Brask vill få tillbaka tionden
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Brask,Hans; biskop  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 193 Brask till Sten Sture. Brask vill få tillbaka tionden.
___________________________________________________________
1517-11-23;  Sten Sture tal i Stockholm-ständerna
TYP: tal  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: ständerna
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 68, 161 Sten Stures tal till ständerna Stockholm 1517
___________________________________________________________
1517-11-23;  Riksdagsbeslutet 23 nov 1517
TYP: riksdagsbeslut  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: riksdag
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 150 Riksdagbeslutet 23 nov 1517 i Stockholm
___________________________________________________________
1517-11-26;  Rannsakningen med Stäkets manskap
TYP: rannsakning  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Stäkets besättning
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 72 Rannsakningen med besättningen på Stäket 26 nov 1517
___________________________________________________________
1517-12;  Trolle kapitulerar. Kopiboken
TYP: upplysning  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Trolle,Gustav
  Gustav Trolle kapitulerar på Stäket i dec 1517 Sten Stures kopiebok
  jan - april 1517. Maktkampen mellan stat och kyrka.
___________________________________________________________
1518;  Vissa tionden
TYP: svarsbrev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Brask,Hans
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 193 Svarsbrev från Sten Sture till Hans Brask angående vissa 
  tionden. Se  brevet 1517.11.21
___________________________________________________________
1518-01;  Rådsmöte i Uppsala. Brask kom inte
TYP: rådsmöte  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Val av ärkebiskop
FÖRF:  Westin,Gunnar
  Rådsmöte i Uppsla i jan 1518 för val av ärkebiskop. Brasks svarsbrev:
  riksföreståndaren skall inte lägga sig i handläggningen av kyrkliga
  ärenden. Brask kom inte till mötet. Endast de närmast boende och
  Stures förtrogna. Sture svarar ironiskt och hånfullt och beklagar 
  "biskopens sanna och märkliga förfall" 
___________________________________________________________
1518-01;  Sammanfattning
TYP: sammanfattning  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Westin,Gunnar
FÖRF:  Westin,Gunnar
  Gunnar Westin: Kapitlet "Riksföreståndare, ärkebiskop och domkapitel"
  är en beskrivning (inkl sammanfattning) av diskussionerna kring
  ärkebiskopsvalet i början av 1518
___________________________________________________________
1518-01-04;  Trolles avsägelse
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Domkapitlet
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 293 Sten Sture till domkapitlet. Trolles avsägelse
___________________________________________________________
1518-01-19;  Brask har annan uppfattning
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Brask,Hans  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 275 Brask till Sten Sture, där Brask visar sin annorlunda uppfattning 
___________________________________________________________
1518-01-30;  Stat i staten - kyrkan
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Brask,Hans
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 264 Sten Sture till Brask. Kronans rätt att döma över kyrkan i
  världsliga angelägenheter. 
___________________________________________________________
1518-02-03;  Trolles avsägelse
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Vincentius;biskop  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 293 Vincentius till Sten Sture. Trolles avsägelse
___________________________________________________________
1518-02-03;  Ägodelar som förvaras på Stäket
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Jakob Ulfsson
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 298 Sten Sture till Jacob Ulfsson om förvarade ägodelar på Stäket
___________________________________________________________
1518-02-03;  Ägodelar som förvaras på Stäket
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Abrahamsson,Erik
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 298 Sten Sture till Erik Abrahamsson. Förvarade ägodelar på Stäket 
___________________________________________________________
1518-02-04;  Vigt kapell på Stäket
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Ulfsson,Jacob  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 298 Jacob till Sten Sture. Det vigda kapellet och altaret 
___________________________________________________________
1518-02-21;  Det som gäller alla skall av alla samtyc
TYP: proklamation  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Vincentius,biskop
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 147 Sten Sture till Vincentius. "thet som alla på gelder bör och aff  allom samtickes"
___________________________________________________________
1518-02-21;  Val av ny ärkebiskop
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Arvid; biskop Åbo
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 295 Sten Sture till Arvid i Åbo. Angående val av ny ärkebiskop efter Trolle
___________________________________________________________
1518-03-22;  Mattias postulering
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Domkapitlet
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 299 Sten Sture till domkapitlet angående postuleringen av Mattias
___________________________________________________________
1518-04-09;  Mattias postulation
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Nicolai,Ericus,ärked
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 299 Ärkediakon Ericus Nicolai angående Mattias postulation
___________________________________________________________
1518-04-10;  Mattias postulation
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Mattias,biskop  OBJEKT: Sten Sture
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 297 Mattias till Sten Sture. Mattias postulation 
___________________________________________________________
1518-04-11;  Mattias postulation
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Mattias;biskop
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 300 Sten Sture till Mattias angående denns postulation 
___________________________________________________________
1518-04-11;  Mattias postulation
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Domkapitlet
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 300 Sten Sture till domkapitlet angående Mattias postulation 
___________________________________________________________
1518-04-15;  Mattias postulering
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten  OBJEKT: Domkapitlet
FÖRF:  Wieselgren  MATERIAL finns i: s3
  W 293 Sten Sture till domkapitlet. Mattias postulering
___________________________________________________________
1519;  Försök till mord på Gustav Trolle
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Trolle  OBJEKT: påven
  I Trolles brev till påven 1519 berättar han om modförsöket under
  fängelsetiden i Svarbrödraklostret i västerås. Hur en av Stures
  hantlangare smög sig på honom bakifrån och slog honom i huvudet med en
  järnklubba. Man trodde att han var död.
___________________________________________________________
1520-02-03;  Sten Stures död på Mälaren
TYP: upplysning  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Sture,Sten
  Sten Sture avled 3 februari på Mälarens is, efter sin skottskada från
  striden vid Bogesund på Åsundens is.
___________________________________________________________
1520-03-11;  Tributkravet
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Gadh,Hemming  OBJEKT: Stockholm stad
FÖRF:  Wieselgren
  W 347 Gadh till Stockholms stad. Tributkravet
___________________________________________________________
1520-07-20;  3000 manskap vid Örsundsbro
TYP: brev  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: Witting,Hans  OBJEKT: Krumpen,Otte
  s.640. Hans Witting till Otte Krumpen. Högst 3000 manskap församlat
  vid Örsundsbro varav blott 150 man övar krigsfolk. 4-500 ryttare
  (resenere) bör skickas för att avskära dem från Västerås, och 100 
  ryttare till Uppsala för hindra dem ta sig dit. 2 fänikor knektar bör
  skickas i tysthet via Stäket (enligt ovan)
___________________________________________________________
1523-06-01;  Kanikernas berättelse
TYP: relation  SKAPAD: 89-08-20
SUBJEKT: kanikernas relation
FÖRF:  Wieselgren
  W 272 Kanikernas relation om Stockholms Blodbad ca 1523.06.01. 
  Översättning i fotnot: Wieselgren 272
___________________________________________________________
1612;  österarus,FörSigtuna,AgneFittia
TYP: topografisk beskrivning  ORIG: handskrift  SKAPAD: 88-12-07
SUBJEKT: Aschanéus,Martin
FÖRF:  Gihl,Gunnar
  ... först Siön, som kallaz östraådren, then ifrå österarus, thett är 
  vbsala, kommer. Ty thett är then östirsta Stoor åder som i medlarna
  (Mälaren) vttlöper åt Almersteek, och ther vtanföre möter then wästra
  ådren, som kommer af wästre arus, vtt ått  AgneFittia &c: Sedan
  FörSigtuna, medh thetz Slott, holmar och för_de wilkor in til västra 
  Stoorbroona.
  Aschanéus' Sigtunabeskrivning från 1612, sid 10 i Gunnar Gihls 
  avhandling från 1925. UFT XL 1925-1926 
___________________________________________________________
1670---74;  Svecia antiqua et hodierna, färdig bild
TYP: bild:kopparstick  ORIG: kopparstick  SKAPAD: 88-11-10
SUBJEKT: Dahlberg-Perelle
  Dahlberg: Svecia antiqua et hodierna I:93. Almarestäket och Arnö. 
  "Almerstäk" och "Arnöö", kopparstick av Adam Perelle 1670-1674. Den
  översta bilden visar de då ännu ganska höga ruinerna av de medeltida 
  ärkebiskoparnas fästa Almarestäket. Boken finns i facsimle 1983 hos
  Börje Sandén
___________________________________________________________
1670---74;  tecknad förlaga
TYP: bild:förlaga till Pl. I:93  ORIG: teckning  SKAPAD: 88-11-11
SUBJEKT: Dahlberg
  Erik Dahlberg: Teckningarna till Svecia antiqua et hodierna. Stockholm
  1966. 856 Almarestäket och Arnö. Förlaga till Pl. I:93. - KB Nescher 
  93. Övre bilden. Penna. Bladet 13,5x34,5 cm. Rubrik "Almerstäks
  Rudera".  Markeringar "Gerwäln", 
  "Linnars nääs", "Määlar Lacus", "Stäkes gård".
  Boken finns i facsimle 1966 hos Börje Sandén.
___________________________________________________________
1670---74;  Detalj
TYP: bild:förlaga 856,detalj.  ORIG: teckning  SKAPAD: 88-11-11
SUBJEKT: Dahlberg
  Almarestäket. BRON. Detalj av förlaga 856 - KB Nescher 93
___________________________________________________________
1670---74;  skissen till Dahlbergs kopparstick
TYP: bild:skiss 857  ORIG: bok 1966  SKAPAD: 88-11-12
SUBJEKT: Dahlberg,Erik
  Skissen är mycket skissartad. Ruinerna kan knappast ses. Lägg märke
  till att bron har rätt läge och riktning. Se detalj bild 858.
___________________________________________________________
1681;  Karta; gamla broläget(!), färjeläget
TYP: karta m beskr  SKAPAD: 90-01-01
SUBJEKT: Kartarkiv,okänt
FÖRF:  Johan ???????  MATERIAL finns i: mapp
  Karta med årtalet "Anno 1682(?)" i Explicatio Notarium. Beskrivningen
  borde tolkas, ex är tillräckligt tydligt. 
  - Holmen är fylld av text som slutar med "till Krogen på andra sidan".
  - En bro är inritad från en byggnad på nordligaste delen av 
  Stäketholmen.
  OBS. Landfästet till denna bro finns till vänster om den nyligen
  anlagda vägen ned till stranden. 
  Kartan är kopierad i 'naturlig' storlek. Kopian gjord efter karta hos
  Stockholms-Näs hembygdsförening. 
___________________________________________________________
1690;  Karta: Fogdens hus, Stäks slotts murar
TYP: karta  SKAPAD: 90-01-01
SUBJEKT: LMV/Jacob Braun
FÖRF:  Braun,Jacob/Torslund,Jacob  MATERIAL finns i: ram
  LMV: A15: 73-74. Geometrisk avmätn. 1690
  Jacob Braun, Jacob Torslund.
  Visar "Fogdens hus", "Stäks slott (???) murar på (ruin?) holmen"
  "Biskopsholmen", "Färjestan"
___________________________________________________________
1741;  Topgrafisk beskrivnin
TYP: topgrafisk beskrivning  SKAPAD: 89-12-28
SUBJEKT: Reseskildring
FÖRF:  Salvius,Lars  MATERIAL finns i: p4
  Lars Salvius. 1741.
  Beskrifning öfver Sveriget, Första Tomen om Upland.
  obs. här talas om ester!
 
  sid 245. 
  1. Stäke, fordom et Biskops Slott, på en ö uti Mälaren 3. Mil från
  Stockholm och 4. från Upsala, just vid Segelleden der emellan: kallas
  också Almarstäk, til en skilnad ifrån Baggars Stäket vid Bo Herregård
  i Värmdö Socken, har från uråldriga tider varit upbygdt til en Värn
  emot de Folkslagen som bodt öster ut om Hafvet, och flera, hvilka som
  tidigast föllo in och plundrade Städerne i Mälaren. År 1187 har
  Arche-Biskop Johan den II. blifvit der sammastädes ihiälslagen af 
  Esterna. Uti Kong KNUTS tid eller år 1328. Testamenterades det af Carl
  Oresteson eller Christerson, som sedermera stadfästades af Kong MAGNUS
  SMEK, til Klostret i Sigtuna; men uti Nicolai den III:dies tid fingo 
  Arche-Biskoparne uti Upsala det i besitning (x) [fotnot: Sigtuna Stans
  et i Cadens pag. 314.]. Herr Amund Algotson Sture, en af den gamla
  Sture-Ätten  har år 1424. vid Sollentuna Ting talat på Almarstäk, då 
  Nämnden vitnat, at Herr Jon Carlson hade rätteliga ägt det, och at
  Amund Jonson efter honom ärft det, ock så hans Dotter Christina Herr 
  Amund Stures Hus-Fru: hvarföre Holmen tildömdes honom på sin Hustrus 
  vägnar, som Huset stått uppå. År 1440. hölt Claes Slau et Lagmans-Ting
  uppå Bengt Jönsons vägnar å samma stad, då lät Fru Kerstin Herr Amund
  Stures Hus-Fru kära uppå 16. Ortuger i yttra och 8. öre i Almarstäk, 
  som var 1. Marks Land, gammalt Frelse, köpt af Olof Kogger, samt
  Holmen, Strömmen och Färgan som förmält är, och fick der vidare vitne
  och Dom uppå(y) [fotnot: Se J. Perl{i}ngschiölds Ätte-Samlingar vid
  gamla Sturarne]. Sedermera blef det År 1517. på Herre-Mötet i
  Stockholm allmänneligen beslutit, at detta onda nästet skulle
  nederbrytas, efter det så ofta varit Riket skadeligt i
  Archie-Biskoparnes Jönses, Jacobs och Gustav Trolles tid, hvilket ock
  strax der på skedde igenom STEN STURE. Nu är det en Stenhög, och der 
  under en enda Källare, som hålles vid makt(z) [fotnot: Se mera här om
  uti Disp. de Sigt. Stante & Cadente.]. 
 
  2. Stäkes Ladugård 1. Cronohemman, skänktes År 1612. åt Riks-Ammiralen
  Herr Jöran Gyllenstierna, under Norköpings Besluts vilkor, men drogs 
  åter in til Cronan, som en pur benådning med 1683. Års Ränta.
  ___________________________________________________________
1750-12-15;  Bergs disputation
TYP: disputation  SKAPAD: 88-12-02
SUBJEKT: Berg,Olaus Er.  OBJEKT: Uppsala universitet
FÖRF:  Berg,Olaus Er.  MATERIAL finns i: p7
  "Historisk Afhandling, om ALMARE STÄK. genom Utdrag af en Disputation.
  hållen i Upsala d. XV December 1750. af Olaus Er. Berg. Med Mera i
  Samma Ämne." Intressanta dokumenthänvisningar. Se även delvis latinsk
  version i orange plansch.
  Se även bilaga: Berättelse om Almare Stäk, utur Sviogothia Munita, pag
  6. munita = befästningsverk.
___________________________________________________________
1785;  Beskrivning av Stäket 1785
TYP: topgrafisk litteratur  SKAPAD: 89-12-28
SUBJEKT: Mälarbeskrivning
FÖRF:  Fischerström,Johan  MATERIAL finns i: p4
  Johan Fischerström, 1785
  Utkast til Beskrifning om Mälaren.
  Boken finns i Svenng. saml.
  sid 88.
  Stäkesön ligger 3 mil från Stockholm och 4 från Upsala, just vid
  segelleden. Här var från äldre tider et värn upbygt, som i gamla
  skrifter kallas Almarstäket (1) (fotnot: Eller Biskopsstäket, äfven
  Västra-stäket, til skilnad från Södra-stäket, Herra- eller
  Baggarsstäket i Vermdö-socken. Stäk betyder på gamla språket ett
  sund.), emot de fientliga folkslag som under hedna-tiden ströfvade i 
  Mälaren. Det förvandlades sedan til ett Ärkebiskoppeligt befästat 
  slott; men detta onda näste blef förstordt, efter almänt beslut på ett
  erre-möte år 1517. Ön räknas till Bro-härad och Näs socken i
  Upsala-län. 
  sid 123
  Almar-Stäket, på Stäkes-ön, var ännu år 1420 ett Krono-slott; men 
  sedan ÄrkeBiskopen Nils Ragvaldsson fått byta det til sig, blef det på
  bästa sätt befästat, och fick namn af St. Erics Slott. Om dess öde är
  förut nämnt. En enda Källare, nyligen nedramlad, har intil vår tid
  blifvit bibehållen.
  ___________________________________________________________
1802;  Karta,beskrivn; Tegelbruket
TYP: karta m beskrivning  SKAPAD: 90-01-01
SUBJEKT: LMV-Stockholm
FÖRF:  Lifman(?)  MATERIAL finns i: ram,a1
  LMV-Gävle
  nr 17-2. Ägomätning o råg.best. Jer. Lifman 1802,1803 
  "Trolles borg", "Tegelbruket" 
  Renskrivning av beskrivningen i pärm a:1 gjord efter fotokopia utlånad
  av Stigeryd, Stäksbacka.
___________________________________________________________
1821;  Topografisk beskrivn, hushållningssällsk
TYP: bok  ORIG: bok  SKAPAD: 88-11-18
SUBJEKT: Öberg, Lars Joseph
  Topgrafisk beskrivning författad av prästen i Västra Ryd och Näs Lars
  Joseph Öberg. Utgiven av Upsala läns hushållningssällskap 1821. Stäke
  1 M:tl berustadt Säteri, fordom kalladt Almar Stäke, Stäke utgör
  egentligen 2 M:tl ett liggande i Eds socken. Tegelbruk, 40 000 
  årligen, leran tages på stället (hagen?), jordeboken 1553: en Gård,
  Ladugården till Stäke, 16 örtigs land, 
  1584: Stäkes ladugård hafver Willam  Boje uti förläning, 
  1604: Göran Gyllenstjerna på Stäke, 
  1631: Göran G brukar till Sätesg"
___________________________________________________________
1870-10-?1;  Handskrivet koncept till PM
TYP: koncept till PM,ATA  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: Montelius,Oscar  OBJEKT: Raä
  Oscar Montelis' handskrivna koncept till PM
  Oklar datering 1870-10-04 el 1870-10-21
  Dessutom ett antal mindre lösa blad med fältanteckningar från
  undersökningen 1870: skisser, måttangivelser m.m.
___________________________________________________________
1872;  Bild i Svensk Familjejournal 1872
TYP: bild:teckning  SKAPAD: 88-11-18
SUBJEKT: Hallbeck,C.S
  Teckning av C.S. Hallbeck i Svensk Familje Journal 1872, jämte 
  artikel. Bilden visar: "På ett ställe - i riktning åt en raserad bro -
  synas tydliga murdelar med i midten ett hvalf. Det är detta parti,
  tecknaren för våra läsare framställt i bild. 
___________________________________________________________
1872;  Artikel i Svensk Familjejournal 1872
TYP: artikel  ORIG: tidning  SKAPAD: 88-11-18
SUBJEKT: Svensk Familje Journ
  Artikel som hänvisar till Montelius rapport 1770. Fel i kronologin
  Jöns/Ragvaldi. Underjordisk gång till Biskopsholmen genom "ett 
  kopparrör". Murdel synlig i norr mot "en raserad bro". Detta är
  avbildat på teckningen.Källarvalven 
  begagnas nu som förvaringsrum för fisk. (jfr Öberg 1821 som talar om 
  gott fiske i strömmen:gös). Sekelgamla almar runt kullen, som är
  övervuxen av tallar och björkar. 
___________________________________________________________
1876-12-12;  Bild från järnvägsinvigningen 1876
TYP: bild  SKAPAD: 88-12-07
SUBJEKT: Beer,John
FÖRF:  tidning  MATERIAL finns i: s1
  Tecknad bild från järnvägens invigning 1876-12-12. Stockholm - 
  Vesterås - Bergslagens jernbanas invigning. Jernvägsbron vid Stäket. 
  Tecknad af John Beer.
  Okänt vilken tidning. Almarestäkets hembygdsförening vet.
___________________________________________________________
1889;  Grundläggande verk om Almarestäket
TYP: bok  SKAPAD: 88-12-02
SUBJEKT: Ridderstad,Wilhelm
FÖRF:  Ridderstad,Wilhelm  MATERIAL finns i: p7
  En svensk medeltidsborg. Stockholm 1889. Grundläggande verk.
  Ridderstad var morbror till Vera Sjöcrona, och adjutant hos Karl XV. 
  Ett flertal dokument finns återgivna.
___________________________________________________________
1911;  Styffes kompletta text
TYP: bok  SKAPAD: 88-11-30
SUBJEKT: Styffe,Carl
FÖRF:  Styffe 1911:368
  Komplett text om Almarestäket i Styffe 1911 Skandinavien under 
  unionstiden. Namnförklaring, viktig ort innan Stockholm anlades, Olof
  Haraldsson 1007, estländares besök 1187, ärkebiskop Johan (Johannes!)
  dödas, säte för kronans fogde 1434, 1488. 
___________________________________________________________
1926-06-30;  Ang fynd vid Almarestäket
TYP: ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Thordeman
  Thordemann till .....
  - ytterligar föremål hos Grev och Maria Björnstjärna. 
  Maria: 5 st pilspetsar av samma sort som de hitlånade 
  Greven: ett stort antal stenkulor, större och mindre. 
  - förmodas utgrävda av Montelius för ett 30-tal år sedan 
  Oklara anteckningar 1989-07-24 Se pärm a:3 
___________________________________________________________
1926-07-01;  Ang avbildning av fynd från Stäket
TYP: tackbrev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Raä/Lönnberg(?)  OBJEKT: Björnstjärna
  Raä/Lönberg(?) till Björnstjärna 
  Tack för lånet av fynd som nu avbildats
  Se kopior av bilder i pärm s1 
  Se även 1926-06-30
___________________________________________________________
1932-07-12;  Fynd från forngravar vid Färjkarlsängen
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Raä/Gustawsson  OBJEKT: Bro Hd vägstyrelse
  Raä/Gustawsson till Bro härads vägstyrelse
  - undersökning av forngravar 1 km N Almarestäket vid Färjkarlsäng 
  - tillstånd att få ta bort dem
  - anmälan från Beckman
  - förteckning över fynd i bilaga 
___________________________________________________________
1936-10-12;  Tomtstyckning
TYP: tomtstyckning,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Floderus,Erik  OBJEKT: Stockholms län
  Erik Floderus till Stockholms län(!)
  - tomtstyckat område vid Almarestäket
___________________________________________________________
1938-01-08;  Ang hembygdsmuseum
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Järnstad,Eva/Erik  OBJEKT: Björnstjärna
  Eva och Erik Järnstad till Björnstjärna
  - vill få till stånd ett hembygdsmuseun och skapa en hembygdsförening.
  - få använda den ålderdomliga byggnaden vid kanalen
  - "den av Eder grundlagda Almarestäkets Villastad" 
___________________________________________________________
1938-06-17;  Tidningsartikel om Stäket
TYP: artikel,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Raä/ATA
FÖRF:  Nyström,Per  MATERIAL finns i: s1
  Per Nyström:
  Vid ett nationalminnesmärke.
  ... "men slottsruinen är inte ensam om denna elementära brist på
  uppmärksamhet. 
  Ur Socialdemokraten 17/6 1938. Klipp i ATA.
___________________________________________________________
1940-09-07;  Ang konservering av murrester
TYP: anhållan,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Beckman,Sven  OBJEKT: Raä
  Sven Beckman till Raä
  Anhållan om konservering av de ovan jord varande murresterna.
___________________________________________________________
1941-08-12;  Röjning för kartläggning på ruinkullen
TYP: anhållan,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Raä/Curman/Westlund  OBJEKT: Björnstjärna,Maria
  Raä/Per-Olof Westlund/Curman till Maria Björnstjärna
  Begäran om fällning av vissa träd som kan skada murrester.
  - avser kartläggning av ruinresterna
___________________________________________________________
1941-08-22;  Ang röjning på ruinkullen
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Björnstjärna,Maria  OBJEKT: Raä
  Maria Björnstjärna till Raä
  - godkänner viss trädröjning. 
___________________________________________________________
1942-11-14;  Konservering av tapeter
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Almarestäkets gård
  Angående konservering av tapeter på Almarestäkets gård
___________________________________________________________
1943-10-07;  Ang runstenen i parken
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Olsson,G  OBJEKT: Raä
  G Olsson till Raä 
  1943-08-20 har runstenen 3275 belägen i parken rests ca 10 m öster om allén.
___________________________________________________________
1946-05-25;  Friläggande av Stäkets borgruin
TYP: förfrågan;brev,ATA  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: Hembygdsföreningen  OBJEKT: Raä
FÖRF:  Beckman,Sven, ordf  MATERIAL finns i: s1
  Beckman,Sven till raä
  Årsmötesbelut i Stockholms-Näs hembygdsförening 1946-05-25 att ingå
  till Raä med förslaget att Stäkets borgruin måtte friläggas och
  konserveras.
  Björnstjärnas villkor för biträdande av undersökningen (22 maj 1946) 
  1. Ej ta bort mer vegetation än nödvändigt. 2. Ej inom tomtområdet. 3.
  Schaktmassorna får ej läggas på min mark. 4. Inget intrång på
  Stäketsholm och fiskaren. 5. Området skall städas efteråt.
___________________________________________________________
1946-07-30;  Mycket betydelsefull uppgift,100 000:-
TYP: brev,ATA; svar på 1946-05-25  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: Gustawsson/Westlund  OBJEKT: Hembygdsföreningen
  K.A. Gustawsson till Stockholms-Näs hembygdsförening/Beckman
  Raä har sedan flera år uppmärksamheten riktad på Stäket. 
  Friläggning mycket betydelsefull ur vetenskaplig synpunkt.
  Dock alltför dyrt: inemot 100 000:- 
  Murarna tar ej skada så länge de ligger under jord.
___________________________________________________________
1948-07-20;  muddring vid Stäket
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: Raä/Gustawsson  OBJEKT: Väg- och Vatten
  Gustawsson/Raä till Väg- och Vattenbyggnadsbyrån
  ang. uppmuddring av Stäket 
  Upplyser om borgen, att antikvariskt intressanta iaktagelser kan komma
  att göras.
  Ämbetet anhållar att fynd av lösa föremål, träkonstruktioner anmäles till Raä.
___________________________________________________________
1948-09-18;  Ang muddring
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Lundberg,Erik  OBJEKT: Raä
  Erik B Lundberg till Raä
  - meddelar att muddring kommer att ske inom en snar framtid 
  - Raä bör skriva till Väg och Vatten.
___________________________________________________________
1949-08-12;  Minnestavla för borgruinen
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: Beckman,Sven  OBJEKT: Raä
  Sven Beckman till Raä
  Ang. uppsättandet av en minnestavla i beständigt material, koppar.
  Anhållan om tillåtelse, förslag på text och erbjudan att betala
  framställningskostnaderna. 
  Blyerts korrigeringar på förslaget. Tillagt: Klart 20/3 -50 
___________________________________________________________
1950-03-01;  Ang minnesstenarna vid Stäket
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Bengtsson,Axel  OBJEKT: Raä/Lundberg,Erik
  Axel(?) Bengtsson till Raä/Erik Lundberg
  - har erhållit texten till minnesstenarna vid Stäket. 
___________________________________________________________
1953-11-03;  Avstyckning från Stäket 1/1
TYP: kallelse,lantmäteriförrättning  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: Lantmäteriet  OBJEKT: Raä
  Lantmäteriet till Raä
  Kallelse inför avstyckning av Stäket 1/1 1953-11-04 hos Fru E. Seth, Stäketholm
___________________________________________________________
1953-12-19;  Tack för kartor
TYP: tackbrev  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Raä  OBJEKT: Curt Hellsten
  Raä till Curt Hellsten
  Tack för vackra och värdefulla kartor. 
  OBS. Dessa bör sökas.
___________________________________________________________
1954-11-03;  Utkast till byggnadsplan
TYP: förslag  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Curt Hellsten  OBJEKT: Raä
  Curt Hellsten till Raä/Bohrn
  Utkast till byggnadsplan.
___________________________________________________________
1955-06-15;  Ang byggnadsplanen
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Raä  OBJEKT: Länsstyrelsen i Upps
  Raä till länsstyrelsen i Uppsala län
  Inget att erinra mot byggnadsplanen som utarbetats i samråd med Raä. 
___________________________________________________________
1955-07-20;  Byggnadsplan för vatten- och avlopp
TYP: resolution,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Länsstyrelsen i Upps
  Länsstyrelsen i Uppsala län
  Resolution
  Byggnadsplan/karta av lantmätare Curt Hellsten. 
___________________________________________________________
1956-1978;  Ca 50 Stäk-namn
TYP: bok  ORIG: bok  SKAPAD: 88-12-04
SUBJEKT: Ståhl,Harry
FÖRF:  Kulturhistoriskt lexikon  MATERIAL finns i: s1
  STÄK. ca 50 namn med stäk-, -stäk. Tre orter betecknar medeltida
  fästen: Almarestäket, Stegeborg, Stegeholm. ALMARESTÄKET (Stäket),
  urspr namn på sundet mellan Skarven och Görväln, Näs och Eds snr, 
  Uppl., hade stor strategisk betydelse på grund avsitt läge. Den
  medeltida borgen på en liten holme mitt i sundet gav under medeltiden
  anledning till strider mellan världsliga och andliga myndigheter. 
  förklaringar: sund, vattenränna, ström, förplålningar, för varpning
  (ej i språkl mtrl), fiskeverk 
___________________________________________________________
1963-01-22;  ev undersökning av borgruinen Stäket
TYP: PM,ATA  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: Nisbeth,Åke  OBJEKT: Raä
  Nisbeth,Åke till Riksantikvarien 
  PM ang ev undersökning av ruiner efter ärkebiskopsborgen vid Stäket, 
  Stockholms-Näs socken.
  Minst två våningars höjd kvar, samtliga källare torde vara intakta.
  "Vid upprepade tillfällen under såväl 1800-talet som detta århundrade
  har mindre grävningar företagits" (sic!)
  Med hänsyn till borgens centrala plats i svensk historia är det
  angeläget med undersökning:
  - borgens planlösning och byggnadshistoria.
  - Bekymmer för stora schaktmassor, årliga underhållskostnader. 
  - Sedan vegetationen röjts av markägaren, på Raä anvisningar, kan man
  nu åtminstone skönja anläggningens uppbyggnad.
  - Anser att yttre begränsningsmurar skall friliggas så att ruinen 
  tydligare markeras. Frilägga ingångarna som kan anas. 
  - Möjligt att komma in i borgen utan omfattande schaktning
  - Avschaktning mellan yttre muren och borgen 
  - Förutom väsentliga upplysningar om borgen skulle tillfälle ges till
  undervisning i friläggning, undersökning, konservering för studerande
  vid Stockholms universitet.
  - Prof Tuulse är synnerligen intresserad. 
___________________________________________________________
1963-10-03;  Opublicerad DN-artikel
TYP: tidningsartikel  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: DN,Bert
  Opublicerad DN-artikel av sign Bert. Fått den av Bertil Seth 1989 
  tillsammans med visst annat material, främst tidningsartiklar. 
  - angående den tilltänkta undersökningen
  - avloppsdragningen över ön
___________________________________________________________
1964-01-20;  Ang avloppsledningen
TYP: anhållan,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Orrje/Upplands-Bro  OBJEKT: Raä
  Orrje/Upplands-Bro till raä
  Begäran om tillstånd att anlägga huvudledning för vatten coh avlopp. 
  - ev arkeologiska undersökningar bör göras 1964 
  - arbete påbörjas 1 jan 1965
___________________________________________________________
1964-01-25;  ledningsdragning över Stäket
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: Raä/Bohrn/Nisbeth  OBJEKT: Orrje & Co
  Nisbeth/Bohrn/Raä till Orrje & Co
  ang förslag till ledningsdragning Monumentholmen, Stäketholmen 
  Svar på skrivelse av 1964-01-20
  Redogörelse för borgens betydelse.
  Ämbetet lämnar kostnadförslag på undersökning av ett 20-tal 
  provschakt. 
  Först därefter kan ämbetet ta ställning
___________________________________________________________
1964-03-03;  Ang avloppsledning
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Upplands-Bro kommun  OBJEKT: Raä
  Upplands-Bro kommun till Raä
  Sonderingsgrävningar föreslås till 1964-05-11, varvid 4 grovarbetare 
  med verktyg ställs till förfogande. 
  - ämbetet ställer upp 11 maj. 
___________________________________________________________
1964-04-28;  Farleden
TYP: förslag,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Sjöfartsstyrelsen  OBJEKT: Raä
  Sjöfartsstyrelsen till Raä  
  Ritningsförslag till sträckning av "paragrafbåts"-farled genom  Almarestäket.
___________________________________________________________
1964-05-26;  Ang farled vid träbron, kanalen
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Raä/Bohrn  OBJEKT: Sjöfartsstyrelsen
  Raä/Bohrn till Sjöfartsstyrelsen 
  - Raä motsätter sig bestämt farled vid träbron. 
  _ Anläggningen torde inom relativt snar framtid komma att göras till 
  föremål för arkeologiska undersökningar. SIC!
___________________________________________________________
1964-07-08;  E18, Ryssgraven,Almarestäket
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: Raä/Widell m.fl  OBJEKT: Väg- och Vatten
  Sjöfartsstyrelsen till Väg- och Vattenbyggnadsbyrån
  Raä har motsatt sig farledsdragning mellan Stäketsholmen och Stäketön.
  Sjöfartsstyrelsen motsättersig inte kategoriskt anläggande av vägbank
  över Ryssgraven, men framhåller att en framtida farledsbreddning vid 
  Stäket kan omöjliggöras på grund av de antikvariska intressena.
  Raä har framhållit att en ändring vid Stäket skulle
  dels spoliera fast fornlämningar 
  dels på ett olyckligt sätt förändra miljön i området. 
  Till slut avstyrker styrelsen förslaget om vägbank över Ryssgraven med
  hänsyn till framtida möjligheter till utvidgad sjötrafik på bl a Märsta.
___________________________________________________________
1964-09-10;  Rördragning under kulturhist kontroll
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: Raä/Westlund/Bohrn  OBJEKT: Orrje & Co
  Westlund/Bohrn till Orrje & Co
  Provundersökningarna genomförda. Några obetydande lämningar kommer att
  beröras. 
  Tillstånd lämnas under förutsättning att arbetet sker under kultuthistorisk kontroll.
___________________________________________________________
1964-09-10;  Ang provundersökningar
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Raä/Bohrn  OBJEKT: Upplands-Bro
  Raä/Bohrn till Upplands-Bro kommun
  Samma skrivelse som till Orrje & Comp (samma datum)
___________________________________________________________
1965-11-02;  Avloppstunnel hotar 1000-årig fästning
TYP: tidningsartikel  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: DN-artikel
  DN-artikel 1965-11-02. Avloppstunnel hotar tusenårig fästning. 
___________________________________________________________
1965-11-19;  Stäket grävs ut, avloppstrumman flyttas
TYP: tidningsartikel  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: DN-artikel
  AMS villig ställa arbetskraft till förfogande
  Wallenbergska stiftelsen konstaterar möjlighet till donation eftersom
  sakkunskapen framhåller undersökningen som varande av riksintresse.
___________________________________________________________
1968-02-12;  Fornvårdsarbeten
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: AMS/Arbetsmarknadsst  OBJEKT: Raä
  AMS till Raä
  Ansökan lämnad från länsarbetsnämnden till AMS. 
  Raä har anhållit om fornvårdsarbeten för 23 066:-
  AMS anslår 23 100:-
  Arbete utförs enl arbetsplan av 1968-01-03
___________________________________________________________
1968-02-12;  Beredskapsarbete
TYP: beslut,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: AMS  OBJEKT: Raä
  AMS till Raä
  Beslut om beredskapsarbete.
  23100:- för beredskapsarbete genom skogsstyrelsens försorg. 
___________________________________________________________
1969-07-07;  Svår stank vållar olägenhet
TYP: klagomål  SKAPAD: 89-12-26
SUBJEKT: Raä/Bohrn/Nisbeth  OBJEKT: Vattenverksförbundet
  Erik Bohrn/Åke Nisbeth till Stockholmstraktens Vattenverksförbund 
  - svår stank har förmärkts invid ruinen
  - mycket eftersökt turistmål
  - planerade grävningsundersökningar väntas komma igång
___________________________________________________________
1969-08-29;  Stäksbacka,Vickberga,rapport
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: Beckman,Sven  OBJEKT: Raä
  Sven Beckman till Raä
  Ombuds-rapport om Stäksbacka och Vickberga
  Stäksbacka uppfattas som brovaktarstuga (vid Ryssgraven) ligger under
  Almarestäkets gård.
  1. Stäksbacka - ägare Hilding Stigeryd 
  2. Wickberga el Sylta. Boställe för förste sergeanten på Sigtuna Comp
  av Upplands regemente. Hette Wickberg. Gården har ägts av kronan. 
___________________________________________________________
1970;  Historik över byggnaderna
TYP: handskrift/renskrift  SKAPAD: 89-12-27
SUBJEKT: Björnstjärna,C.J.M.
  Carl Johan Magnus Björnstjärna. 1970.
  Historik över byggnaderna. 
  Gården lades under kronan vid Gustav Vasas reduktion. 
  1582 - slottsbyggmästaren, konstnären Welam Boy 
  1583 - Johan III:s befallning om ett hus "till Konungens 
  bekvämlighet". Nu mittpartiet av herrgården. 
  1942 - renovering. Taket sannolikt täkt med taktegel från borgen. 
___________________________________________________________
1972-03-03;  Ang nedläggande av kabel
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Stäkets säteri  OBJEKT: Televerket
  Stäkets säteri/Lennart Eriksson/Elisabeth Seth till Televerket 
  Angående försiktighet vid nedläggnade av kabel. 
___________________________________________________________
1972-03-13;  Begäran om nedläggande av kabel
TYP: begäran,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Televerket  OBJEKT: Raä
  Televerket till Raä
  Begäran om nedläggande av kabel. 
___________________________________________________________
1972-03-28;  Schaktningsarbeten
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Raä  OBJEKT: Televerket
  Raä till Televerket
  Schaktningsarbetena skall övervakas av länsantikvarien.
___________________________________________________________
1972-09-10;  Ang byggnadsminnesförklaring
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Seth,Bertil  OBJEKT: Raä
  Bertil Seth till Raä 
  Säger att oenighet råder bland ägarna om byggnadsminnesförklaring.
  Förslåt att ärendet blir vilande till vidare.
___________________________________________________________
1972-10-05;  Ang byggnadsminnesförklaring
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Nisbeth,Åke/Raä  OBJEKT: Seth,Bertil
  Nisbeth,Åke/Raä till Bertil Seth 
  Seths skrivelse av 1972-09-10 
  Avvaktar samtliga ägares inställning till ev byggnadsminnesförklaring.
___________________________________________________________
1973;  Fritz' kommentarer
TYP: bok  SKAPAD: 88-12-04
SUBJEKT: Fritz,Birgitta
FÖRF:  Fritz 1973:31-32  MATERIAL finns i: s1
  Förutom införda dokument: Sten Bengtsson var 'drottningens hövitsman'
  i kampen mot Stockholm efter Åsele 1389. Hon anser att ärkebiskopen
  tvingats avstå Stäket eftersom det hotade Stockholm. Efter 1398 (under
  räfsten) var det Stockholmsfogden som  tillvaratog kronans intressen i
  Bro, Håbo, Erlinghundra. På 1420-talet av Hans Kröpelin
___________________________________________________________
1973-02-23;  Två järnmärken (+bilder)
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-08-04
SUBJEKT: Nisbeth,Åke, raä  OBJEKT: Röstlinger,K-B
  K-B Röstlinger, Västra Frölunda. 
  Angående två järnmärken. Svar enligt greve Björnstjerna. 
___________________________________________________________
1975-03-15;  Järnstads forskningar
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-08-04
SUBJEKT: Järnstad  OBJEKT: Raä
  Järnstad skriver om sina forskningar och sin skrift om S:t Eriks borg.
  Om ett det tilltänkta föredraget vid en 'morändag' 
___________________________________________________________
1975-04-18;  Ev undersökning av borgruinen
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-18
SUBJEKT: Raä/Nisbeth/Mannerst  OBJEKT: Järnstad,Lennart
  Åke Nisbeth/Carl-Filip Mannerstråle till Lennart Järnstad
  Svar på brev av 1975-03-15 med frågor om ruinerna
  Raä har flera gånger övervägt en undersökning och friläggning. 
  Bestående konservering skulle dock vara omöjlig.
  Ämbetet kan dock tänka sig en begränsad undersökning, för att i första
  hand söka fastställa plan och uppbyggnad. 
  Kan dock inte ske under de närmaste åren. 
  Järnstad får kopia av den utförligaste undersökningen (Montelius?)
___________________________________________________________
1975-04-28;  Järnstad
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Järnstad
  Järnstad är intresserad av en tilltänkt provundersökning.
  - han skulle ha hållit föredrag uppe på ruinen, men Stäkets 
  hembygdsförening valde i stället Bertil Seth.
___________________________________________________________
1978-06-05;  Byggnadsminnesförklaring av herrgården
TYP: handlingar,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Raä  OBJEKT: Länsstyrelsen
  Raä till länsstyrelsen
  Handlingar om byggnadsminnesförklaring av huvudbyggnaden 
  Almare-Stäket. Kopia till Johan Seth.
___________________________________________________________
1984-04-12;  Grindstugan, lagfart
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Järnstad
  Järnstad har nyligen fått lagfart på Grindstugan.
  - kallar ruinplatsen för "Monumentholmnen"
  - Minnesskriften översänd till den 1983 bildade stiftelsen Stockholms
  läns museum. Christian Meschke.
___________________________________________________________
1987-05-03;  Skada på skyltar
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Järnstad  OBJEKT: Raä
  - Järnstad rapporterar om sabotage på skyltarna 
  - "Jag vill än en gång uttrycka min tacksamhet till Ämbetet för de
  mycket detaljerade uppgifter jag erhållit och vilka genom min skrift 
  tillvunnit sig stort intresse"
___________________________________________________________
1987-08-24;  Ang upprustning av Grindstugan
TYP: avslag,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Raä(?)  OBJEKT: Järnstad
  Järnstad har begärt ekonomisk hjälp för upprustning av Grindstugan.
  Avslås.  Ulf Gyllenhammar
___________________________________________________________
1987-08-31;  Ang skyltar om Stäket
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-12-25
SUBJEKT: Järnstad  OBJEKT: Raä
  Järnstads brev/berättelse om uppsättningen av skyltarna. 
  "Erik II, Margareta I"
___________________________________________________________
1988-05-13;  Försök med fjärrstyrd TV-kamera
TYP: undersökningsrapport  SKAPAD: 89-12-27
SUBJEKT: UKF  OBJEKT: Raä
FÖRF:  UKF  MATERIAL finns i: s1
  UKF till Raä
  Projektrapport från försök med fjärrstyrd videokamera som instrument 
  för undersökning av Stäkets borgruin.
  Se pärm s1. 
___________________________________________________________
1988-09-15;  Järnstads minnesskrift
TYP: brev,ATA  SKAPAD: 89-08-13
SUBJEKT: Järnstad  OBJEKT: Raä/Tulin,Olle
  Brev från L Järnstad till Olle Tulin (88-01-05) 
  Ny skylt som tillställts Järnstad har blivit uppsatt 1988-02-14
  Han får tillstånd att på skylten sätta upp en lapp om att
  "Minnesskrift" över händelserna vid S:t Eriks slott finnes att tillgå
  vid Grindstugan.
___________________________________________________________
1988-10;  Kartering av ruinkullen
TYP: kartering,terrängmodeller  SKAPAD: 89-12-27
SUBJEKT: UKF/Arrhén/Ask  OBJEKT: Raä
FÖRF:  Arrhén,Göran/Ask,Ingrid  MATERIAL finns i: s1
  UKF till Raä
  Kartering av ruinkullen med Geodimeter. Datorframställd. 
  Datorritade terrängmodeller. Pärm s1.