Om Olov den heliges seglats i Mälaren
- uppföljning - fylligare beskrivning med anledning av uppkomna frågor
/nya/stock-ny2.htm     rev 2010-06-27; 2013.05.21

UKF:s Startsida    
 Huvudartikeln   Aktuell text i s.k. Legendariska Olovssagan       Historisk Tidskrift 1893
 Kort sammanfattning av debatten Stäket eller Stockholm           Andra ämnesområden


Svar på frågan om varför jag i min förra artikel ej tog upp diskussionen om väderstrecksuppfattningen i äldre skrifter

När jag skrev huvudartikeln funderade jag ett tag på om jag skulle dra upp hela frågeställningen kring de “underliga” väderstrecken i den fornnordiska litteraturen. Men jag avstod eftersom jag anser att denna debatt är överspelad i fallet Stocksund-Stäksund med hänsyn till det man nu känner till om de olika topografiska förhållandena kring år 1000, då händelserna i sagan utspelades, och vid den tidpunkt då Snorres skrev sin version av sagan i början av 1200-talet.
     Men det viktigaste är skilja på källskrifters upplysningar och efterföljande författares åsikter om väderstrecken. Vikingar och islänningar visste naturligtvis i vilken riktning färden gick. De visste åt vilket håll norr låg. Deras ledstjärna - "bokstavligt talat " var polstjärnan. Om någon invänder att kartorna visar andra väderstreck så har det andra förklaringar. Se min artikel om "Att läsa gamla kartor - ett forsk- ningsprojekt 2009-2011"
     Jag ville nu närmast lyfta fram hur en del forskare, utan kännedom om senare tiders arkeologiska och geologiska undersökningar, tagit ställning till förmån för texten i den legendariska sagan med användande av befintligt skriftligt material. Förutom de jag nämnde i artikeln har vi även Styffe, som i likhet med den norske historikern Peter Andreas Munch och norske språkforskaren Carl Richard Unger, ändrade åsikt till förmån för legendariska sagan. (översatt till svenska av E. Hawerman i senare delen av 1800-talet)

När det gäller de topografiskt/geologiska förhållande stöder jag mig på Lars-Erik Åses undersökningar (1970) om strandförskjutningen i Stockholmstrakten. Han påpekar att Norrström första gången är känt år 1332 (DS IV nr 2907) och Söderström år 1305 (DS II nr 1475) och Mälaren som insjö år 1286 (DS II nr 922). Han säger exempelvis att ända sedan 1500-talet har det varit uppström 6-7 gånger per år. Man lägger märke till att Åse är klart medveten om att Snorre skildrar de topografiska förhållande sådana de var i början av 1200-talet, inte såsom de var år 1000, när seglatsen ägde rum.
     Dessutom har vi Anders Ödmans redovisning (1987) där han framhåller att det fanns åtminstone 5 öppna farleder in i Mälaren. För att ändå hänvisa till “tvivelaktiga” sagor säger Snorre att svenskarna lade järnkedjor vid Stocksund. De borde lagts på 5 ställen om inte händelsen ägt rum vid Stäket. Påståenden om kedjor på olika ställen i Skarven var kända ännu på Aschaneus’ tid. (1612)

Det starka strömdraget vid Stockund - Stoccsunda
Centralt i frågan är naturligtvis det omtalade starka strömdraget vid Stocksund. För Stäkets del omnämns strömdraget många gånger genom århundradena. 1780 var det så stark ström vid Stäket att färjan slet sig och drev ned till Görväln, trots ny 5-tums tross. Den bogserades tillbaka till Kolängsviken men kunde “trots Tusende Mans arbete ej föras tillbaka innan Wattuströmmen och Isgången något avstannat” (Inrikes Tidningar 1780).
      1839 gjorde O. Moberg mätningar av vattenståndet ovanför och nedanför Stäket, Skillnaden var 1,2 m. Detta föranledde året därpå en upprensning av kanalen vid Ryssgraven.
Läs aktuellare artikel.
Läs artikeln i Historisk tidskrift från 1893. PDF-fil.  Man anlade en stensatt kanal ovanför det normala vattenståndet för att snabbt får bort överskottsvattnet i Skarven. Det kan fortafande bli stor vårflod vid Stäket. När jag 1975 chartrade ångbåten Mariefred för “historisk” tur sträckan Kalmarviken - Stäket - Håtuna - Stäket var kaptenen mycket tveksam om det skulle gå att släppa av folket vid gamla brofästet mitt i Stäksundet. Just den dagen vi åkte var det jämvikt så vi behövde inte anlita reservbryggan vid Bolinders. Värre var det för bara några år sedan, när nuvarande kapten på Mariefred hamnade på tvären i Stäksundet.

Selma Lageröf berättar om vårfloden i Mälaren
Mälarens översvämningar har fått en litterär beskrivning i Selma Lagerlöfs läsebok för skolorna, den välkända Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. När jag läser det aktuella kapitlet  får jag intuitivt tanken att hon läst artikeln om Mälaren i Historisk Tidskrift 1893.
      Det var en helt ny situtation som Selma befann sig inär hon accepterade att skriva läseboken. Man
kan säga att hon förut skrivit om sådant hon upplevt och känt till. Nu blev hon tvungen att läsa in sig på svensk geografi och historia. 
Här ett kort avsnit: 
"När det regnat en dag, började snömassorna i granskogarna smälta på allvar, och vårbäckarna kom i gång. Vattnet som porlade upp mellan tuvorna i myrar och kärr kom i rörelse och försökte leta sig fram till bäckarna för att bli taget med till havet.
    Bäckarna ilade så hastigt som möjligt fram till Mälaråarna, och åarna gjorde sitt bästa för att föra vattenmassorna ned till Mälaren. Och alla småsjöar i Uppland och Bergslagen kastade på en och samma dag sina istäcken, så att åarna fylldes av isflak och helt hastigt steg upp till sina bräddar.
    Så förstorade, som åarna nu hade blivit, störtade de sig ut i Mälaren, och det dröjde inte, förrän den hade mottagit så mycket vatten, som den bekvämligen kunde rymma."

Forntidens uppfattning  om väderstrecken.
Jag fick uppmärksamheten riktad på det där med väderstrecken när jag började med frågorna kring Fornsigtuna. Aschaneus säger att slottet Försigtuna legat väster ut från den lilla handelsplats som han beskriver. (“wästan thär ifrå” och “Ähn då västan före”) Slottet låg emellertid i NV. Aschaneus menar i själva verkat att slottet låg “väster om” handelsplatsen. Så uppfattar jag också Ottars beskrivning av resan runt Norges nordligaste del. Först mot norr, sedan mot öster sedan mot söder! I själva verket: nordost - sydost - sydväst. Min tolkning är: "norrut" - österut" - "söderut"  Således ingen precis angivelse.

Tillägg 2011.
Här nedan finns länkar till kortare och längre presentationer av fakta och argument kring diskussionen om nordbornas påstådda felkatiga uppfattning om i vilken riktning norr är beläget.
Kortare version
Utförligare version

Tillägg maj 2013
Platsen för Olav Haraldsons flykt ut på havet - avgörande för alternativen Stockholm - Upplands-Bro