Det har inte funnits två kungsgårdar samtidigt i Håtuna
- inlägg i debatten om 2 kungsgårdar i Håtuna


/nya/TvaKungsgardar.htm         2014-05-27;  2014-11-02

UKF:s startsida      Till huvudartikeln  Fornsigtunas medeltida lämningar

1680 - är året staten tar tillbaka gods och herresäten som förlänats på 'behaglig tid'.
Forskningen under 1900-talet utgår från att det funnits två Kungsgårdar i trakten av Håtuna kyrka  Medeltidsforskningen (DMS) pekade ursprungligen ut en tingsplats ca 800 m rakt norr om kyrkan som det berömda Håbos häradsplats.(Fornminne nr 2 -  beskrivningen i förteckningen lyder: "Ger intryck av att vara en sentida lämning. Dessutom: två senare undersökningar säger också att det inte ens är ett fornminne) .År 2014 menar Det medeltida Sverige att kungsgården legat ca 350 meter NV om Håtuna kyrka. Fornminnesinventeringen nr 170 och nr 157 5 husgrunder resp 12 husgrunder, de senare är samtliga uthusgrunder. (åren 1997 och 1999)
Skall kollas mot Löthman.
     Viktigt argument i Sigtuna - Avstamp. 1989 hos Bengt Hult . Forskarna är allmänt överens om se Håtuna som en kungsgård även om direkta belägg hörför saknas.
     Under 16-17-1800-talen till ca 1930 har forskare och författare uppfattningen att Signhildsberg är platsen för Fornsigtuna.. Man utgår då  från den mest trovärdiga källskriften, nämligen riksantikvarien Johan Hadorphs rapport till riksdagen 1680, benämnd "Förteckning  öfver Konungsgårdarne och Slott i Riket som än finnas". Det är således den förteckning som han ålagts av riksdagen att ta fram inför den förestående Karl XI:s stora reduktion, dvs indragningen av herrgårdar och gods som förlänats "på behaglig tid" under två förmyndarregeringar och under drottning Christinas regeringstid.
     Det är i denna skrift som väderstrecket  'öster' används kungsgårdens belägenhet. Det står emellertid inte att kungsgården skulle ha legat omedelbart öster om kyrkogårdsmuren. Två forskare, Ambrosiani och Alf Nordström, som jag diskuterat kungsgårdens belägenhet med har föreslagit platser norr, resp sydost om kyrkan, antingen på själva prästgårdens tomt eller kullen där klockstapeln står. I det senare fallet skulle den ståtliga stigluckan -- en portal i tegel med en tröskelliknande stängningsanordning för hindra betande djur att ta sig in på kyrkgården -- ha varit  en indikation på var kungsgården kunde ha legat i förhållande till Håtuna kyrka.

Att läsa gamla texter.
Vid tolkning av gamla skrifter är det alltid viktigt att använda såväl den dåtida innebörden av aktuella ord som den situation i vilken skriften har tillkommit.  Det är det senare som gäller i detta fall. Om kungsgården legat invid kyrkan hade det räckt att säga  "vid kyrkan". Riksdagsmännen och regeringen i Stockholm var inte betjänta av att veta exakt på vilken sida om kyrkan den låg.
     Kungsgården låg i själva verket 2 km öster om kyrkan, i Signhildsbergsparken.. Läser man hela det stycke som berättar om kungsgårdens belägenhet så finner man att den inte legat invid kyrkan.  Så här står det i riksantikvarien Johan Hadorphs rapport till riksdagen: "Tomten har varit , som förmenas, öster om kyrkan, där ännu källrarna synas. (således de ruinrester som riksantikvarien Aschaneus beskrivit år 1612). Denna kungsgård tycks varit byggd för Sigtunas skull, som annorstädes, som konungarna nära vid huvudstäderna sina säten haft." 
     Enligt den moderna kognitiva historieforskningen - presenterad i Historisk Tidskrift 2010 - skall man lägga stor vikt  vid omständigheterna kring en texts tillblivelse. Det räcker inte alltid att ta orden rätt upp och ner som de står. Det gäller att 'läsa  mellan raderna" för att  förstå andemeningen, vilken är beroende av den infallsvinkel man använder. Här bevittnar vi ett sådant fall.
     När Rannsakningarna  efter fornminnen gjordes 1672  skrev man: Vtihi Fornsigtuna Giälle finnes een borggårdh med Håhl muhr omkring och Kiellare uthi, som förmenas hafwa warit Konung Sigers hwuss Eller Signels Buur. (det senare en idé som framförts av Laurentius  Petri 1559 - ej Olaus Petri).
    
Ordet gäll /gälle är benämning på ett markområde som hör till kyrkan. Detta faktum passar bra in i det här sammanhanget eftersom det ännu i dag finns ett område på Signhildsbergs ägor som heter  Prästängen.

Under de närmast följande hundra åren har platsen för kungsgården beskrivits som följer:

_ Salvius 1741 
i Boken om Uppland
”Håtuna kungsgård – fordom legat icke långt österut från kyrkan”  (ej invid kyrkan!)

_ Fischerströms Mälarbeskrivning 1785
”Några lämningar finns kvar av detta slott, som nu är förvandlat till en Bondby
ego: orealistiskt att själva kyrkbyn skulle ha varit en bondby 1785 med kvarvarande ruiner utan att detta uppmärksammats och blivit nedtecknat i något sammanhang
Kommentar:   Håbo härads tingsplats kan ha legat vid tingshögen = Signhilds kulle i Signhildsbergsparken. Utgrävningarna på 80-talet påvisade att kullen inte var en gravhög utan trolig tingshög.  Jämför med DMS:s förslag på tingsplats här ovan.

_ Tuneld 1785  - Geografi över Sverige 1785
”Håtuna, vid Mälaren,  ½ mil från Sigtuna, har varit, ifrån de äldsta tider, en ansenlig kungsgård, med ett fast slott, varefter ännu murar synes  Här hade  Kon. Birger Månsson  sin boning, som har löst sig till denna Gård, av Greve Gerhard af Holsten , som var Bror till Kon. Magnus Ladulås´ Drottning Helvig, och hade alla fått tillskänks Håtuna av Konungen sin Svåger.
     Kon. Birger sålde sedan denna Gård till Ärkebiskop Nils
eller Uppsala Domkyrka, år 1311, men återkändes till Kronan år 1527, är nu förvandlad till en Bondeby.

_ Håtuna Kungsgård enligt Svensk Världsatlas 1930
Jubileumsskrift utgiven av Generalstaben.
Kartan är ett utsnitt av  "Mälardelen"  i kapitlet  Medeltidens Sverige.
Lägg märke till det bara är Skokloster och Håtuna kungsgård i hela häradet.
I kartan Bro-del är det bara Stäket som tagits med



Min slutsats:
   Det har aldrig funnits 2 kungsgårdar samtidigt i Håtuna
Det finns flera argument för detta: 
_ Kung Birger undertecknade ett dokument med det latinska ordet för Fornsigtuna år 1299
_ År 1311-05-03 sålde han kungsgården till  ärkebiskop Nils enligt Hadorphs rapport 1680, och en upplysning i Göran Dahlbäcks Uppsala  domkyrkas godsinnehav (1977)

Sigurd Rahmquist beskriver platsen 800 m norr om kyrkan som det berömda Håbo härads tingsplats, medan fornminnesregistret  inte ens ser det som ett fornminne
2014 års upplaga av förläggs den strax intill prästgåren nprr om kyrkn.
Tre formuleringar i registret från olika bedömare:
1. Troligen materialupplag eller dylikt. Fyllnadsmaterialet är mycket löst till konsistensen
2. Stensättningsliknande lämning ca 6 m diam och 0,3 m h. Fyllnig, delvis övertorvad. av 0,3 . 0,5 m st stenar,
3. Ger intryck av att vara sentida lämning.

Alternativa platser skulle ha varit intill  kyrkan. Vilka källor hänvisar man till i så fall?
Signhildskulle vid Signhildsberg är bedömd som gravhög.  J
ag har inte hittat någon antydan om en tingsplats i Fornsigtuna i 2014 års utgåva av Det Medeltida Sverige Nr 10. Aschaneus' beskrivning  från 1612 av medeltida byggnadsrester var år 2014 okänd av DMS.

Litografiska anstaltens kartverk Svensk Världsatlas utgiven år 1930 till dess 100-årsjubileum visar att man då ansåg att Håtuna kungsgård låg på platsen för Fornsigtuna.

Ett avgörande indicium för placeringen i Signhildsberg är riksantikvarien Aschaneus' beskrivning av ruinresterna från 1612.

Även Otto von Friesen menar att  husgrunderna som Aschaneus beskriver är från medeltiden.

Till UKF:s Startsida