Befolkningsutveckling - prognoser, diverse statiska upplysningar
Några samlade fakta om kommunen Upplands-Bro tiden 1952 - ca 2010
/lokalhistforsk/statistik./statistik.htm

UKF:s Startsida       Statisktik åren 1951 - 2010    Några data om kommunens framväxt


Några historiska  fakta om Storkommunen Upplands-Bros tidigaste historia
Samlade av Börje Sandén - Upplands-brobo sedan 1952

Upplands-Bro kommun
  - "storkommunen" började sitt liv 1 jan.1952.
De 4 socknarna Bro, Låssa, Stockholms-Näs (Kungsängn) och Västra Ryd i Bro härad slogs ihop med  de 2 socknarna Håtuna och Håbo-Tibble i Håbo härad
Bro och Låssa socknar hade redan på 1800-talet gått samman i  Bro-Lossa kommun. De övriga socknarna var egna kommuner. Det var således i själva verket 5 kommuner som slogs samman till 1 kommun i den stora kommunsammanslagningen i landet 1952.
      Upplands-Bro är till ytan en av allra största norr om Stockholm men var 1952 en av de minsta när det gäller invånarantalet. Det var bara 3609 personer i de 6 kyrksocknarna och antalet skulle bli ännu färre innan befolkningskurvan började stiga. 1955 var den nere i 3453
     Det kan vara intressant för nuvarande Uppland-Brobor att veta hur det moderna Upplands-Bro skapades. Därför berättar jag nu hur vi som bodde här upplevde situationen mot bakgrunden av de framtidsprognoser som samhällsbyggarna arbetade efter.
     Det allra äldsta namnet Bro betecknade ett till ytan betydligt större område än dagens  Upplands-Bro. Det var på den tiden när Bro låg vid havet. dvs. före Stockholms tillkomst på 1200-talet. Då fanns ännu inte begreppen 'socknar' och 'härader'. I den tidigaste regionala indelningen användes orden 'hund' eller 'hundare' . "Bro hundare" omfattade nuarande Bro-Kungsängen-området och de stora öarna i havet söder därom ända ner till Lovön  (namnet Mälaren fanns ännu inte)  Karta över Brohundare.

Före storkommunens tillkomst 1952 hade befolkningstalet varit högre. I takt med en ökande mekanisering av jordbruket, som var kommunens huvudnäring, minskade  befolkningstalet successivt.  När jag kom till Upplands-Bro 1952 fick jag veta att det tidigare hade det varit så många arbetare på de stora herrgårdarna att man hade kunnat ställa upp egna 7-mannalag för fotbollsturneringar i - just det - den inofficiella "gärdsgårdsserien". Min fråga om saken föranleddes av att jag på Önsta och Ådö fått se delvis nedrasade fotbollsmål. 

Innevånarantalet i de 6 socknarna för åren 1889 - 1974
1889      4 687
1899      4 542
1909      4 643
1919      4 681
1929      4 498                 
1939      3 753
1949      3 708
1952      3 609
1955      3 453
1959      3 889
1964      5 519
1969      8 531
1974    13 976
Se befolkningsstatistiken för de enskilda socknarna  1889 - 1974 längre ner

Under mina första år som lärare gällde fortfarande 1919 års undervisningsplan där ämnet hembygdskunskap dagligen stod på schemat för årskurserna 3-6 som undervisades samtidigt. I de högre klasserna fanns också geografi, historia och naturkunnighet. I det lilla samhället blev man snart bekant med dem som kunde bygdens historia. Redan i mitten av 50-talet hade jag börjat intervjua ortsbor med bandspelare och kunde på så sätt bygga upp en faktabas. Kyrkvärden, som  hade gått i Ormuddens skola i början av 1900-talet, kom och berättade om hur det var i skolan på hans tid.
Varför hade man skola allra längst ut på Ådöhalvön - mitt uti Mälaren? Den låg faktiskt centralt mitt emellan Ådö och Dävensö.
     Centralt också i ångbåtssammanhang.! När ångbåtstrafiken var som livligast kunde man ta den lilla passbåten Gunhild från Säbyholm ut till Ormudden, där de större, långväga och snabbgående ångbåtarna fortare kunde ta passagerarna till huvudstaden. De var sabbare eftersom de bara anlöpte några få bryggor in till Stockholm.  Skolbarnen beundrade dessa "Mälarens vita svanar" som lade till invid skolan berättade kyrkvärden. De första lastbåtarna var inte vita.
      De tre lokala ångbåtslinjerna med nattkvarter i Kalmarsand, Säbyholm och Brogård startade som regel vid 4-tiden på morgonen för att vid över 20-talet bryggor hämta Stockholmarnas dagliga behov av trädgårdsprodukter. Min inte bara sådana. För bara 15-20 år sedan revs den bakugn vid torpet Köpenhamn mittför "Ådö slott" där ungsfärskt bröd  togs omhand av ångbåten, kanske var det just båten Säbyholm som finns på fotografiet.

Plats för foto med båten Säbyholm

Kyrkvärden Konrad Björkman tog mig snart med till landsarkivet i Uppsala. Där hittade vi sockenstämm0protokollet som gav oss den första fasta skolan vid torpet Freden på gränsen mellan Bro och Låssa. Forskningen ledde så småningom vidare till såväl folklivsarkivet som andra arkiv där lokala minnen fanns samlade. Under perioden 1968-1996 höll sig kommunen med en kulturnämnd. Den kom att betyda mycket för forskandet i bygdens kulturarv. Förutom många enskilda projekt startardes 1977 det stora 3-åriga Hembygdsprojektet som syftade till att skapa en ny hembygd åt de många svenskar och utlänningar som fick sin bostad i Upplands-Bro i samband med det s.k. Miljonprogrammet.. Läs mer om Hembygdsprojektet

Den kommunala förvaltningen i början av 1950-talet
1982 hade jag erbjudits ett halvt års betald ledighet från min lärarbefattning för att skriftligt sammanfatta de studier i bygdens historia som jag påbörjat redan under 1950-talet för att få material i undervisning i ämnet hembygdskunskap.Vid förberedelserna  för manuset  till hembygdsboken "Det hände i Upplands-Bro" ville jag få en uppfattning av hur många som arbetade i kommunens tjänst  under de allra första åren.  Den kommunala förvaltningen sköttes första tiden av en kamrer anställd på deltid med ett årsarvode på tio tusen kronor, och med en "kommunalingenjör" på heltid. Den största tjänstemannasstaben var ca 25 hel- och deltidsanställda lärare, men de var statligt avlönade. Deras löner utbetalades av en överlärare som förutom viss undervisning även ansvarade för skolkontoret.  När jag 1982 frågade kommunkansliet hur många som var kommunalt anställda fick man så småningom fram ett drygt 15-tal personer som stått på lönelista de åren. Det var 6 vaktmästare, 4 skolsköterskor, 5 kontors och vårdpersonal och några "kommunalarbetare"  - oklart hur många av dessa som hade heltidslön.
     1982 såg det annorlunda ut: ca 2400 löner hade utbetalats, nästan 1000 för socialen (inkl. barnstugor)

"Miljonprogrammet" och dess efterverkningar
Under 1960-talet drogs det s.k. miljonprogrammet igång för att eliminera den stora bostadsbristen i Sverige. Det behövdes ca 1,5 miljoner nya bostäder i Sverige. Pengar fick man genom de nybildade AP-fonderna. Här råkade Upplands-Bro illa ut. Det var nämligen Regionplanekontorets beräkningar som låg till grund för planeringen av bostadsbyggandet i kommunen.
     Jag har fått intrycket att det var en tröghet i systemet som gjorde att man inte i tid hann ändra på  prognoserna och planeringen när det redan 1963 stod klart att militären skulle lämna Järvafältet och flytta till Kungsängen. 1965 drogs miljonprogramsbygget i Råby igång. 
     1962 hade det blivit klarsignal för den jättestora villastaden vid Granhammar med bostäder för 20 000  personer. Men snart skulle Järvafältet,  militärens övningsfält, bli ledigt för bebyggelse. Det förstod man när staten 1964 förvärvat Granhammar och beslutat att flytta Svea livgarde till  "Kungsängenfältet". Ganska snabbt kom bebyggelsen igång i Tensta och Rinkeby i utkanten av Järvafältet. Så småningom skulle också gården Kista och byn Akalla bli stora stadsdelar. Men därom visste man ännu inget och planeringen för vår kommunen fortsatte som förut !
     Kommunledningen skulle senare hävda att man alltför mycket litat på  Regionplanenämndens beräkningar beträffande Stockholmsområdets förestående expansion. Det  har senare framhållits att regionplanerarna hade skapat helt orealistiska prognoser, som nämner en befolkningsökning i Upplands-Bro till mellan 80 000 och 100 000 invånare omkring år 2000.  Så kommunen kan inte ensam lastas för felinvesteringarna.  
      Se förre stadsarkitekten Hans Matells "Testamente" vid sin avgång 1969:
Kort sammanfattning av Börje Sandén
Inledningen av "Testamentet"

En optimistisk översiktsplan kring 1970
I sin översiktsplan  för Bro - Nygård - Kungsängen räknar kommunen med att Kooperativa Förbundets stor-satsning på Upplands-Bro skall fullföljas. En verksamhet som skulle omfatta mycket mer än bara de lagarbyggnader vi ser idag vid Nygård.  Men det var bara KF:s lager som kom till stånd och kommunen stod med en överkapacitet av bostäder i Råby.  Sent omsider tvingades man riva ca 300 lägenheter.  Man levde ännu 1971 i den tron att de storstilade  planerna kunde bli verklighet när man flyttade större delen av kommunförvaltningen till hyrda lokaler i Tibble-huset i Kungsängen, som man såg som provisorium tills kommunen skulle få bygga sitt eget stora kommunhus vid ett tänkt centrum med pendeltågstation mellan Bro och Kungsängen.          Se kartan

Järnvägens betydelse för planeringen och den framtida utbyggnaden av Kungsängen
Om du studerat den ovan nämnda kartan med översiktsplanen får du en förklaring på varför utbyggnaden av Kungsängen började i Brunna och Tibble. 1968  hade det klargjorts för kommunen att det inte skulle bli en ny järnvägsdragning parallellt med motorvägen, såvida inte kommunen själv bekostade den. Man ser på kartan att gymnasiet flyttades från det tilltänkta centrumet vid motorvägen till sin nuvarande plats, men i övrigt skedde bostadsbyggandet ungefär som planerat. Man kanske också anar att det tilltänkta samhällscentrumet vid Nygård inte blir av. På den nämnda kartan ligger i stället järnvägen kvar i sitt gamla läge och gymnasiets plats vid motorvägen har flyttats till sin nuvarande plats. Brunna var ett av nybyggnadsområdena som man började med. Det skulle ju inom en snar framtid ligga ganska centralt. Bibliotekets placering i Tibble var naturlig. Det var ju där den ökande befolkningen skulle bosätta sig.
     Samhällsplanerarna inom storstadsregionen hade naturligtvis insett att Kungsängens station låg fel i det framtida perspektivet med mellan 80 000 - 100 000 invånare i kommunen omkring år 2000. Allteftersom Kungsängen byggdes ut skulle en allt växande procentandel av Kungsängenborna få längre väg till sin station, eftersom det där inte finns så många ytor kvar att bygga hus på. En allt mindre del  kungsängenborna skulle komma att ha gångväg till pendeltåget. Var skulle de ställa bilarna?  Skulle en helt överdäckad parkeringsplats räcka till? Man diskuterade om det kunde bli samma järnvägslösning som i Södertälje med ett stickspår tillbaka till Kungsängen från den plats där den nya järnvägen anslöt sig till den gamla någonstans närmare Bro.
       Av planskissen ser man också varför Upplands-Bro spåddes en mycket stor befolkningsökning. Strax norr om Bro skulle den sedan dess diskuterade "Förbifart Stockholm" få sin utgångspunkt genom vägförbindelsen Dävensöleden, som från Ädö skulle gå mot Södertälje via öarna Dävensö , Svartsjölandet. Dävensöleden norrut skulle ge mycket snabb förbindelse med Arlanda  som påbörjades vid denna tid.
       De drastiskt ändrade visionerna för regionen avspeglar sig i statistiken över befolkningstillväxten i Upplands-Bro. Från och med 1982 till 2009 har kommunens befolkning endast ökat med  ca 145 personer per år  från 19210 till 23202 pers.  Skönt måste man tycka. Men hur kunde det bli så fel?  Bro kom lyckligtvis efter i utbyggnadstakten och har sina "stadsdelar" samlade runt ett centrum och dessutom stora ännu obebodda  marker söder om järnvägen.

Hur kommunens politiker hanterade den ovan beskrivna dramatiskt avstannade processen är det ännu för tidigt att närmare beskriva.  Hur den tedde sig från min horisont finns samlat i en pärm med skrivelser och tidningsartiklar. Samlingen är - förutom att vara ensidig - också ofullständig eftersom jag från 1970 kom att ägna mig åt det mer okontroversiella. arbetet i den samtidigt tillkomna Kulturnämnden och därefter i det  idella kulturarbetet i våra hembygdsföreningar. Ett arbete som 1987 ledde fram till bildandet av Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut.

När detta skrivs 2010 har en förväntad stark bebyggelseutveckling påbörjats.

Länk till Börje Sandéns översiktliga beskrivning av Testamentets inledande artikel
Länk till f.d. stadsarkitekten Matells inledande artikel i hans "Testamente" från 1969
Länk till Gudrun Sandén sammanfattningar av bandade intervjuer med ca 200 personer

Länk till Statistik för perioden 1951 - 2010 med ökning /minskning år för år

Befolkningsutveckling i Upplands-Bro 1952-1981
1952
 3 609
1967  6 437
1953  3 586
1968  6 717
1954  3 522
1969  8 531
1955  3 453
1970 11 044
1956  3 498
1971 12 171
1957  3 611
1972 12 765
1958  3 809
1973 13 214
1959  3 889
1974 13 976
1960  3 873
1975 14 792
1961  3 978
1976 15 630
1962  4 186
1977 16 651
1963  4 904
1978 17 812
1964  5 519
1979 18 210
1965  5 782
1980 18 489
1966  5 943
1981 19 210

(Folkmängden i hela  kommunen år 2009 var 23 202)

Befofolkningsutvecklingen i försmlingarna i Upplands-Bro 1951-1982

Församling
  1951
   1960
   1965
   1970
   1975
   1980
   1982
Bro
 1 290
  1 060
  1 882
  4 927
  5 324
  6 929
  6 838
Låssa
inkl Bro
    312
    249
     194
     218
     211
     215
Kungsängen
    792
 1 276
 2 550
  5 124
  6 800
  7 241
  7 999
Västra Ryd
    516
    397
    308
     158
  1 749
  3 266
  3 335
Håbo-Tibble
    419
    337
    309
     277
     313
     443
     459
Håtuna
    628
    511
    427
     364
     388
     402
     425
Upplands-Bro
 3 645
 3 873
 5 782
11 044
14 792
18 489
19 271


Befolkningsutvecklingen i Upplands-Bro 1889-1974.     U r Upplands-Bro Förr och Nu - ABF/SAP
År
Bro
Låssa
Håbo-
Tibble
Håtuna
Kungs-
ängen
Västra
Ryd
Upplands-
Bro
1889
 1 517
inkl Bro
   721
 1 014
    607
    828
  4 687
1899
    917
   520
   671
 1 007
    617
    810
  4 542
1909
    930
   562
   678
    959
    748
    766
  4 643
1919
    961
   619
   660
    935
    734
    772
  4 681
1929
    953
   576
   619
    862
    831
    657
  4 498
1939
    828
   467
   518
    730
    708
    502
  3 753
1949
    870
   448
   424
    643
    797
    526
  3 708
1959
    984
   378
   344
    556
 1 214
    452
  3 928
1964
 1 676
   278
   309
    429
 2 497
    330
  5 519
1969
 3 314
   244
   272
    369
 4 144
    188
  8 531
1974
 5 189
   224
   311
    415
 6 688
 1 232
13 976



Statistik över Upplands-Bros befolkningsutveckling 1952 - dec 2010
Källa: SCB, DEMOPAK/BEFPAK sekundärkälla kommunkontorer 2011-02-28
År Antal invånare Ökning  1951 var befolkningen 3645 personer
1952 3609 -36
1953 3586 -23
1954 3522 -64
1955 3453 -69  Lägsta befolkningstalet någonsin 
1956 3498 45
1957 3611 311
1958 3809 198
1959 3889 80
1960 3873 -16
1961 3978 313
1962 4186 208
1963 4904 718
1964 5519 615
1965 5782 263
1966 5943 161
1967 6437 494
1968 6717 280
1969 8531 1796
1970 11044 2513
1971 12171 1127
1972 12765 594
1973 13214 449
1974 13976 762
1975 14792 816
1976 15630 838
1977 16651 1021
1978 17812 1161
1979 18210 398
1980 18489 279
1981 19210 721
1982 19271 61
1983 19427 156
1984 19653 226
1985 19887 234
1986 19843 -44
1987 20021 178
1988 20090 69
1989 20036 -54
1990 20191 155
1991 20280 89
1992 20235 -45
1993 19848 -387
1994 19910 62
1995 20025 115
1996 20204 179
1997 20366 162
1998 20495 129
1999 20728 233
2000 20878 150
2001 21076 198
2002 21162 86
2003 21252 90
2004 21348 96
2005 21327 -21
2006 21638 311
2008 22682 1044
2009 23202 520
2010 23676 474

Källa: SCB, DEMOPAK/BEFPAK sekundärkälla kommunkontorer 2011-02-28