* 1809 och utvecklingen av demokratin i vårt land
        Kort beskrivning av 5 händelser vid 4 platser i Upplands-Bro

Politisk kultur - ett relativt nytt uttryck för den politiska utvecklingen
Här några konkreta exempel på demokratins utveckling i vårt land
- med utgångspunkt från händelser med anknytning till Håtuna,
Näs äng i Kungsängen, Almarestäket och Tibble gästgivargård

lokalhistforsk/Adler-filer/politisk-kultur5ggr.htm


 
Vad hände egentligen revolutionsåret 1809?
Vad hände egentligen revolutionsåret 1809?  Varför undertecknades inte den nya regeringsformen den 6 juni? Man påstår ju att ett av skälen till att man valde 6 juni skulle ha varit regeringsformens tillkomst detta datum. Men det var inte förrän 3 veckor senare som den blev formellt godkänd.  Det hade tagit bara 2 veckor att författa den! Den var ju påtänkt sedan länge.  
 
Att det dröjde så länge berodde på att man redan från början beslutat att de fyra grupperna i riksdagen adel, präster, borgare och bönder måste vara eniga om innehållet i regeringsformen för att den skulle bli laglig.
 
Bönderna förbjöd sin talman att skriva under beslutet om inte frågan om adelns ekonomiska privilegier togs bort.  Bönderna menade att den saken - helt riktigt - inte hade med formen för regerandet att göra.
På den här tiden beskattades folket efter hur stor mark man ägde. Bönderna krävde att all mark skulle beskattas lika. Privilegiet för adeln var att den betalade mindre i skatt per ytenhet än bönderna.
 
Att det var en stor fråga framgår med önskvärd tydlighet i det faktum att adeln två gånger uppvaktade bondeståndet skriftligt inför hotet att den skulle förlora sina ekonomiska privilegier. Jag har inte hittat någon text som säger att adeln tidigare ens kommit på tanken att förhandla med de obildade bönderna.
 
De medel man till slut använde för att få fullständig uppslutning kring undertecknandet var uppenbarligen av sådan art att man efteråt inte ville kännas vid saken. De gick nämligen tvärtemot den viktigaste och mest berömda paragrafen i vår regeringsform. Den som just av denna anledningen skulle komma att väcka stor uppmärksamhet i Europa: 

§ 55.  Ej må riksens ständer i konungens öfvervaro öfver något ämne besluta. Andra riksens ständers utskott, än det i föregående § omnämnda, kunna icke inför konungen några öfverläggningar hålla.  

Det som skedde var att man lät kungen kalla upp samtliga bondeståndets riksdagsmän till slottet, där kungen efter ett långt förmaningstal föreslog en votering så att man fick veta vilka som hindrade talmannen att underteckna förslaget till regeringsform. En åtgärd
som skulle gå tvärt emot den unika paragrafen att ett lands konung inte fick påverka folkets beslut. Paragrafen, som sågs som föredöme runt om i Europa.

1809 - ett länk i utvecklingen mot demokrati

Bondeståndets handlande 1809 hade kunnat bli något stort i demokratiens utveckling. Redan det faktum att en verklig folkrepresentation kunde driva denna sak så långt var något unikt i Europa, där Sverige var det enda land där bönderna ändå formellt haft säte och stämma i riksdagen sedan dess tillkomst på 1500-talet. Under den föregående s.k. Frihetstiden hade bönderna varit utestängda från alla viktiga riksdagsärenden genom att de med adelns inflytande lagligen hindrats från att deltaga i den särskilda 100-manna-delegation som hade hand om ekonomi och utrikespolitik. Trots detta hade man nu varit nära att återfå fullt riksdagmannaskap. Det var detta krav som drev deras skarpa agerande inför den nya regeringsformen när de krävde att adeln inte längre skulle få behålla alla sina friheter från skatt. De 'de adliga skattefriheter' som gett namn åt en hel historik period!  Bönderna hade dock kunnat hålla adeln på sträckbänken i 3 veckor.
      1809 var således en viktig länk i den långa kedja som så småningom  ledde fram mot en demokrati såsom vi nu känner den.

Läs kung Carl XIII: tal.  länken här nedan, som med råge bröt mot denna den viktigaste paragrafen i regeringsformen. Det var ju den som gällde efter den påstådda underskriften.

Klicka för att läsa hela kung Carls tal i normal tryckstil
http://www.ukforsk.se/lokalhistforsk/Adler-filer/CarlXIII_tal_1juli_1809.htm   

Men det fanns ju en ursäkt för handlingen som man hade kunnat hänvisa till inför eftervärldens dom. Sverige var mitt i den kanske allvarligaste kris landet varit med om. Dels ingen laglig regering eller riksdag. Dels ett krig som vi förlorat. Medan Adlersparres armé höll högkvarter i Kungsängen hade ryssarna drivit resterna av den svenska armén över isen mellan Åland och Grisslehamn. För att få fred krävde ryska tsaren en regering att förhandla med. Därför låtsades man i riksdagsprotokollet att bönderna hade skrivit på redan den 6 juni. Situationen innebar i varje fall den allvarligaste konstitutionella krisen någonsin.
 
Det finns högst seriösa avhandlingar och böcker där man inte med ord nämner de problem jag tagit upp. Det borde väl också vara högst seriöst att försöka komma så nära sanningen som möjligt.  Att det verkliga förhållandet är känt av de flesta författarna märks i ordvalet när man skall ta sig förbi den besvärliga frågan. Det är så skickligt gjort att den som inte känner till de verkliga förhållandena aldrig märker något oriktigt. 
     Ett exempel, som jag ej tidigare känt till, är Livrustkammarens och det finska Nationalmuseet gemensamma bok om Märkesåret 1809.  Där väljer man att illustrera den nya regeringsformen med den sida där kungen 'stadfäster' beslutet. "Till yttermera visso have Wi med Egen Hand underskrivit och bekräftat samt Vårt Kongl. Insegel låtit veterligen hänga här nedanföre, som skedde i Vår Recidens stad Stockholm den sjätte dagen i juni månad ...."  Det är helt sant  att man förmår kungen att 'stadfästa' ett beslut som det skulle dröja ytterligare tre veckor innan det fick sitt godkännande av riksdagen.
     Riksarkivet valde att i sin bok illustrera saken med den sida där alla fyra ståndens talmän har placerat sina sigill och namnteckningar. Det är viktigt att framhålla att det formella färdigställandet av dokumentet naturligtvis måste ha skett i efterhand.  På beslutsdagen den 6 juni fanns troligen endast ett koncept till  handlingen.  Man kan inte komma ifrån att det färdiga dokumentet säger att undertecknandet ägde rum den 6 juni, vilket det alltså inte gjorde.

Klicka för att läsa hela artikeln 
http://www.ukforsk.se/lokalhistforsk/Adler-filer/Artikel-hemsidan_1809.htm 

 
Jag vill erinra om att det sannerligen inte var någon småsak man stred om. Så blir emellertid fallet  när man ser hur våra historiker behandlat saken. I grundförutsättningen för arbetet med den nya regeringsformen ingick nämligen beslutet att den endast skulle få införas om samtliga fyra stånd var eniga om saken.

Sveriges väg fram till demokrati
speglas i några händelser inom Upplands-Bros gränser

Jag ser i själva verket protesten som det femte inslaget i en serie av historiska händelser - med lokal anknytning! - som visar Sveriges väg fram till den moderna demokratin. Nedanstående händelser har ägt rum på fyra platser i Upplands-Bro.
 
1/  Det började med att Håtunaleken drev fram kravet att en kung inte ensam fick beskatta folket för att exempelvis genomföra ett krig. Två bönder från varje lagsaga skulle utses av bondemenigheten att delta vid sådana möten. Inte heller fick någon i fortsättningen kastas i fängelse utan dom och rannsakan. Beslutet om detta var i praktiken vårt lands första grundlag.
http://www.ukforsk.se//nya/hatunaleken.htm
   
2/  Försöken att med folklig makt dra upp riktlinjer för hur landet skulle styras fick ett av sina tidigaste uttryck för detta när Sten Sture d.ä. på marknadsplatser argumenterade för idén att ”folklandsting är mäktigt”. År 1502 lät han en kallelse utgå till ett möte vid Kungsängens kyrka (Nääs äng), där ärkebiskopen, som den danska kungens ställföreträdare, försonades med den folkvalde ledaren. I riksdagens historieskrivning från 1930-talet (Svenngårdska samlingen i Kungsängens bibliotek) har ”mötet rönt hedern att få kallas en riksdag”.
http://www.ukforsk.se/subjects/Minnessten_1502.htm
 
3/ Det folkliga inslaget i landet styrelse förstärktes ytterligare efter beslutet 1517 att riva ärkebiskopsborgen Stäket. Ett beslut som senare skulle orsaka Stockholm blodbad och som i riksarkivets beståndsöversikt av riksdagens handlingar räknas som det äldsta i skrift bevarade riksdagsbeslutet. Därtill manifesterat i Sten Sture d.y. berömdra brev utfärdat 1518 under pågående rivning av borgen, där han säger ”Det som angår alla bör av alla samtyckas”.
Det har hävdats av historiker att de ”riksmöten” som hölls i samband med hanterandet av ärkebiskoparnas agerande lade grunden till den svenska riksdagen, Europas näst äldsta parlament.
http://www.ukforsk.se/staket1.htm
 
4/ Gästgivargården i Kungsängen är platsen där den demonstrerande dalallmogen år 1743 formulerar kraven att få läsa riksdagens protokoll för att få veta hur kriget med Ryssland uppkommit utan av landet hotat oss. I skrift formuleras allmogens krav där inte bara den första yttringen av offentlighetsprincipen lyfts fram utan också idén om den representativa demokratin, då de kräver att valde riksdagsmän skall vara ansvariga inför sin väljare. Dalfolkets skrivelse i saken har inte förrän i en doktorsavhandling 2004 lyfts fram i ljuset.
 
I bilden av ”Tibble-dokumentet” ser man censurmarkeringen av det som inte skulle få publiceras i regeringens ”vitbok” efter det s.k. Dalupproret 1743.
tibble

Både UKF:s bok (1993) om Dalfolkets marsch till Stockholm och Alf Åbergs bok 'Tragedin på torget' 10 år senare förklarar att det var en demonstration som slogs ner med militärmakt. Sista punkten i dokumentet säger att folket vill träffa kungen efter förhandlingarna och visa honom sin undersåtliga vördnad.  Händelserna 1743 är gott exempel på att historisk forskning kan komma till motsatta resultat.
http://www.ukforsk.se/dalkh.htm
http://www.ukforsk.se/artiklar.htm
 
5/  Till skillnad från Tibble-dokumentet varr ”Tibble-Promemorian” 1809 tidigt uppmärksammad i skrift. Den författades också på gästgivargården i Kungsängen av Adlersparre, upprorsgeneralen med folklig anknytning. Här skärpte han sina idéer inför en länge påtänkt regeringsform, när han vill verka för att även allmogen skall få säte vid kungens rådsbord.  Gästgivargården var under några dagar högkvarter för en ”kontrakterad” arméstyrka som fullt stridsutrustad givit sig iväg för att i första hand tvinga kungen att utlysa en riksdag för att därmed få till en regeringsform som tog makten ifrån kungen. Vi vet alla att vi med en oblodig revolution fick den första regeringsformen i Europa enligt vilken kungen inte fick utöva något som helst inflytande på riksdagens beslut. En regeringsform som med vissa förbättringar gällde ända fram till 1970-talet
http://www.ukforsk.se/lokalhistforsk/Adler-filer/Artikel-hemsidan_1809.htm