Hembygdsstudier - hanteringen av materialet
borje_biografi/hembygdsstudier2008.htm
Rev. 2012-12-31

UKF:s startsida      Lokalhistoria - forskning och källskrifter       Föredrag/Guidningar 1972-2008
                              Mer om  kulturaktiviteterna

Hembygdsstudier och lokalhistorisk verksamhet  - ej begränsning till UKF-tiden
Börje Sandén - ett försök att strukturera en närmare 50-årig lokalhistorisk verksamhet i Upplands-Bro
Se också vissa formalia om utbildning och levnadsförlopp
 
Tillägg 2007-2008-2009-2011-2012
 
Studiematerial - Litteratur  
_ Förvärvad och excerperad litteratur - se exempel ur datalista
_ Tillägnat mig mycket av Svenngårds samling - ca 60 hyllmeter med böcker och arkivalier, konsulteras av bibliotekspersonalen vid frågor kring samlingen.
_ Samlat grundmaterial från ATA och KB:  Fornsigtuna, Almarestäket. m fl platser i kommunen
_ Förvärvat Fornminnesinventeringen, 3 volymer, som uppdateras av Raä (Löthman, länsmuseum)
_ Förvärvat mycket antikvarisk litteratur genom antikvariat (3 st)
_ Lånat böcker från Vitterhetsakademin, KB, Carolina, kopior av utvalt material
_ Excerpter från Landsarkiv, Ortnamnsarkiv, Riksarkiv, Kyrkoarkiv, Kommunarkiv
_ Kartor, jämte ca 300 färgdia av lantmäterikartor från Kartverket i Gävle/Stockholm
_ Ett stort antal bandade intervjuer med ortsbor
 
Lokalhistoriska studier inför vissa behov och uppdrag
_ Började på 1950-talet med material för min undervisning i grundskolan, inklusive bandade intervjuer med lokalbefolkningen från slutet av 1950-talet
_ Många års arbete med den Svenngårdska hembygdssamlingen som jag i egenskap av kulturnämndens ordförande mottog å kommunens vägnar 1970
_ Hembygdsstudier inför ett mycket stort antal exkursioner/föredrag med kommunens tre     hembygdsföreningar, andra föreningar och organisationer och kulturnämndens arrangemang
_ Uppdrag att informera lärarpersonalen om kommunens historia på alla stadier. Framtagning av lärarhandledning i lokalhistoria
_ Aktiv i ledningsgruppen för det kommunala/statliga hembygdsprojektet 1977-1979  inklusive ett stort antal artiklar i Historiska museets "Historiska Nyheter" 1977
_ Kulturhistoriska karta på uppdrag av kommunen  1982, ny upplaga 1998
_ Omfattande förberedelsearbete inför skrivandet av kommunens hembygdsbok från 1984
_ Fördjupade studier vid utgivningen av boken om Almarestäket 1990 (Vad hände egentligen? del 1). Dito för boken om Dalupproret 1743 (Vad hände egentligen del 3, 1993), och boken om skolans historia i Upplands-Bro. (Vad hände egentligen? del 2, 1992)
_ Ett viktigt - och långvarigt - incitament för studierna har varit min musikaliska verksamhet som kyrkomusiker och framförallt som ordförande i vårt musiksällskap. Vi fann snart att folk kom till våra musikarrangemang om de genomfördes på intressanta platser: herrgårdar, slott, fornminnesplatser, större arbetsplatser. Jag tog alltid med ett stort inslag av historia både kring platsen och musiken.
 
Skriftlig verksamhet
_ Lärarhandledning (stencil) om kommunens historia 1970-talet
_ Ca 50 % av innehållet i Historiska Nyheter, Historiska museets utställningskatalog Upplands-Bro,  1977, framställdes i 2 x 10000 ex, delades ut i alla hushåll i kommunen och sedan till nyinflyttade
_ 1979 Pendeltågsläsning - vad man ser från tågfönstret, 3 häften till alla resenärer vid 3 tillfällen
_ 1984 Kommunens officiella hembygdsbok "Det hände i Upplands-Bro".  4000 ex
_ Krönikespel, premiär 1987, (8 föreställningar). knappt hälften av mitt manus utnyttjades
_ 1990, boken Vad hände egentligen? Almare-Stäket och Stockholms blodbad
_ 1991 Artiklar i boken "Fornsigtuna - en kungsgårds historia"  Raä
_ 1993 Dalupproret 1743 - "Stora daldansen".
_ Nyhetsbrev och  digtala e-brev till UKF:s medlemmar/antikvariska institutioner med lokalhistorisk information sedan 1987  (101 nummer t.o.m. 2014)
_ Mycket stor hemsida med lokalhistoria och rikshistoria (sedan 1996)
_ Artikel i Upplands Fornminnesförenings årsbok Uppland år 2000 med anledning av Upplands fornminnesförening och hembygdsförbunds förtjänstmedalj. "Bror Hjort-medaljen"
_ Artiklar i UKF:s tidskrift Kultur & Historia, utom under några år med Bengt Borkeby som redaktör
_ Artikel i Viking Heritage Magazine (Dan Carlsson) om min forskning kring Rösaring, där jag drar paralleller med Tacitus’ skildring av fruktbarhetsgudens processionsfärd i vagn på  en ö i den nordliga oceanen ”bortom Germanien, snarast i motsatt del av världen”. Prof. Britt-Marie Näsström i mail efter publiceringen: ”det är alltid roligt när forskarrönen går vidare och särskilt i sådan vacker form” 2002-10-02.
_ Artiklar kring 1809 års revolution och den nya regeringsformen, bägge lokalhistoriskt knutna till Tibble gästgivargård i Kungsängen, som dels var huvudkvarter för revoltionsarmén under några dagar, dels. knutet till den historiskt intressanta Tibble-Promemorian med revolutionsgeneralens synpunkter på den kommande regeringsformen.
_ Artiklar kring tolkningen av isländska sagor och de äldsta kartorna från 15-1600-talen, som resulterade i ett  föredrag vid ett av Kartografiska Sällskapets många seminarier vid dess 3-dagarsmässa i Jönköping 2011.

Författare / redaktör / medförfattare till hembygdsböcker
_ 1984 Hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro
_ 1990 Vad hände egentligen?  Tema: Almarestäket och Stockhlms Blodad  Del 1
_ 1992 Vad hände egentligen?  Tema. Skolans historia
_ 1993 Vad hände egentligen?  Tema. Dalupproret 1743
_ Boken om Bro. Utgiven av Bro-Lossa hembygdsförening

Föredrag – exkursioner – guidade visningar för organisationer och myndigheter
Ur utskrift från UKF:s diariebok  1972 – 2008
Föredrag-guidningar-buss-båt-cykelturer 1972-2008

Arkeologi i Upplands-Bro

Initiativtagare och/eller deltagare
_ Arkeologiska undersökningar vid Rösaring 1981-82 (Raä) och 1996-98
_ Almarestäkets borg 1988 - kartering med totalstation
_ Marinarkeologiska undersökningar vid Almarestäket 1988, 1989, 1994 (Broholmen)
_ Arkeologiska undersökningar Fornsigtuna 1984,-85,-86,-87,-88
_ Hålvägarna vid Draget (tidigare okända av forskningen) 1988
_ Arkeologiska undersökningar av fornborgen vid Draget 1996-97: Vallen och vallgraven var okända av forskningen
_ Arrangerat Raä:s Arkeologidag, 7 ggr   (2009 14 ggr)
_ Anordnat ett flertal föreläsningar av arkeologer i arkeologiska ämnen (se bilaga)
 
Kontakter/samarbete med Raä, Länsantikvarie, länsmuseum, universitet i Uppsala och Göteborg, Kartografiska Sällskapet, Sveriges Hembygdsförbund

Har personligen varit inblandad nedanstående projekt. I egenskap av ansvarig för UKF:s verksamhet har jag tagit aktiv del även i många andra projekt

_ 1968 utnämnd till Raä:s ombud för Upplands-Bro kommun
_ Ordförandeskapet i kommunens första kulturnämnd 1968-1970 (därefter som ledamot) medförde     värdefulla kontakter inom den kommunala förvaltningen, jag fick bl.a. tillgång till kommunala arkiv och en omfattande och mycket värdefull kopieringshjälp på bibliotek och fastighetskontor (kartor)
_ Upplands-Bro Hembygdsprojektet 1977-79 i samarbete med Socialstyrelsen och Historiska Museet    gav för min del direktkontakt med Historiska museet och Riksantikvarieämbetet.
_ Rösaring - 1980 rapporterat om upptäckten av processionsvägen,  utgrävningar 1981-82, 1996-98
_ Fornsigtuna 1983 - på förfrågan från Raä lämnat mina forskningsresultat. Undersökningar 1984-88. Resulterade i 5 somrars arkeologiska undersöningar
_ Tagit initiativ till digital kartering av Almarestäket 1988 och Dragets hålvägar 1988
_ Tagit initiativ till marinarkeologiska undersökningar med LM-DYK 1989, 10 tillfällen vid Stäket och dendrokronologisk datering av stockar 1994 (Geologiska institutionen Sthlms univers.)
_ Studiebesök med chartrad båt till Birka med Raä (David Damell) 1991
_ Dito med Arkeologiska forskningslaboratoriet (Lena Holmqvist Olausson) 1995
_ Initiativ till arkeologiska undersökningar vid Dragets fornborg  1996-97 (3 grävperioder)
_ Handledare för kulturvetares praktik, 1990 (Kaj Janzon, - nu vid Stockholms universitet)

* Björn Ambrosiani - upprepade kontakter sedan 1970-talet, särskilt min utläggning om vikingaleden
    genom Draget och upptäckten av de stora hålvägarna vid Lillsjön''
* Helmer Gustavsson, ch för runverket, spontant berömt min redovisning av runstenarna på hemsidan
* Alf Åberg har i ett flertal brev stött mina åsikter kring Dalupproret liksom i sin understreckare i SvD
* Prof. Lars Nilsson, Stockholm, som aktivt intresserar sig för UKF;s lokalhistoriska verksamhet.
* Bengt O H Johansson, länsantikvarie/riksantikvarieämbetet ang. Dalkarlsbacken och kungabesöket
* Eva Brylla vid Ortnamnsarkivet i Uppsala - (6000 ortnamnskort för Upplands-Bro lagt i databas)
* Ing-Marie Munktell, chef för Gustavianum. bl a. invigningstalare när UKF fick sin lokal i Kungsängen
* Ulf Erik Hagberg, sekr. i Vitterhetsakademin, invigningstalare när UKF fick sin lokal
* Peter Bratt (länsmuseet) ang. Rösaringsprojektet. Utnyttjat mitt källmaterial, främst kartor
* Gabriele Prenzlau-Enander (länsmuseet), lämnat henne källmaterial för hennes bok om Uppl-Bro
*  Skrivit artikeln "Fifty years with the Cult Site of Rösaring" 2002 för Viking Heritage Magazine
    på uppdrag av Dan Carlsson
* Inbjuden till Hist. Inst. vid Stockholm universitet för att demonstrera mina databaser 1991
    (Lars Nilsson )  Dito Länsmuseet i Stockholm samma år
*  Visat datorprogram vid universitetets och Sveriges hembygdsförbunds datakonferens 1992
*  Inbjuden till Stockholms univers. historiska inst vid seminarium kring Dalupproret 1993, prof. Lars
    Nilsson
*  Föreläsning på Stockholms universitet i samband med Yngve-Larsson-stipendiet 2004. 15 000:-
*  Gudrun och Börje har anlitats som föredragshållare vid två hembygdsseminarier i Finland
*  Föredrag vid Kartografiska Sällskapets seminarium på Elmiamässan i Jönköping 2011 över ämnet
    "Att läsa gamla kartor med dåtida ögon"
 
Tidskrifter och litteratur
För att UKF skall kunna verka framgångsrikt måste kontakter upprätthållas med ett stort antal föreningar och institutioner, som utger tidskrifter och böcker inom det vida fält som UKF vill bevaka:
Tidskrifter: Populär Arkeologi, Populär Historia, Historisk Tidskrift, Fornvännen, Scandia (Lund), Folkets historia, Bebyggelsehistorisk tidskrift, Tidevarv (Raä), Rig (etnologi), Caerdroia (labyrint-tidskrift), Bygd och Natur (SHF), Ymer (geografi), Samdok-Bulletinen (Nordiska museet), Forskning och framsteg, Mikrodatorn, Internetworld
Historiska klubbar och antikvariat: Clio, Atheneum, Bokantikvaria, Redins antikvariat. Lindberg & Persson antikvariat, Svenskt  Miltärhistoriskt Bibliotek
Föreningar, årsskrifter: Hembygdsförbundet, Upplands Fornminnesförening, Pro Memoria (Riksarkivet), Sigtuna museum, Stockholms läns museum, Viking Network, Arkeologisektionen inom hembygdsförbundet, Arkeologisektionen inom Nordiska förbundet för hembygdsvård och lokalkultur, Ortnamnssällskapet i Uppsala, Karolinska förbundet, Swebug (databaser),  DTP-föreningen.(boktryck och digitala medier)
 
Vad studierna lett fram till
Ett ofta återkommande tema i min presentation av kommunens historia är att vår lokalhistoria ofta har mycket nära anknytning till rikshistoria. "Kommunen där lokalhistorien blivit rikshistoria"
Föredrag inom och utom kommunen. Se bifogad datorutskrift. ........
Guidade utfärder av olika slag. se lista.
Böcker och skrifter. Se Skriftlig verksamhet ovan
Närradion i Upplands-Bro. ett 10-tal framträdanden
Utbildningsradion (P4 Radio Uppland). Berättat om Rösaring, Håtunaleken, riksmötet vid Kungsängens kyrka 1502, Almare-Stäket, Dalupproret 1743
Stimulerande liv. Min lokalhistoriska verksamhet har ofta ägt rum i samband med musikaktiviteter och med stort utnyttjande av datorteknik. Detta tillsammantaget har gett mig en omväxlande och stimulerande vardag och möten med intressanta människor inom många områden såväl inom "den lärda världen" som bland folk i allmänhet.
 
Hur verksamheten officiellt uppmärksammats       Mer om  kulturaktiviteterna
_ Kommunens kulturstipendium till Börje 1978 (ensam mottagare)
_ Stockholms läns hembygdsförbunds diplom 1983 för "Föredömlig och värdefull insats inom hembygdsrörelsen"
_ Kommunens kulturstipendium (2:a gången), även Gudrun Sandén 1993
_ Gudrun och Börje belönades med Sveriges Hembygdsförbunds plakett "För rik gärning i  hembygdsvårdens tjänst" 1998
_ Upplands Fornminnesförbunds medalj ("Bror Hjort-medaljen i förgyllt silver") år 2000
_ Hit bör väl också räknas ett halvårs stipendium från kommunen för att kunna ta ledigt från skolan     och arbeta med kommunens hembygdsbok, Det hände i Upplands-Bro, klar 1984
_ Hit får väl också räknas kungens och drottningens inofficiella besök i kommunen 1987, föranlett av en framställan från hovförvaltningen till Riksantikvarieämbetet om ett lämpligt besöksmål, när kungen hade uttryckt en önskan att få inblick i landets hembygdsarbete. Så uttrycktes saken när Bengt O H Johansson, dåvarande chef för Kulturmiljöavdelningen (Raä), tidigare länsantikvarie i Stockholms län och då bosatt i Upplands-Bro meddelade mig det uppdrag han fått. Tillsamman med David Damell visade jag Rösaring och Fornsigtuna. Dessförinnan besöktes Granhammar, byggnaden som genom mitt initiativ i ett brev till försvarsdepartementet (och med stöd av kulturnämnden) räddades från rivningen. Vid en lunch på Lejondals slott överlämnades min bok till kungafamiljen.  Jag var den ende från kommunen som var inbjuden att följa besöket hela dagen.
_Gudrun och Börje belönades av Patriotiska Sällskapet med var sin guldmedalj vid en högtidlighet på Riddarhuset 2002 för utgivningen av 3-bandsverket Hushållningsjournal 1776-1813. Högtidstalarens inledande ord:  "Låt mig börja med att tal om, vilken läsglädje jag har haft av makarna Gudrun och Börje Sandéns sammanställning och redigering av Hushållnings Journalen"
_ Börje belönades 2004 med Yngve Larssons pris för stads- och kommunhistoriska insatser i samband med en föreläsning på Stockholms universitet  på temat Den gränslösa lokalhistorien.
_ Kommunens Kulturstipendium till Börje 3:e gången. Fullmäktige dec 2007
_ Kommunens pris som Årets Upplands-Broare - "glasskultptur" från Bro Glasbruk 2007
_ Kort historik vid minnestenen från mötet vid Kungsängens kyrka vid kungens och drottningens besök i kommunen 2008
_ Silvermedalj från Länsförbundet för Krishantering 2008, genom Livgardets Veteranförening.
_ Nordiska Museets medaljer för Hembygdsvårdande gärning till Gudrun och Börje 2008 med utdelning framför Gustav Vasa statyn.

Hanteringen av materialet     Länk
Datorn i hembygdsforskningens tjänst
Datorn blev tidigt ett synnerligen värdefullt arbetsredskap.
Jag började med ordbehandlingsprogram 1982, när jag fick uppdraget att skriva hembygdsboken. Datortekniken var då så ny att tryckeriet inte kunde utnyttja de disketter på vilka boken skrivits in.
Redan året därpå 1983 började jag lära mig ett datorspråk varmed man kan bygga upp databaser.
     Databasspråket har utvecklats/förändrats mycket fram till nu. Först var det s.k. strukturerad programmering, som de allra flesta av mina databaser är gjorda med, då man  manuellt byggde upp skärmbilder, pappersutskrifter och däremellan osynliga instruktioner till datorn för att verkställa önskade effekter. För vissa databaser använder jag nu den moderna, s.k. objektorienterade metoden, en i stora delar menystyrd programmeringsteknik, där man skapar skärmbilder och pappersutskrifter med hjälp av färdiga grundmoduler och visuell formgivningen. Vad datorn skall göra däremellan måste fortfarande skrivas in i programmet för hand.
Eftersom jag skriver i databaserna varje dag - dagboken är en sådan - har språkkunskapen gjort det möjligt, att så fort jag lämnar någon databas så kopieras ändringarna omedelbart till den andra datorn i nätverket.

Gamla datorprograms  fördelar
Den gamla tekniken - före Windows - har vissa fördelar. Dagens snabba datorer i kombination med Gamla DOS-baserade program gör att datorn inte behöver mer än ca 2 sekunder att tala om för mig om ett sökt ord finns någonstans bland mång tusental poster. Jag måste dock vara mycket noga med att vid byte av dator använda ett operativsystem (f.n. XP) där jag kan öka "antalet öppna filer" maximalt, ca 250 i stället för normala ca 25. 
     En annan fördel med de gamla DOS-programmen är att de inte behöver installeras på nytt när jag uppgraderar till nyare datorer. Det är bara kopiera programpaketet till den nya datorn. Windows  entré på marknaden (fönstertekniken) gjorde det möjligt att i DOS programmet öppna databasens textfiler i ett eget "fönster" och övriga dataposter i ett annat fönster. Detta är ett exempel på att datorena kan göra mycket mer än vad programmerarens menyer låter oss ta del av.

Att söka i databastexter 

Studierna stimuleras av möjligheterna att bevara lagrade data och plocka fram dem igen vid behov. Att kunna presentera dem på papper och placera dem i pärmar är viktigt. Särskilt värdefullt har det varit att bevara alla studieanteckningar i databaser. Även de allra äldsta från 1984 har jag lyckats konvertera till nu gångbara operativsystem och program. Ca 35-40 databaser med olika strukturer finns i ett gemensamt sökprogram som på några sekunder visar de texter där ett visst sökord finns. Det rör sig nu om bortåt 30 000 dataposter/texter. Sedan flera år tillbaka lagrar jag nytillkommande texter med sökning på valfria ord. Sedan detta  system skapades kan moderna program som WORD sammanföras i PDf-filer (på hittills ca 1000 A4-sidor) med fritextsökning över hela filen. Många sådana filer finns nu på UKF:s hemsida.
 
Göra böcker på dator färdiga för inbindning
- ej längre aktuell.  Tryckerierna kan nu göra böcker i mindre upplagor

Inte minst stimulerande med datortekniken är möjligheten att kunna presentera materialet i bokform enligt min egen metod, som skriver ut bokinlagan i färdigt skick i 16-sidiga häften med sidor och bilder på rätt plats för att kunna bindas in . Utskrift på A3 ark ger böcker i A4 format. Traditionellt bokformat skrivs ut på A4-ark. Tekniken kräver laserskrivare som kan skriva på såväl fram- som baksida, dvs skrivaren vänder själv på arket. När en hel inlaga är klar börjar skrivaren automatiskt om med nästa bok till ett antal som jag väljer. Inlagan går efter manuell vikning och falsning direkt till bokbinderiet.

Metoden kallade vi Book on Demand (bokutgivning efter behov) och var så revolutionerande att datorföretaget HP använde vår första bok Kuskens pojke i marknadsföringen av sina skrivare. I HPs- montrar vid datormässorna i Sollentuna åren 2000-2002 visade vi tekniken. HP försåg oss med färglaserskrivare och stora s/v skrivare så att vi under några år producerade böcker i hundratal i stället för tryckeriernas krav på 1500 ex för att trycka en bok
     Ett 20-tal produktioner för privatpersoner och hembygdsföreningar  (Bengt Borkeby och Börje Sandén) skrevs ut ”efter behov i 2-3 nytryck. Bl.a. Boken om Bro med över 300 illustrationer i färg och s/v, 2 upplagor om totalt ca 500 ex.
En kuriositet  i detta sammanhang:
Book on Demand-tekniken byggde på det faktum att Börje Sandén inte använda layout- programmets egen sidhantering i vilken sidorna kom i löpande följd, utan skapade en egen sådan, där den löpande följden inte uppkom förrän arken vikts samman i 16-sidiga häften.
När layoutprogrammet uppgraderades till versionen 8 fungerade plötsligt inte innovation.  Kontakt togs med chefsprogrammeraren i Ottawa, som till en början inte förstod vad det var frågan om. Det fanns ju redan ett utskriftsprogram för häften i programmet. När han förstod att det gällde utskrift av böcker på 300 sidor, som måste innehålla många delhäften kom han på att han i den nya versionen hade glömt att lägga in den funktion som kunde placera upp till 64 bokspalter på rätt plats. Sedan jag med mitt namn skrivit under en blankett som mailades till mig och som jag måste  faxa tillbaka, fick jag inom en timme den saknade programkoden och utvecklingen av tekniken kunde fortsätta.
     Inför sista demonstrationen på Sollentunamässan mailade jag till Ottawa och frågade om det nu fanns en ny fullständig version av programvaran. Det fanns det inte. Ingen i hela världen hade upptäckt "buggen" i version 8. Det var således bara på våra datorer som det gick att göra böcker.  När äntligen en ny version kom ut var det med spänning som jag testade om den saknade funktionen fanns med. Det gjorde den.

Tryckerierna gör nu böcker i hundratal
Numera utnyttjar även tryckerierna digitalteknik, dessutom mycket billigare, varför vi nu endast använder den i synnerligen begränsade upplagor avsedda  för arkivet och biblioteken när vi nu  dokumenterar vår mångåriga verksamhet. Exempel: Ortsbor berättar (407 A4-sid);  Svenngårdska samlingen 380 +275= (655 A4-sid);   UKFs nyhetsbrev 1987-2006  (442 s.):  Kungörelser i kyrkan 1800-1839 (1800 A5-s)
; UKF:s  samtliga protokoll, UKF:s diarium (3 band)

Stort antal småskrifter.
Upp till 60-sidiga häften för senare sambindning. Se särskild förteckning
(Brogårdsarkivet)
En ny kraftigare skärmaskin och häftapparat gör det nu möjligt att göra häften på 80-(100) sidor

Arkivering -  på papper och i pärmar, inspelningsband, CD/DVD, hårddiskar, Cloud Drive
Vi arkiverar vårt material på olika sätt. 
Sedan 2013 även  med  CloudDrive via internet

Materialet består av
1) föreningsverksamhetens handlingar: stadgar, protokoll med PM, årsberättelser, korrespondens, nyhetsbrev 2-4 per år, räkenskaper och bokföring med verifikationer
2) forskningsverksamheten med förarbeten/studieanteckningar och färdiga rapporter/artiklar. Dessa grundar sig på litteratur, rapporter, periodiska tidskrifter, excerpeter, kopior, rapporter, kartor, bandade intervjuer och föredrag, bilder på papper och dia, ett fåtal videoinspelningar av olika slag.
3) datorlitteratur och specialgjorda databasprogram, metoder för datorhantering
Lagring i:
1) pärmar - ett par hundra; innehållet i varje enskild pärm skrivs ut från den gemensamma databasen
2) kassett- och rullband ca 200, innehållet i  skrivs ut från databasen
3) videoband ca 20
4) CD och DVD skivor
5) Hårddiskar 5-6 st
6)  Tre datorer ständigt i nätverk, Gudruns fristående dator (nr 13) är sedan 2011 samkörd med övriga datorer via trådlöst nätverk.
Byte av datorer med några års mellanrum  Nu används datorerna 10-bärbar, 11, 12, 13, 14-bärbar
Arkivering av det samlade forskningsmaterialet är ett svårhanterligt problem. Vi arbetar efter flera modeller. Utskrifter på papper, sparade i sammanslagna PDF-filer  (två metoder)
 
Arkivering - digitalt
Vi har också digitaliserat (Hans Borgström) våra 300 utsnitt ur lantmäterikartor för Upplands-Bro, samt ett mycket stort antal antikvariskt intressanta diabilder, ljud- och videoinspleningar.
     Men allt som skrivits i datorfiler måste också arkiveras, inte bara kopieras, så att det är åtkomligt för efterföljande lokalhistoriska forskare. I datorerna finns mängder att material kvar som varit arbetsmaterial på vägen fram till en mer slutlig produkt. Därtill kompliceras saken av att jag började med databaser så tidigt som 1983, då det marknadsledande databasspråket var dBASE, och att jag fortsatt att använda det. Idag är det inte många som kan hantera språket och det finns troligen inte att köpa i Sverige, i varje fall inte i den gamla version som jag huvudsakligen använt. Man måste känna till språket för att kunna använda databasen. Jag kan själv skriva  ut mängder av varianter med anpassade utskriftsmallar ur den samlade databasen som består av ca 30 deltadabaser. Under årens lopp har jag förfinat sök- och utskriftsmöjligheterna, men det krävs att man kan förstå mina anvisningar. Missar man där måste man ofta ta om allt från början. ("do \c" vid vid program-"punkten") Jag har således inte programmerat in "räddningsaktioner" när man gjort något fel. Själv kan jag bryta programmet (ctrl + Q) och gå in där jag önskar.

Arkivering -  för framtida överföring till databaser    
Även om jag hade gjort databasen i ett modernare språk så förändras också språken och datorerna snabbt och måste konverteras till moderna system. Jag arbetar därför efter nedanstående linjer.
1) Så mycket som möjligt av det färdiga materialet skrivs ut på papper, som ju är beständigt åtminstone i decennier, medan datorfiler kan bli oanvändbara på några få år i moderna datorer. Framtidens datorer blir ännu bättre än de nuvarande på att OCR-läsa pappersutskrifter, dvs att förvandla en pappersutskrift till ordbehandlingsfil som sedan kan läggas i moderna databaser. Detta har jag själv fått göra sedan jag förlorat vissa filer i det  ordbehandlingsprogram jag använde  före Microsofts WORD (2003). Tydliga pappersutskrifter blir nästa 100-% rätt vid OCR-läsning.

2) Det finns redan ett vanligt datorsystem för textfiler med inbyggd sökfunktion. Det användes flitigt på internet, där det är gratis tillgängligt för läsning. Det heter PDF = Portabel Dator Fil. Jag arbetar för närvarande med att lägga upp en särskild avdelning med PDF-filer. PDF anses vara en bra metod för arkivering. De kan nu och förhoppningsvis också framtiden konverteras till gångbara textfiler.

3)  Hemsidan är också en form av arkivering eftersom den sparas av bl.a. Kungl.bibl. Det finns på webben ett företag som lagrar hemsidor, f.n. 85 miljarder

Det finns kanske också möjligheten att skapa ett intranet, som inte läggs upp på Webben.
För närvarande (2013) utnyttjar jag Words Hyperlänkar för ett register över UKF:s material. För att det skall bli använtbart överförs successivt olika typer av dator-filer till huvuddatorn (två partitioner C och D) Vid dagliga arbetet läggs bl.a. bilder och ljud på andra datorer som kan nås via nätverket. De får nu en fast plats på EN dator, vilket gör att systemet fungerar  med enheterna C och D. Start:
D:\&&-UKF-MATERIALET\&-REGISTER\Register_UKF-materialet.doc
D:\&&-ARTIKLAR\&-REGISTER\Register_UKF_Artiklar.doc

Sedan 2010 lägger jag nytillkommande  "projekt" med alla filer samlade i samma katalog
D:\&-PROJEKT

Hemsidan - även en form av arkivering eftersom den sparas av bl.a. Kungl.biblioteket
Utnyttjandet av hemsidan som informationskanal för vår forskningsverksamhet beskrivs av Gunnar Häger i hans utvärdering av tillgängligheten för funktionshindrade:
”UKF bedriver en fantastisk och omfattande forskning kring dagens och gångna tiders Upplands-Bro med omnejd. Mycket av det material som man forskar fram finns tillgängligt på föreningens hemsida. Hemsidan är fullspäckad med information och fakta av olika slag. Jag ser hemsidan som en guldgruva för både hembygdsforskare men också som en stor tillgång för andra som är intresserade av t ex historia och arkeologi i allmänhet.
     Flertalet hembygdsföreningar har en lokal, såsom hembygdsgård där en stor del av verksamheten bedrivs. Men till skillnad mot dessa utnyttjar UKF Internet och hemsidor som huvudsaklig informationskälla och tillgängliggörande av kunskap om bl.a. bygden. Att lägga ut all kunskap på Internet är en unik och framsynt väg att sprida kännedom om UKF:s verksamhet och olika forskningsrön. Detta förmedlingssätt är också till stor glädje för bl.a. funktionshindrade av olika slag.”
   Gunnar önskar att de viktigaste dokumenten görs tillgängliga i WORD-format i stället för PDF. WORD har nämligen läshjälpmedel för synskadade. Olika typsnitt och färger är inte heller lämpligt. Själv är jag tveksam till användandet av WORD på detta sätt.  Efter vad jag förstått måste mottagande dator ha WORD installerat. WORD är visserligen mycket vanlig, men enligt datorexperter är PDF-filer per definition att föredra. PDF =  Portable Document File.  Förhoppningsvis kommer sådana att konverteras allteftersom tiden går.

Bygdeband - en utveckling av Genlines släktforskarprogram - har vi nu (år 2011) installerat och börjat använda. Förutom att vi ställer våra databaser till förfogande för släktforskarna får vi också ytterligare ett ställe att för framtiden arkivera våra forskningsresultat  Vårt hembygdsmaterial täcker de tre hembygdsföreningarnas geografiska område, dvs kommunen Upplands-Bro. UKF har dessutom ett stort material - och i vissa fall unikt sådant - kring den rikshistoria som är förbunden med olika platser i kommunen. Läs mer därom på annan plat på hemsidan.  För närvarande (2013) är den verksamheten vilande.